Det allt större intresset för städers identiteter tycks vara sammankopplat med det postindustriella samhällets strukturer där en modern och attraktiv stad ska locka turister, boende och företag som i sin tur ska generera ekonomiskt tillväxt. För att säkerställa lokal tillväxt har konkurrensen mellan städer ökat vilket således har inneburit ett allt större intresse för städers identiteter som ett konkurrensmedel. Detta synliggörs exempelvis genom varumärkesstrategier och tydliga styr- och måldokument för stadens framtida utveckling. Stadsmiljön är en viktig aspekt i hur en stad uppfattas och därför har många städer utformat stadsmiljöprogram som beskriver utforming och riktlinjer för de fysiska element som bygger upp bilden av staden, såsom exempelvis stadens golv, möbler och ljussättning. Den sammantagna verkan av dessa elements utformning är av största vikt för hur den fysiska miljön uppfattas och därmed även staden i sin helhet.

Denna studies syfte är att ta reda på i hur stor utsträckning slöjdlärare använder sig av det utbud avmuseilektioner som finns på Göteborgs museer och institutioner. Syftet är vidare att undersöka på vilka olika sättslöjdlärare använder sig av museilektioner i sin undervisning. Slutligen vill studien ta reda på varför slöjdlärareanvänder studiebesök i sin undervisning och om de inte används, vilka skäl som anges för detta. Kvalitativasemistrukturerade samtalsintervjuer har genomförts med åtta verksamma slöjdlärare som undervisar i årskurs 7-9och arbetar inom samma stadsdel i Göteborg. Vid resultatet framkom att hälften av lärarna frekvent använtstudiebesök i sin undervisning men det är enbart en av dem som gör det regelbundet varje termin med ett uttalatsyfte.

Denna studies syfte är att ta reda på i hur stor utsträckning slöjdlärare använder sig av det utbud avmuseilektioner som finns på Göteborgs museer och institutioner. Syftet är vidare att undersöka på vilka olika sättslöjdlärare använder sig av museilektioner i sin undervisning. Slutligen vill studien ta reda på varför slöjdlärareanvänder studiebesök i sin undervisning och om de inte används, vilka skäl som anges för detta. Kvalitativasemistrukturerade samtalsintervjuer har genomförts med åtta verksamma slöjdlärare som undervisar i årskurs 7-9och arbetar inom samma stadsdel i Göteborg. Vid resultatet framkom att hälften av lärarna frekvent använtstudiebesök i sin undervisning men det är enbart en av dem som gör det regelbundet varje termin med ett uttalatsyfte.

1Länge har jag letat efter sambanden och kopplingarna. Förklaringar eller bara en ledtråd. Tillvägagångssätten har skiftat mycket under åren och det är först nu jag börjar landa i sökandet och kan söka för sökandets skull. Förr drömde jag om att bli arkeolog. Där trodde jag mig kunna hitta svar, men allt jag fann var regler och pappersarbete.

Denna studies syfte är att ta reda på i hur stor utsträckning slöjdlärare använder sig av det utbud avmuseilektioner som finns på Göteborgs museer och institutioner. Syftet är vidare att undersöka på vilka olika sättslöjdlärare använder sig av museilektioner i sin undervisning. Slutligen vill studien ta reda på varför slöjdlärareanvänder studiebesök i sin undervisning och om de inte används, vilka skäl som anges för detta. Kvalitativasemistrukturerade samtalsintervjuer har genomförts med åtta verksamma slöjdlärare som undervisar i årskurs 7-9och arbetar inom samma stadsdel i Göteborg. Vid resultatet framkom att hälften av lärarna frekvent använtstudiebesök i sin undervisning men det är enbart en av dem som gör det regelbundet varje termin med ett uttalatsyfte.

Arbetslivet ställer allt högre krav på stresstolerans när kraven på flexibilitet ökar. Inom vissa yrkesområden har hög stresstolerans av naturliga skäl alltid varit ett grundläggande krav. Då stresstolerans förefaller mångfacetterat var syftet att göra en kvalitativ undersökning om hur professionella bedömare vid rekrytering och urval till yrken och yrkesutbildningar med höga krav på stresstolerans definierar och kartlägger denna egenskap samt vilka metoder de använder. Datainsamlingen genomfördes genom sju halvstrukturerade intervjuer med rekryterare samt psykologer knutna till försvarsmakten, flyg, brandförsvar, polis, räddningsverksamhet och kustbevakning. Resultatet som tolkades med induktiv tematisk analys, visar att detta genomförs med hjälp av typbestämning av stresstolerans, hypotesskapande testning, hypotesprövande helhetsbedömning samt kontroll av inre och yttre resurser.

