Övervikt och fetma är ett stort hälsoproblem världen över. År 2008 var cirka 1,5 miljarder vuxna i världen överviktiga. Syftet med litteraturstudien var att undersöka om det finns en ökad förekomst av karies och parodontit hos vuxna personer med övervikt/fetma. Urvalet begränsades till vuxna som var 19 år eller äldre. Studien utfördes i form av en allmän litteraturstudie och materialet samlades in genom sökning i databaserna Pub Med och Science Direkt samt genom manuell sökning.

I detta arbete besvaras frågorna angående tobak och parodontit utifrån en vetenskaplig grund. Rökning är starkt förknippad med olika former av negativa hälsoeffekter som parodontit. Utifrån olika studier har det visat sig att rökare har en större prevalens och svårighetsgrad av parodontit jämfört med icke-rökare. Rökare uppvisar även mer fästeförlust samt bennedbrytning. Graden av rökexponering är proportionell med parodontitutvecklingen. Ju fler cigaretter som förbrukas innebär desto svårare parodontit.

I Sverige finns en hög frekvens av rotfyllda tänder med apikal parodontit och en praxis för behandling saknas. Denna studie syftar till att röntgenologiskt kartlägga progressionen av apikal parodontit vid rotfyllda tänder som ej blivit föremål för ytterligare endodontisk eller kirurgisk behandling och att identifiera variabler som påverkar progressionen för att ge ett bättre underlag för behandlingsbeslut. Röntgenbilder på rotfyllda tänder med apikal parodontit som lämnats utan åtgärd (n = 120) granskades avseende förändringen av den apikala parodontiten under minst en 3-års period under åren 2002-2011. Progression av den apikala parodontiten observerades i 22,5% av de studerade tänderna, trots att man sannolikt tidigare bedömt att den apika parodontiten inte behövde behandling eller att man kunde avvakta med behandling. Ingen av de studerade variablerna: den ursprungliga apikala parodontitens storlek, rotfyllningens längd, rotfyllningens täthet, typ av koronal restaurering eller den koronala restaureringens täthet befanns ha något samband med den apikal parodontitens progression.

Hepatit B är en virusinfektion som orsaks av Hepatit B virus (HBV). Hos de flesta människor orsakar detta virus inte några större problem men hos cirka 5-10% av de drabbade utvecklas en kronisk form som kan vara allvarlig. Detta beror på att vid den kroniska formen finns det en risk att levercirrhos och hepatocellulärt carcinom utvecklas. Idag finns det effektiv men ej botande behandling mot kronisk hepatit B. Målen vid behandlingen av kronisk hepatit B är att minimera risken för utveckling av cirrhos, leversvikt och hepatocellulärt carcinom, vilket görs genom inhibering av HBV virusreplikation.

Syfte: Syftet med studien var att belysa sambandet mellan cigarrettrökning och paro-dontit.Metod: Studien bygger på en allmän litteraturstudie som sammanställer aktuell forsk-ning inom det valda ämnesområdet. Detta studerades genom att granska olika studiers koppling mellan parodontit och cigarrettrökning. Studien baseras på 15 kvantitativa artiklar som söktes via PubMed och Sience Direct.Resultat: Resultatet visade att det fanns ett samband mellan parodontit och cigarrett-rökning. Rökning var den främsta beteendemässiga riskfaktorn för uppkomst av paro-dontit. Rökare uppvisar ett mer ohälsosamt beteende och negativ attityd till allmän hälsa.

Introduktion: För att tandvården skall kunna styras med systematiska prioriteringar tog Socialstyrelsen fram Nationella Riktlinjer ( NR ) för vuxentandvård som ett stöd. Dessa grundas på tidigare forskning och bygger på evidens.Syfte: Syftet var att undersöka i vilken utsträckning tandhygienister kände till och tillämpade socialstyrelsens Nationella Riktlinjer för vuxentandvård avseende preventions- och behandlingsåtgärder för karies och parodontal sjukdom samt periimplantit  före respektive efter en implementeringsintervention.Frågeställningar:Var har tandhygienisterna funnit information gällande NR?Vilka karies-, parodontit-, och periimplantitpreventiva åtgärder enligt NR anser tandhygienisterna är de bäst lämpade för patienter med dessa sjukdomar samt vilken/vilka skillnader föreligger i val av åtgärder efter jämfört med före implementeringen?Metod: Trettioåtta tandhygienister fick utbildning med stöd av förändringsagenter samt genomgick ett interventionsprogram avseende NR i fyra steg.Resultat: Före implementeringen rekommenderade 52,6 % av tandhygienisterna tandtråd i kombination med fluorpreparat vid tillståndet ?Initial kronkaries? jämfört med 0 % efter. Av deltagarna valde 57,9 % Rökstopp + annan åtgärd före för att efter reduceras ned till 31,6 % , värdena avsedde ?Kronisk parodontit?.Konklusion: Implementeringen av NR visade att tandhygienister efter intervention med utbildning och stöd av förändringsagenter använde mer evidensbaserad prevention vid karies, parodontit och periimplantit än tidigare.

Syftet med studien var att beskriva och jämföra tandvårdsrädsla och attityder till tandhygienist vid studiens start samt 3 månader efter icke kirurgisk parodontalbehandling hos patienter med kronisk parodontit samt att beskriva hur olika bakgrundsfaktorer påverkar tandvårdsrädsla och attityder till tandhygienist. Ett ytterligare syfte var att studera sambandet mellan attityder till tandhygienist och tandvårdsrädsla. Studien var en jämförande studie med kvantitativ ansats och en del i en större experimentell studie med två aktiva interventioner för att påverka munhygienbeteende. Studien innefattade 109 studiedeltagare, 57 kvinnor och 52 män i åldrarna 25-65 år som var remitterade till specialistklinik för parodontologi. Frågeformuläret som användes gällande tandvårdsrädsla var Dental Anxiety Scale (DAS) med 4 påståenden avseende upplevelser för att besöka tandhygienist.

