De senaste decennierna har stressen ökat väsentligt i vårt samhälle. Det finns flera olika samverkande orsaker till detta. Arbetslivet är en betydande källa till stress, särskilt inom vissa yrkesområden. Vårdpersonal arbetar ofta i en stressig miljö vilket kan leda till stressrelaterade problem. Dessa problem kan förekomma i varierande grad och yttra sig på olika sätt.

Bakgrund: När en person drabbas av svår demens innebär det problem med varseblivning, aktivitet, minne, tänkande och kommunikation. Det är vanligt att betrakta en person med demens som en icke-person och detta bidrar till att de upplever vårdlidande. Agitation är en övergripande term som ofta används som benämning för beteenden som oro, aggressivitet, vandringsbeteende, rop och skrik. Agiterat beteende kan uppstå på grund av vårdpersonalens beteende. Detta kan vara till exempel prealistiska förväntningar och krav, maktkamper, inte avpassande och motsägande handlingar, aggressiva och förödmjukande reaktioner, okunskap om vårdtagarens behov och utmattning hos vårdpersonal.

Vårt syfte med föreliggande uppsats är att beskriva och förklara hur den svenska staten byggerupp och utvecklar bilden av Sverige mot omvärlden. Vi har frågat oss hur det kommer sig att Sverige har ett av världens starkaste varumärken när landet inte på något sätt är världens rikasteland, största exportör, största mottagare av utländska investeringar eller främsta turistmål.Metodmässigt bygger vårt arbete på en fallstudie där vi intervjuat representanter för fyra myndigheter som arbetar med marknadsföring av Sverige mot utlandet tillsammans i Nämnden för Sverigebilden i utlandet; Svenska Institutet, Invest in Sweden Agency, Visit Sweden och Exportrådet. Vi har arbetat hermeneutiskt där vi försökt att förstå våra fallföretag och deras agerande.Vår slutsats är att ekonomiskt sett är Sverige inte det mest framgångsrika landet men när det kommer till att marknadsföra bilden av Sverige så finns det en stark och planerad strategi sombygger på samverkan mellan de olika aktörerna i Nämnden för Sverigebilden i utlandet. Det samarbete som vi kartlagt i denna uppsats anser vi till viss del förklarar den starka bilden avSverige. Den största delen av förklaringen, menar vi, är emellertid den goda bild som redan finns av Sverige i utlandet och som växt fram under tidens gång, tack vare ett antal särskiljandepositiva faktorer som behandlas i uppsatsen.

Hjärtinfarkt är en av de vanligaste orsakerna till dödsfall i Sverige. Det är vanligt att de som drabbats har svårt att hantera sin förändrade livssituation eftersom sjukdomen påverkar vardagen fysiskt, psykiskt, socialt och ekonomiskt. Kvinnor har oftare svårare att anpassa sig till livet efter hjärtinfarkten än män. Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor upplever det dagliga livet efter en hjärtinfarkt. Metoden för studien var en litteraturöversikt av 10 kvalitativa artiklar.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk sjukdom som är orsakad av en kraftig eller totalt nedsatt insulinproduktion. Insulinet reglerar blodsockernivån och vid obalans kan det medföra allvarliga tillstånd och komplikationer. En kronisk sjukdom medför en omställning av levnadsvanor och skapar ett beroende av hjälp.Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser och erfarenheter av att ha barn med diabetes mellitus typ 1.Metod: Denna litteraturstudie gjordes utifrån en systematisk metod med en beskrivande design. Underlaget för resultatet utgjordes av nio artiklar där samtliga analyserades med inspiration av innehållsanalys. Målgruppen för studien var föräldrar till barn upp till 12 år med diabetes typ 1.Resultat: Många föräldrar var oförberedda på sitt barns diagnos och blev chockade i samband med diagnostillfället.

?Syftet med detta kandidatexamensarbete var att undersöka hur utformningen av gångpassager på spårväg påverkar olycksrisken för fotgängare. En inventering av faktorer som påverkar planeringen av gångpassager, skyddsanordningar och statistik har gjorts för att skapa en överblick över utformningen av gångpassager på spårväg.För att bedöma hur trafiksäkra olika typer av utformningar är, har fallstudier utförts i Stockholm, Göteborg och Norrköping där fotgängarna som passerade på gångpassagerna studerades. Under fallstudierna noterades allvarliga konflikter mellan fotgängare och spårvagnar samt riskfyllda beteenden från fotgängarnas sida.I studien påvisas att det finns ett samband mellan utformningen av en gångpassage och olycksrisken. Det verkade dock inte vara så att det fanns typutformningar som alltid är mer trafiksäkra än andra utformningar.De faktorer som också visade sig ha inverkan på risken att en olycka inträffar var sikten, vilken typ av plats det är, trafiksituationen i övrigt och uppmärksamheten hos fotgängarna.

Syfte: Att undersöka patienternas upplevelser efter en hjärtinfarkt samt deras behov av stöd efter hemgången från sjukhuset. Metod: Systematisk litteraturstudie. Resultat: Patienterna upplevde ofta känslor som irritation, vrede, depression, emotionella problem och uppfattade sig vara en börda för sin omgivning tiden efter hjärtinfarkten. De upplevde sig värdelösa och utan livsglädje relaterat till minskad energi för dagliga aktiviteter och oro för en ny hjärtinfarkt. Oro fanns även inför en nyupptäckt rädsla för döden och bristande kunskap om sjukdomen.

