Patienter som diagnostiserats med en långvarig sjukdom upplever ofta sin livssituation somomtumlande och svår. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter medkronisk sjukdom bemästrar sin livssituation och hur sjuksköterskan kan stödja/hjälpa dem attuppnå högre livskvalitet. Egenvård är en viktig del i patientens vardag och genom att engagerapatienten i vården blir han/hon mer trygg i sig själv och kan leva ett bra liv trots en långvarigsjukdom. Uppsatsen är en litteraturstudie som bygger på elva artiklar och dessa har sökts fram pådatabaserna CINAHL och PubMed. Metoden som använts för att bearbeta artiklarna är induktivanalys.

Hoppet är människans starkaste drivkraft och framtidsorienterat på ett positivt sätt. Upplevelsen av hopp varierar över tid, beroende av person, omständigheter och miljö. En människa som har en sjukdom av kronisk karaktär, kan känna lidande iolika former både fysiskt och psykiskt. Det är av största vikt att dessa patienter upplever hopp för att orka kämpa och våga sig in i en osäker framtid. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hoppets betydelse samt identifiera faktorer som inverkade på patientens upplevelse av hopp och val av copingstrategier vid kronisk sjukdom, vilket underlättade sjuksköterskans möte med patienten.

Möjligheten att utveckla demenssjukdom är den verklighet som äldre personer lever i, då bekymmer angående glömska är gemensamt bland äldre. Syftet med vår litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med Alzheimers sjukdom i ett tidigt skede. De elva vetenskapliga artiklarna som låg till grund för studien analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Svårighet att acceptera och oro inför framtiden, En skrämmande främmande inre värld som präglas av tomhet, Glida iväg från världen och få hjälp med att bevara självkänslan, Vara socialt utesluten och ignorerad men sträva efter att upprätthålla fasaden samt Fokusera på det goda i livet och utveckla kämparanda. Då personerna fick sin demensdiagnos blev de förkrossade och upplevde identiteten som splittrad och främmande för dem.

Verksamheten Spindeln i Västerås vänder sig till personer med så kallad dubbeldiagnos, människor med psykisk sjukdom och samtida missbruksproblematik. Syfte med denna studie var att söka kunskap om vad klienterna med så kallad dubbeldiagnos på verksamheten Spindeln upplevde som meningsfull sysselsättning, samt om verksamheten Spindeln bidrog till att klienterna upplevde sig inneha någon form av meningsfull sysselsättning. Empirin insamlades genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem klienter från Spindeln. De teorier som behandlades var känslan av sammanhang (KASAM), stigma samt socialt kapital. Dessa teorier användes till att tolka empirin tillsammans med tidigare forskning inom området psykisk sjukdom och meningsfull sysselsättning.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med inflammatorisk reumatisk sjukdom. Tio kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem slutkategorier: Att känna sig begränsad och inte kunna leva upp till förväntningar, att känna osäkerhet inför framtiden, att känna sig missförstådd av andra, att känna behov av stöd och att göra det bästa av en dålig situation. I resultatet framkom det att utmattningen var det som gav störst inverkan på deras dagliga liv. Utmattningen begränsande vardagliga aktiviteter och förmågan att arbeta, och detta resulterade i känslor av skuld och otillräcklighet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur unga kvinnor framställs genom psykiatrisk journaltext. Tre unga kvinnors patientjournaler fungerar som källa till analys av framställningssätt med fokus på konstruktion och skapandet av sjukdom i text. Denna studie visar på hur olika uttryckssätt och formuleringar i psykiatrijournalen ger möjlighet för vården att förstärka och framhäva sjukdom. Överlag så visar denna studie på att många journalanteckningar är sakliga och korrekta i sin utformning. Dock visar analysen även på hur författare av journaltext väljer att använda sig av kränkande uttryck och värderande ord..

Bakgrund: Allt fler barn och ungdomar överlever idag en kronisk sjukdom och behöver överföras till vuxensjukvård. Idag är inte denna transition/överföringsprocess tillfredsställande utan en förbättring behöver ske.Syfte: Syftet var att identifiera faktorer som är betydelsefulla i samband med överföringsprocessen från barn- till vuxensjukvård hos unga med kronisk sjukdom.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes. Efter urval och granskning genomfördes analys och tolkning. Studien omfattade 23 artiklar som besvarade studiens syfte.Resultat: Efter analys av artiklarna kunde fyra faktorer urskiljas. Information och förberedelse, samarbete mellan barn- och vuxensjukvård, psykosociala faktorer samt vårdgivarnas kompetens och egenskaper.Konklusion: Överföringsprocessen måste förberedas bättre.

