Anknytningens betydelse för barns utveckling, hjärnans uppbyggnad,psykologisk funktion och känslomässig stabilitet har bekräftats avneurobiologisk forskning. Behandlingsmetoden Theraplay stärkeranknytning och samspel mellan barn och föräldrar. Inom ramen för enutvärderingsstudie av Theraplaybehandling ville denna delstudie beskrivapatientgruppen samt undersöka samband mellan föräldrarnas mående ochbarnens funktionsnivå. Hypotesen var att föräldrarnas psykiska måendehade samband med barnens funktionsnivå. Deltagare var 24 barn 2-9 årmed föräldrar.

Bakgrund: Att alltid planera varje dag runt ett problem som uppstår när kroppensursprungliga funktioner upphör att fungera skapar ett stort lidande för människan. Det härexamensarbetet har sin grund i vårdvetenskapen. När kroppen inte fungerar som den brukargöra, uppfattas den som svag, opålitlig och bristande. Urinläckage är ett problem sommänniskor över hela världen drabbas av. Att vården har bristande kunskap om problemet och att relationen med nära och kära blir förvanskad är faktorer som bidrar till lidande för dendrabbade.

BAKGRUND: I Sverige drabbas ungefär 15 000 människor av hjärtstopp varje år. Det är en traumatisk händelse som kan påverka patienters fysiska och psykiska hälsa samt sociala liv. Det är betydelsefullt att sjuksköterskor har kunskap om hur de ska bemöta och stödja dessa patienter på bästa möjliga sätt. Trots detta saknas forskning i området. SYFTE: Studiens syfte var att beskriva patienters erfarenheter av livet efter hjärtstopp.

Förlust av livskamrat beskrivs i forskning vara den svåraste livshändelse en människa kan råka ut för, och kan för äldre efterlevande leda till fysiska, psykiska och/eller sociala konsekvenser (Grimby, 2000). I föreliggande studie har 6 personer, 3 kvinnor samt 3 män i åldrarna 62-76 år, intervjuats om sin livssituation efter förlust av livskamrat genom svår sjukdom. Syftet var att erhålla fördjupad kunskap om de konsekvenser livshändelsen medför, relaterat till ålder och genus, samt vilka salutogena resurser, relaterat till detsamma, som underlättar sorgeprocessen. Teorier som använts vid analys av insamlad empiri är livsloppsperspektiv, genusperspektiv samt salutogenes. Resultatet påvisar fysiska, psykiska samt sociala konsekvenser så som Grimby (2000) ovan beskriver gällande äldre efterlevande, samt att dessa konsekvenser kan skilja sig åt ur ett genusperspektiv.

Studien syftar till att belysa skolkuratorers tolkning och förståelse för ungdomars psykiska ohälsa samt hur de bemöter dessa ungdomar för att arbeta hälsofrämjande i pedagogiska möten i skolan. Vidare var syftet att enligt skolkuratorernas tolkning belysa vilken påverkan ungdomars mående kan ha på deras lärande, om det enligt kuratorerna finns några könsskillnader i ungdomars mående samt hur det kan förhålla sig till KASAM (känsla av sammanhang). Studiens fokus ligger på kuratorers tolkning av området och därför genomsyrar det hermeneutiska perspektivet hela studien. Den teoretiska problematiseringen som använts är Aaron Antonovskys teori KASAM. Undersökningen är baserad på fyra semistrukturerade kvalitativa intervjuer med skolkuratorer som arbetar på högstadiet eller gymnasiet.

Bakgrund: I de flesta utvecklade länder är prostatacancer numera den vanligaste cancerformen hos män. Män som drabbas av prostatacancer upplever att deras liv har förändrats på ett eller annat sätt efter diagnosen. Sjukdomens påföljder för männens dagliga liv, både de psykiska och fysiska blir en del av deras livsvärld. Syfte: Syftet med studien var att belysa livsvärlden hos män med prostatacancer. Metod: Metoden som användes i denna studie var en kvalitativ litteraturstudie, baserad på vetenskapliga artiklar.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats var att undersöka om det fanns några skillnader i hur idrottslärare som endast undervisar i ett ämne jämfört med idrottslärare som undervisar i två ämnen såg på sin arbetssituation. Frågeställningarna utgick från att undersöka skillnader utifrån hur lärarna uppfattade sin fysiska samt psykiska arbetssituation. I deras psykiska arbetssituation ingick att försöka kartlägga graden av stress de kände i sitt arbete. Andra faktorer som ingick i lärarnas psykiska arbetssituation var även delaktighet i verksamheten samt hur lärarna uppfattade sina sociala kontaktnät på den skolan de arbetade på.Frågeställningarna som arbetet utgick ifrån var:-          Vilka likheter och skillnader finns i hur de två olika lärargrupperna uppfattar sin fysiska och psykiska hälsa?-          Vilka likheter och skillnader finns i hur de två olika lärargrupperna uppfattar sin delaktighet och gemenskap med resten av personalen på skolan?MetodMetoden som användes var kvalitativa intervjuer där totalt sex lärare, två ett- och fyra tvåämneslärare, från de båda lärarkategorierna intervjuades.

