I rapporten reds ut vad polis, Ă„klagare och domstol gör för att underlĂ€tta för brottsoffer och vittnen. Övergrepp i rĂ€ttssak ökar i omfattning och det sprids nu frĂ€mst bland ungdomar. Att anonyma vittnesmĂ„l skulle vara en eftertraktad lösning visade sig vara sann ifrĂ„ga om vittnen och mĂ„lsĂ€gare men de tre representanterna frĂ„n rĂ€ttsapparaten var av uppfattningen att det skulle fĂ„ alltför allvarliga konsekvenser för rĂ€ttssĂ€kerheten gĂ€llande de Ă„talade. De Ă„tgĂ€rder som samhĂ€llet ska tillhandahĂ„lla enligt litteraturen visade sig överensstĂ€mma med de Ă„tgĂ€rder som erbjuds i praktiken. DĂ€remot uppfattas ofta Ă„tgĂ€rderna som otillrĂ€ckliga av dem som utsĂ€tts för övergrepp i rĂ€ttssak.

Bakgrund F?rstoppning k?nnetecknas av sv?righeter att t?mma tarmen, vilket leder till h?rd avf?ring och minskad tarmt?mningsfrekvens. Tillst?ndet p?verkar h?lsan negativt, men uppm?rksammas s?llan som ett allvarligt problem av v?rdpersonal. Detta leder till att ?ldre personer inte alltid f?r det st?d och de omv?rdnads?tg?rder som de beh?ver.

De mÀnskliga rÀttigheterna avser och innefattar alla individer. De mÀnskliga rÀttigheterna Àr allomfattande och menar pÄ att alla individer Àr födda fria, har samma vÀrde och rÀttigheter. De berör alla mÀnniskor över hela vÀrlden, bortsett frÄn nationalitet, kultur eller andra kontexter. MÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer Àr ett allvarsamt samhÀllsproblem som uppmÀrksammats i Sverige och stÀller högre krav pÄ statens myndigheter att förfara och tag till insatser. Trots FN:s mÀnskliga rÀttigheter, Europa konventionen och de svenska grundlagarna förekommer det diskriminering, förtryck, vÄld och mord pÄ kvinnor runt om i landet.

Bakgrund: En patient som vÄrdas pÄ en intensivvÄrdsavdelning utsÀtts för mÄnga traumatiska upplevelser bÄde psykiskt och fysiskt samt drabbas av minnesluckor och overkliga upplevelser.Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur patientdagboken och mottagningsbesöket har pÄverkat bearbetningen av upplevelserna av vÄrdtiden pÄ intensiven och rehabiliteringen efter sjukvÄrdsvistelsen.Metod: Datainsamling gjordes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med elva patienter som hade legat tre dygn eller mer pÄ intensivvÄrdsavdelningen och fÄtt en patientdagbok och varit pÄ ett uppföljande mottagningsbesök. Data analyserades enligt Burnards och Graneheim och Lundmans innehÄllsanalys.Resultat: Studien resulterade i fem teman som speglar informanternas uppfattning om patientdagboken och mottagningsbesöket. Tema:1) Patientdagboken har hjÀlpt patienten förstÄ att det har hÀnt och vad som har hÀnt under intensivvÄrdtiden. 2) Redskap för att kunna förklara för vÀnner och familj. 3) Patientdagboken gav ett positivt gensvar till patienten och de hade fÄ funderingar pÄ utveckling av den.

Av Sveriges befolkning Àr det 20 till 40 procent som lider av nÄgon form av allvarlig psykisk störning. Tidigare forskning har studerat nÀrstÄendes upplevelser av att leva med en person som lider av allvarlig psykisk störning. I vissa av dessa studier framkommer Àven att stöd frÄn vÄrdpersonal till dessa nÀrstÄende Àr viktigt. Det har dock inte framkommit forskning som specifikt inriktar sig pÄ vilka former av stöd som nÀrstÄende Àr i behov av. Syftet med denna studie var att utifrÄn tidigare forskning sammanstÀlla och beskriva olika former av stöd som nÀrstÄende till allvarligt psykiskt störda Àr i behov av.

SammanfattningSyftet med denna litteraturstudie var att undersöka och beskriva hur hjÀrtinfarktsymtom yttrar sig och upplevs av kvinnor och vilka atypiska symtom sjuksköterskan bör vara uppmÀrksam pÄ i mötet med kvinnor i sjukvÄrden. En beskrivande litteraturstudie genomfördes dÀr vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ karaktÀr analyserades. Huvudresultatet visade att central bröstsmÀrta var ett vanligt rapporterat symtom men att mÄnga kvinnor inte hade bröstsmÀrta som det enda och huvudsakliga symtomet. Kvinnor tenderade mer ofta Àn mÀn att uppleva besvÀr frÄn kÀke, hals och nacke. Rygg och skulderbladsmÀrta visade sig förekomma i liknande utstrÀckning som bröstsmÀrta hos kvinnor med hjÀrtinfarkt.

LÄngtidsarbetslöshet och arbetsmarknadspolitik Àr ett högst aktuellt Àmne för sÄvÀl politiska partier som för medborgare. Arbetslöshet kostar samhÀllet pengar och ju lÀngre individen blir kvar i arbetslösheten, desto mindre blir chanserna att ta sig tillbaka in pÄ arbetsmarknaden.?I denna studie anvÀnds en kvalitativ metod dÀr vi vÀnder blicken frÄn de politiska diskussionerna och istÀllet fokuserar pÄ de lÄngtidsarbetslösas egna erfarenheter. I studien intervjuas Ätta lÄngtidsarbetslösa individer frÄn tvÄ olika kommuner i olika delar av Sverige. Vi undersöker deras karriÀrresor, syn pÄ sitt eget ansvar, hjÀlpen de fÄtt och kÀnslan inför framtiden.