Hjärtkärl-sjukdomar har under en längre tid varit den stora dödsorsaken i västvärlden. Detta orsakas av så kallad aterosklerosbildningen som är initiala stadiet till hjärtkärl-sjukdomar. Från odontologiska aspekter har studier gjort på parodontala bakterier som eventuellt kan påskynda eller initiera denna aterosklerosbildningen, vilket väcker intresset för ämnet inom denna litteraturstudie. Parodontala bakterier vid parodontit kan via blodkärlen på olika sätt påverka kärlens endotelceller till att skadas eller gå i apoptos som då skapar en läkningsprocess. Det bildas då trombos som eventuellt kan bli en embolit som kan täppa till mindre kärl, men parodontala bakterier har även förmågan att påverka aterosklerotiska placket till att ruptera lättare.

Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva närstående och sjuka personers erfarenheter av att leva med kronisk sorg. Fyra frågeställningar formulerades utifrån syftet: Hur beskrivs kronisk sorg? Vilka tänkbara faktorer kan utlösa kronisk sorg hos människor? Hur hanterar människor kronisk sorg? Hur beskrivs behovet av stöd till människor med kronisk sorg? Studiens resultat baserades på 25 vetenskapliga artiklar och analysen resulterade i huvudfynden, att kronisk sorg är en naturlig reaktion på en förlust med klar orsak, kronisk sorg och depression var relaterade till varandra, det fanns genusskillnader i kronisk sorg, känslor framkallade kronisk sorg, förlust och brist på kontroll som utlösande faktor, att acceptera och få kontroll över sin situation, socialt stöd var viktigt för hantering av kronisk sorg, empati förståelse och tid som betydelsefulla faktorer, samt behov av information och kunskap. Slutsatserna var att kronisk sorg är en smärtsam erfarenhet för individen och att sjuksköterskor måste vara medveten om att den är normal, för att kunna ge en god omvårdnad..

Bakgrund: Kronisk smärta är vanligt hos vuxna i Sverige och besvären ökar med stigande ålder. I Sverige beräknas de samhällsekonomiska kostnaderna för kronisk smärta till cirka 87,5 miljarder kronor år 2003. Syfte: Att belysa upplevelser av att leva med kronisk smärta. Metod: En allmän litteraturstudie med systematisk artikelsökning samt innehållsanalys av artiklarna. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Upplevelser av förändrad självkänsla, Begränsningar i det dagliga livet, Hantering av den kroniska smärtan samt Framtidssyn.

Bakgrund: Diabetes är en kronisk sjukdom och mer än 150 miljoner i världen har sjukdomen. Diabetessjukdomen försämrar både den allmänna och den orala hälsan. Diabetikernas kunskaper om sjukdomens negativa effekter på munhälsan är bristfällig. Syfte: var att beskriva hur vuxna individers orala hälsa påverkas av diabetes och vad tandhygienister ska beakta vid en tandvårdsbehandling. Frågeställningar: Vilka är de orala komplikationerna hos vuxna individer med diabetes? Kan parodontitbehandling hos diabetiker ha positiva effekter på diabetessjukdomen? Vad bör tandhygienister särskilt ta hänsyn till vid behandling av diabetiker? Metod: Studien har genomförts som en systematisk litteraturstudie.

Bakgrund: Gingivit kännetecknas av svullet/lättblödande och ibland ömt tandkött. Gingivit är en inflammatoriskt orsakad reaktion som uppkommer i samband med närvaro av bakterier. För att motverka utvecklingen av gingivit rekommenderas munhygienvård regelbundet. Gingivit kan utvecklas till parodontit med skador på upphängningsapparaten och benstödet, orsaken till detta är idag dock ej helt klarlagd. Kliniska variabler (blödning vid sondering) är vedertagna diagnostiska metoderna för diagnostisk av gingivit idag.

Syftet med den här litteaturstudien var att studera personer med kronisk smärta, deras förmåga att hantera sin smärta samt vilka inre och yttre resurser som kan bidras till lindring. Vi ville också undersöka hur personens dagliga liv påverkades av att leva med kronisk smärta. Den teoretiska referensramen för den här studien var Aaron Antonovsky. Resultatet visade att acceptera sin smärta hade en stor betydelse för hur individen hanterade och upplevde sin situation. Omgivningen hade stor betydelse för en person med kronisk smärta både positiv och negativt..

Att drabbas av kronisk sjukdom påverkar flera aspekter i personers liv såsom de psykiska, fysiska, sociala och yrkesmässiga. Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en allvarlig progredierande kronisk sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med KOL. Fjorton kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier.

Syftet med studien var att kartlägga de kunskaper diabetesansvariga läkare och sjuksköterskor anser sig ha om sambandet mellan typ 2 diabetes (T2D) och parodontit samt om och när information ges om parodontal sjukdom till individer med T2D. Data erhölls från ett frågeformulär bestående av kunskapsfrågor samt frågor som skulle belysa vilken medvetenhet vårdgivarna har om sambandet mellan T2D och parodontit. Målgruppen var det totala antalet diabetesansvariga läkare och sjuksköterskor som arbetar inom primärvården Region Skåne i Malmö/Trelleborgs-regionen. Totalt sändes enkäten ut till 91 personer på 32 olika vårdcentraler. Svarsfrekvensen var 76 %.