Syftet med den enkätstudie som ligger till grund för denna uppsats var att ta reda på hur ungdomarna som kommer till Ungdomshälsan och Ungdomsmottagningarna i Västerbotten upplever sin fysiska och psykiska hälsa. Vidare hur deras förhållande till sina föräldrar och andra vuxna ser ut, hur deras alkoholvanor är och vad de anser vara viktigt för att de ska må bra. Besöken på ungdomsmottagningarna sker oftast med anledning av preventivmedels-frågor, graviditetstest och liknande, medan de som besöker Ungdomshälsan till största delen vill prata om sin psykiska hälsa. En enkät delades ut till besökarna under hösten 2007. De resultat som kom fram är att många anger att de har dålig självkänsla och är nedstämda, deprimerade, har ångest/oro eller relationsproblem. Många ungdomar är också i riskzonen för att utveckla ett missbruk av alkohol. Resultatet av den öppna frågan i enkäten visar att åtskilliga ungdomar saknar trygghet, god kontakt med föräldrar och andra vuxna och att de längtar efter lugna och harmoniska relationer. En slutsats som kan dras är att det är viktigt att införliva hela familjen i samtalet med ungdomarna och att lyfta upp alkoholfrågan tydligare.

Bakgrund: Att inte följa läkemedelsordinationer är ett utbrett problem, då det visat sig att uppskattningsvis hälften av alla patienter tar de läkemedelsdoser som föreskrivits. Orsakerna till den bristande läkemedelsanvändningen är flera, vilket kan resultera i allvarliga konsekvenser såsom oförutsägbara biverkningar, uteblivna behandlingsresultat och skador på kroppens organ. Då sjuksköterskan har en nära kontakt med patienten och ansvarar för att främja patientens hälsa och välbefinnande, är en av uppgifterna att förhindra den bristande följsamhet som råder. Syfte: Syftet är att beskriva vilka strategier sjuksköterskan kan tilllämpa för att öka patientens förmåga till att följa en läkemedelsordination. Metod och studiedesign: Genom en systematisk litteraturstudie har relevant material insamlats i databaserna CINAHL, PubMed och The Cochrane Library samt sökmotorn ELIN@Mälardalen och bibliotekskatalogen LIBRIS.

Alkohol och droger är ett stort problem i dagens samhälle men förebyggande insatser har visat sig ge bra resultat för att minska denna problematik. Många företag i Sverige vill förebygga att de anställda är påverkade av alkohol eller droger på arbetsplatserna då detta leder till dålig arbetsmiljö och ökad risk för olyckor. Ett av dessa företag är LKAB, som är ett högteknologiskt malmförädlingsföretag med cirka 4100 anställda i både ovan- och underjordsverksamhet. LKAB arbetar aktivt med att föebygga alkohol och droger på arbetsplatserna, detta för att minska ohälsa och olycksfall bland de anställda. LKAB använder sig av slumpmässiga drogtester, vilket har visat positiva resultat i det förebyggande arbetet.Syftet med undersökningen var att ta reda på hur LKAB arbetar med personer som har missbruksproblem och vilket resultat detta medfört.

Alla människor kan drabbas av en akut sjukdom eller skada. Hur de drabbade hanterar händelsen är mycket varierande. Känslor som rädsla, oro och smärta kan öka risken för mer eller mindre långdragna psykiska reaktioner. Om det akuta vårdteamet har kunskap om den intima kopplingen mellan människans kropp och psyke kan de ge ett korrekt stöd och bemötande redan i ett tidigt skede och därmed kanske minska patientens psykiska lidande. Trots att traumavården gör stora tekniska framsteg finns endast liten kunskap om hur det är att vara traumapatient.