Bakgrund: Triagesystem anvÀndes för att identifiera allvarligt sjuka frÄn mindre sjuka pÄ akutmottagningar. En snabb och adekvat behandling var viktig för en god patientsÀkerhet. En sjuksköterskas felbedömning kunde ge allvarliga konsekvenser för en patient och andra vÄrdsökande. Syfte: Att belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskan i sitt triagearbete pÄ akutmottagning. Metod: En litteraturöversikt gjordes och 18 resultatartiklar inkluderades.

I tidningar kan vi lÀsa nÀstan dagligen att antalet sjukskrivningar har blivit ett allvarligt problem i samhÀllet. SjukfrÄnvaron inom poliskÄren har ocksÄ ökat markant de senaste Ären. Inom polisen har det tills idag inte funnits nÄgra direkta förslag för hur man ska lösa detta problem, motivera till fysisk aktivitet. Polisen behöver finna alternativa medel för att minska sjukfrÄnvaron. Rikspolisstyrelsen skrev i oktober 2004 en överenskommelse med Svenska polisidrottsförbundet som innebÀr att förbundet aktivt skall medverka i satsningar för ökad motion i Polisen och dessutom ge stöd vid genomförande av de konditionstest för anstÀllda i Polisen.

Bakgrund: Tidigare studier visar att nÀr nÄgon blir allvarligt sjuk pÄverkar det hela familjen. Familjefokuserad vÄrd innebÀr att de som Àr viktiga i patientens liv inkluderas i vÄrden. FÄ studier har med en djupare förstÄelse beskrivit anhörigas upplevda behov. Syfte: Syftet med studien var att belysa vuxna familjemedlemmars upplevda behov vid mötet med en akutmottagning/intensivvÄrdsavdelning. Metod: Litteraturstudien byggde pÄ Ätta studier, varav fyra med kvalitativ forskningsansats och fyra med en lÀmplig kombination av kvalitativ och kvantitativ ansats.

NĂ€rstĂ„ende till en person med allvarlig kronisk sjukdom lever med kĂ€nslor av rĂ€dsla, ilska, Ă„ngest, maktlöshet och skuld. Även deras nĂ€rstĂ„endes relationer pĂ„verkas och vardagen förĂ€ndras. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara nĂ€rstĂ„ende till en person med allvarlig kronisk sjukdom. Det gjordes en litteratursökning dĂ€r tio studier valdes ut, som analyserades med en kvalitativ innehĂ„llsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i sex kategorier; att mĂ„ste ta ett större ansvar i vardagen, att hitta sĂ€tt att hantera den nya situationen, att behöva stöd för att förstĂ„ och hantera sjukdomen och den sjuke, att kĂ€nna sig otillrĂ€cklig, att sakna de relationer som har varit, att vara rĂ€dd och orolig inför döden och framtiden.

Bakgrund: Mobbning utgör ett allvarligt problem i svenska skolor. HuvudvÀrk, magont, ryggont, nacksmÀrtor och trötthet Àr frekventa psykosomatiska symtom hos elever utsatta för mobbning. En viktig uppgift för skolsköterskan kan vara förebyggandet av mobbning. Syfte: var att studera om det finns samband mellan upplevelsen av att vara utsatt för mobbning och förekomst av psykosomatiska symtom hos skolbarn i Ärskurs 5 och 7.Metod: Studien var en tvÀrsnittsstudie utifrÄn registerdata inhÀmtad frÄn FolkhÀlsoinstitutet. I studien ingick totalt 7596 svenska skolbarn i Äldern 11 och 13 Är.

Syftet med denna uppsats Ă€r att göra en kartlĂ€ggning av vad som sker efter det att pedagogen gjort en anmĂ€lan om misstĂ€nkta övergrepp. Syftet Ă€r vidare att ge en bild av verksamma pedagogers syn pĂ„ att göra en anmĂ€lan och vad som sker dĂ€r efter. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger har vi tagit reda pĂ„ deras uppfattningar och tankar kring en anmĂ€lan till socialtjĂ€nsten. Vi har Ă€ven valt att genom kvalitativa intervjuer med socialsekreterare ta reda pĂ„ hur samarbete mellan skolan och berörda myndigheter fungerar. Övergrepp mot barn Ă€r ett allvarligt samhĂ€llsproblem eftersom att mĂ„nga barn inte fĂ„r den hjĂ€lp de behöver.

Delirium Àr ett akut insÀttande förvirringstillstÄnd och vanligt förekommande pÄ intensivvÄrdsavdelningar. Delirium Àr allvarligt och livshotande med fluktuerande förlopp. Att drabbas av delirium innebÀr ett ökat lidande för patienten och dess anhöriga. Det medför ökade vÄrdtider och en stor kostnad för samhÀllet. Det finns flera olika instrument för att identifiera delirium, CAM-ICU Àr det enda skattningsinstrumentet som Àr översatt och validerat till svenska.

Patienter som vÄrdas pÄ en intensivvÄrdsavdelning (IVA) Àr allvarligt sjuka och behöver specialiserad vÄrd. En del av den vÄrden Àr ofta ventilatorbehandlingen som kan uppfattas som en mycket mentalt pÄfrestande upplevelse. Syftet med denna litteraturbaserade studie var att beskriva patienters upplevelser av att vÄrdas i ventilator pÄ en intensivvÄrdsavdelning. Datamaterialet har utgjorts av kvalitativa studier med ett patientperspektiv, vilka har analyserats kvalitativt. I resultatet framkom tvÄ huvudteman; Verkliga upplevelser och Overkliga upplevelser.