I Sverige är 365 000 personer drabbade av sjukdomen diabetes mellitus typ 2. Sjukdomen kan bero på ärftliga eller miljömässiga faktorer. Sjukdomen börjar med insulinresistens i muskler, lever och fettvävnad som kan leda till allvarliga komplikationer. Patienter har behov av stöd från sjukvårdspersonalen för att hantera de egenkontroller och livsstilsförändringar som är nödvändiga. Genom empowerment kan patienter ta kontroll över sjukdomen.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa patientens, närståendes samt sjuksköterskans upplevelser av palliativ vård, för att förbättra kvaliteten på omvårdnaden. Litteraturen söktes genom Högskolan Dalarnas databaser samt från tillgängliga e-tidskrifter. Till resultatdelen valdes 19 vetenskapliga artiklar i huvudsak från Europa, men även USA, skrivna på engelska. För att bedöma artiklarnas trovärdighet granskades dessa med hjälp av två granskningsmallar. I resultatet framgick att patienter upplevde det viktigt att behålla kontrollen över sitt liv trots sjukdomen.

The purpose of this study is to examine how the identity of teenagers is affected by the loss of a parent as well as what coping strategies support identity development. The reactions the teenagers exhibit, in such circumstances, will also be examined. To accomplish this,  a theory package was created, comprising theories in developmental psychology, identity work, coping and theory of grief reactions of children and teenagers. This package provided a broad perspective, which facilitated the analysis. Furthermore, it made it easier to address the purpose and the issue of the analysis.

I Sverige är 365 000 personer drabbade av sjukdomen diabetes mellitus typ 2. Sjukdomen kan bero på ärftliga eller miljömässiga faktorer. Sjukdomen börjar med insulinresistens i muskler, lever och fettvävnad som kan leda till allvarliga komplikationer. Patienter har behov av stöd från sjukvårdspersonalen för att hantera de egenkontroller och livsstilsförändringar som är nödvändiga. Genom empowerment kan patienter ta kontroll över sjukdomen.

Bakgrund Skiftarbete är ett vanligt förekommande arbetssätt. Inom operationssjukvård består skiftarbete av jour och beredskap. Forskning visar att skiftarbete medför negativa hälsoeffekter.Minskad sömn, långa arbetspass, stressig arbetsmiljö och allvarliga felbehandlingar som kan riskerapatienters liv kan bli ett faktum vid jourarbete. Syfte Studiens syfte var att belysa operationssjuksköterskors upplevelser av skiftarbete och dess påverkan på livs- och arbetssituationen samt patientsäkerheten. Metod Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Tio semistrukturerade intervjuer utfördes med operationssjuksköterskor som hade arbetat eller arbetade skift. Studien utfördes på ett sjukhus i Sverige under våren 2012.

Vi har tidigare skrivit en rapport över CCTV-systemet som Karlshamns hamn använder sig av. Problemen som den rapporten hade sitt fokus på löstes men det återstod fortfarande flertalet problem som rapporten ej tog upp. Denna rapport är därför ett efterföljande från det föregående arbetet om hamnens kameraövervakning och belyser istället för ett enda stort problem ett flertal mindre. Karlshamns Hamn AB ville att vi skulle behålla vår frågeställning och arbeta vidare med denna i fler aspekter än föregående arbete. Frågeställningen som används i arbetet är: Vad behöver göras för att få bästa kvalité på hamnens kameror 24/7? Vilket alltså innebär att vår uppgift med rapporten är att arbeta för att CCTV-systemet som finns i Karlshamns hamn skall hålla så bra standard som möjligt, dagtid som nattetid.

Introduktion: För att en räddningsinsats på olycksplats skall lyckas är en väl fungerande kommunikation nödvändig. Kommunikationen har visat sig vara ett vanligt problem vid utvärderingar av allvarliga händelser. Patientsäkerheten kan äventyras om det brister i informationsflödet mellan aktörerna i vårdkedjan. Syfte: Syftet med studien var att undersöka ambulanspersonalens uppfattningar av informationsöverföringen mellan sjukvårdens personal på olycksplats. Studien gjordes för undersöka om det fanns omständigheter som försvårar respektive underlättar informationsöverföringen.

Varje år drabbas många unga vuxna av en cancersjukdom. Den stora incidensen av cancersjukdomar i vårt samhälle medför att möten med patienter med cancer sker i hela hälso- och sjukvårdsorganisationen. Med tanke på de starka känslomässiga reaktioner som följer av en cancerdiagnos och hur ungas livssituation påverkas, ligger det hos sjuksköterskor en utmaning i att kunna ge emotionellt stöd som leder till att patienten kan uppleva större hanterbarhet.  Syftet med litteraturstudien var att belysa hur unga vuxna hanterar tankar och känslor vid en cancersjukdom och hur sjuksköterskan kan ge emotionellt stöd relaterat till att bättre kunna hantera krissituationen. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 29 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade på tankar och känslor relaterat till cancerdiagnosen, olika strategier för att hantera diagnosen, samt hur erhållet stöd från sjuksköterskan kan leda till bättre hanterbarhet.