En bra arbetsmiljö är viktig och en förutsättning för att göra ett bra arbete. Ett yrke som lärare påverkar många unga människors vardag och ska även lägga grunden till deras start i arbetslivet. Skolan är en startplats för unga människor men kan också vara den första instans som barn som mår dåligt kommer i kontakt med där vuxna, kan uppmärksamma barnets behov och ge barnet hjälp och stöd. Det är viktigt att skolan skall vara en miljö fri från hot och våld, där ungdomar och lärare kan få bra relationer i vilka de kan känna sig trygga.Syftet med mitt arbete är se på lärares utsatthet för hot och våld på sin arbetsplats. Arbetet ställer upp de här frågeställningarna:Var och i vilka situationer utsätts lärare för hot och våld på sin arbetsplats?Finns det någon skillnad mellan manliga och kvinnliga lärares arbetsskadeanmälningar om hot och våld?Har de anmälda arbetsskadorna förändrats över åren 1987-2007?Tidigare forskning påvisar försämringar i den psykosociala arbetsmiljön genom nedskärningar.

Varje år sker det allvarliga olyckor på byggarbetsplatserna i Sverige. Detta examensarbete har utförts i samarbete med Skanska Hus Region Göteborg och har som mål att förbättra säkerheten hos underentreprenörer till Skanska.Syftet med arbetet är att hitta lämpliga metoder och redskap som Skanska som huvudentreprenör kan använda sig av för att stödja sina underentreprenörer till en bättre säkerhetsplanering.Arbetet inleds med en litteraturstudie över hur olycksstatistiken ser ut på Skanskas byggarbetsplatser, samt en teoretisk bakgrund till hur processen kring riskinventeringar, riskbedömningar och arbetsberedning hanteras. Tillvägagångssättet har varit att undersöka genom intervjuer, enkäter och platsbesök vid sju utvalda byggarbetsplatser i väst Sverige, hur underentreprenörer hanterar riskinventeringar, riskbedömningar och arbetsberedningar. Vi har även undersökt vad Skanska Hus Göteborg gör idag vid upphandlingsprocessen för att säkerställa att underentreprenörerna tar sitt ansvar när det gäller arbetsmiljön på byggarbetsplatserna och vad som kan förbättras.Resultatet av undersökningen är att det finns tydliga skillnader mellan hur säkerhetskulturen är bland de olika underentreprenörerna. Ett av problemen är att underentreprenörerna inte har tillräckligt med förståelse över vad deras ansvar är när det gäller att skapa en säker arbetsmiljö på byggarbetsplatserna.

Syftet med studien är att undersöka hur det kommer sig att en del internationella adopterade barn ges förutsättning till att utvecklas och anpassa sig till den svenska miljön och samhället samt vilka problem det kan leda till och hur de formas identitetsmässigt. Målet är att få en bild av vilka faktorer som kan påverka den adopterades utveckling samt den psykiska hälsan som formar de till den person som just de blir och för att få svar på mitt syfte utgår jag ifrån följande frågeställningar: Vilka faktorer påverkar adopterades barns utveckling? Vilka faktorer formar adopterade barns identitet (jaget)? Vem är jag?Jag valde en kvalitativ metod. En metod som skulle ge mig en bra inblick i informanternas upplevelser kring sin identitetsformning och psykiska hälsan. En fenomenologisk art (analys av företeelser sådana de framträder för den som analyserar) då jag vill få en bild av varje individs egna upplevelser kring deras längtan och mående.

Titel: Den kommunalt fängslade mellanchefen: En kvalitativ beskrivning av mellanchefers utövande av ledarskap. Inledning: Kommunal verksamhet är starkt påverkbar av sin omgivning och måste kontinuerligt anpassa sig till denna samtidigt som den strävar efter en förutsägbarhet. Denna komplexa miljö inverkar på mellanchefers möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap, och därför ställs det krav på att man som chef är anpassningsbar och medveten om sitt personliga ledarskap.Problemformulering: Hur ser chefer i olika hierarkiska positioner på sin möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap?Syfte: Syftet med vårt arbete är att undersöka, beskriva och skapa en förståelse för chefers möjlighet att, på olika hierarkiska nivåer, utöva sitt personliga ledarskap i ett sammanhang påverkat av inre och yttre faktorer.Metod: För att besvara vårt forskningsproblem valde vi att använda oss av en kvalitativ metod. Genom ett hermeneutiskt tolkningssätt och ett abduktivt angreppssätt så analyserade vi de sex semi-strukturerade intervjuer vi utförde.Slutsats: Den slutsats vi drog är att ledarskapsutbildningens utformning och den begränsade rörelsefrihet som ges, resulterar i en konflikt mellan organisationens mål och en chefs möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap. .