Bakgrund Vistelsetiden på akutmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad har studerats och en skillnad identifierades där män i större utsträckning än kvinnor hade en vistelsetid kortare än fyra timmar. Ingen direkt orsak till skillnaden i vistelsetid kunde urskiljas. Det identifierade fenomenet valdes att bearbetas med genus som begrepp.SyfteSyftet med studien var att undersöka orsaken till varför det är en skillnad i vistelsetid mellan män och kvinnor på akutmottagningen.Metod Metod för datainsamling var kvalitativ intervju. Informanter valdes strategiskt utifrån kriteriet att de arbetade på en akutmottagning, och bestod av olika yrkesprofessioner, kön samt yrkeserfarenhet. Två olika sjukhus i södra Sverige deltog i studien.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom är en demenssjukdom som har kommit att bli en folksjukdom då antalet insjuknade ökar stadigt i takt med att befolkningen blir allt äldre. De anhöriga får ofta inträda som vårdare i hemmet och sjukdomen ger minst lika mycket lidande för den anhörige som för den sjuke. Detta kan leda till både psykisk och fysisk ohälsa hos de anhöriga. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa anhörigas upplevelser av att leva med en person med Alzheimers sjukdom. Metod: Metoden för studien var en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom där insulinproduktionen är helt eller delvis upphörd. Det finns idag inget botemedel utan behandlingen är symtomlindrande. Sjukdomen kräver daglig kontroll och en individ som lever med diabetes måste alltid vara uppmärksam på kort- och långsiktiga komplikationer. Individen måste på egen hand, med stöttning av närstående och sjukvård, kunna bemästra de olika situationer som kan tänkas uppkomma vid en diabetessjukdom. Att leva med diabetes typ 1 som tonåring kan ställa andra krav än vad en frisk tonåring kan ställas inför.

Sveriges befolkning blir allt äldre och med hög ålder ökar risken för att drabbas av olika demenssjukdomar, framförallt Alzheimers sjukdom. Den som drabbas av demenssjukdom behöver ibland någon form av särskilt boende. Den boendeform som bäst passar för personer med Alzheimers sjukdom är ett gruppboende för 6-10 personer. Det som i litteraturen framhölls som viktigt för gruppboendeformens funktion var bland annat rätt planlösning och boendemiljö, selektion av de boende men också problematiken kring kvarboendeprincipen. Handplockad personal, individualiserad och meningsfull aktivering för de boende, ansågs också som viktigt för gruppboendeformen samt att verksamheten utvärderades och kvalitetssäkrades.

Konfusion kan drabba vem som helst, men risken ökar med stigande ålder. Det är en störning av medvetande och kognitiva funktioner. Utlösande faktorer kan vara medicinska tillstånd som Allvarlig sjukdom, infektioner, metabola rubbningar, dehydrering eller läkemedel. Konfusion ökar risken för skador och komplikationer, försvårar vårdandet, förlänger vårdtiden samt innebär ett lidande för patienter och anhöriga. Syftet är att identifiera omvårdnadsaktiviteter som kan förebygga och lindra konfusion hos patienter som vårdas på sjukhus.

Introduktion: Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk sjukdom där egenvård är en stor del av behandlingen. Genom god egenvård kan både akuta och framtida komplikationer motverkas.Syfte: Att belysa hur patienter med diabetes mellitus typ 1 upplever sin egenvård.Metod: Litteraturstudie med 11 artiklar som togs fram genom databaserna CINAHL och PubMed samt manuell sökning. Artiklarna framkom genom en urvalsprocess med kvalitetsgranskning.Resultat: Resultatet framställs i fem huvudkategorier: trygghet, ansvar, med underkategorierna ?att behöva ta ansvar?, ?min sjukdom, mitt ansvar? och ?prioriteringar?, rädsla, stress samt att vara annorlunda med underkategorierna ?utanförskap?, ?att bli dömd? och ?viljan att framstå som frisk?.Slutsats: Det framkom både positiva och negativa upplevelser i samband med egenvård där de negativa upplevelserna var övervägande. Att ha kunskap om sin sjukdom upplevdes som viktigt för att kontrollera sin egenvård.

Personer med kronisk sjukdom som bor hemma behöver ofta stöd och hjälp. Hälsa för den sjuke kan vara att få vistas i sin hemmiljö så länge det är möjligt. Ett sätt att stödja sjuka personer i hemmet kan vara att tillämpa informations och kommunikations teknologi. En systematisk litteraturöversikt utfördes baserat på nio vetenskapliga artiklar. Syftet med denna studie var att beskriva hur E-hälsa, det vill säga kommunikation via text och/eller bild, kan vara ett stödverktyg till hälsa för människor som lever med kronisk sjukdom i hemmet.

Det finns idag cirka 300 000 personer med diabetes i Sverige. Varje år insjuknar cirka 200 vuxna av 100 000 vuxna i diabetes. Diabetes är en Allvarlig sjukdom och medför en förkortad livslängd på grund av sjukdomen. Motion har vistats medföra positiva effekter och göra att personer med diabetes mår bättre då motion ger bättre balans i blodsockret. Det övergripande syftet med studien var att vinna mer kunskap om behovet av information om vikten av fysisk aktivitet riktat till diabetiker samt att vinna mer kunskap om behovet av åtgärder för att främja fysisk aktivitet.