Under vårt sista år var vi intresserade av att ta reda på de problem som vi kan stöta på i våra yrkesroller som fartygsingenjörer. Arbetet tar upp de tekniska problem som uppstår p.g.a. de allt strängare kraven på minskade svavelutsläpp från fartyg. De tekniska problemen härstammar från de olika bränslekvaliteternas vitt skilda egenskaper. Som svar på dessa problem har det utvecklats tekniska lösningar varav två stycken har tagits upp i detta arbete.För att ta reda på vilka tekniska problem som kan uppstå tog vi del av den berörda utrustningens tillverkares erfarenheter enligt empirisk modell.

Syftet med uppsatsen ?SJ, nyheterna & resenärerna. En uppsats om nyhetsrapporteringen kring SJ AB och om dess återspegling hos SJ:s resenärer? är att dels undersöka vad SJ:s resenärer har för uppfattning om SJ och om det häri finns någon parallell till dagstidningarnasrapportering om SJ. Dels är syftet också att undersöka hur några av de svenska stora dagstidningarna skildrar SJ, för att se vilken eller vilka inställningar till SJ som framkommer i tidningarna.Mina frågeställningar för uppsatsen är: vad har SJ:s resenärer för uppfattning om SJ? Kan man urskilja en generell tolkningsram hos resenärerna när det gäller inställningen till SJ? Hur beskrivs SJ i tryckta medier? Vad är det för tolkningsram som dominerar i mediernasrapportering om SJ, det vill säga finns det en generell inriktning i nyheterna om SJ? Till dessa frågeställningar har jag ett antal underfrågeställningar om resvanor, personlig erfarenhet ochtolkningsramar.

Planerandet för resande i dagens samhälle inleds för merparten av världens turister på internet och andelen som gör det ökar ständigt. Informationssökande om platser och dess utbud samt bokning av reserelaterade produkter och tjänster utgör en stor del av planeringsfasen. Tidigare studier har visat att webbplatser för turism överlag inte är anpassade efter det som turister efterfrågar på internet under planeringsfasen av en resa. Därför uppstår viss problematik.De värmländska kommunernas webbplatser för besöksnäringen är i de allra flesta fall en del av de kommunala webbplatserna. Studier om kommunala webbplatser tillgänglighet visar på att mer än hälften av Värmlands kommuner placerar sig vid den nedre halvan av rankingen.

Denna studies syfte är att ta reda på i hur stor utsträckning slöjdlärare använder sig av det utbud avmuseilektioner som finns på Göteborgs museer och institutioner. Syftet är vidare att undersöka på vilka olika sättslöjdlärare använder sig av museilektioner i sin undervisning. Slutligen vill studien ta reda på varför slöjdlärareanvänder studiebesök i sin undervisning och om de inte används, vilka skäl som anges för detta. Kvalitativasemistrukturerade samtalsintervjuer har genomförts med åtta verksamma slöjdlärare som undervisar i årskurs 7-9och arbetar inom samma stadsdel i Göteborg. Vid resultatet framkom att hälften av lärarna frekvent använtstudiebesök i sin undervisning men det är enbart en av dem som gör det regelbundet varje termin med ett uttalatsyfte.

Allt fler företag byter VD allt oftare. Många av dessa byten kan dessutom ses som ofrivilliga och orsaken till ett byte kan därför antas vara att få till en förändring för att öka företagets effektivitet. Enligt situationsteorin är det avgörande för ett företag ha en överensstämmelse med sin omgivning för att kunna uppnå effektivitet. När omgivningen som ett företag verkar inom snabbt förändras och förutsägbarheten är låg så ökar också behovet av förnyelse och förändring för att företaget för att bibehålla eller öka sin effektivitet. Frågan som denna studie vill försöka besvara är om ett VD-byte kan betyda en förbättring för företagets effektivitet.

Ovanstående citat ger en bild av hur snabbt förändringarna sker i vår omvärld idag. Förr varframtiden enkel att förutspå och de planer som gjordes sträckte sig över flera år, men idag ärdet en förändrad värld vi lever i och förändringarnas vindar blåser allt starkare även kringFörsvarsmakten. Detta har inneburit ett stort omställningsarbete för Försvarsmakten och detär en process som går framåt om än i långsam takt. Samtidigt kommer allt fler och snabbarekrav på förändring från den politiska nivån. Ett sådant inspel är ovan nämnda EU BattleGroup koncept där Sverige tillsammans med Finland och Norge och Estland skall sättasamman ett förband som skall vara insatsberett 2008.I denna uppsats studeras hur denna beslutsprocess sett ut och hur den påverkats av de kortatidsförhållandena och den politiska styrningen från EU.Denna beslutsprocess avviker till stor del från andra typer av beslut eftersom den har varitmycket kort och möjligheterna att analysera tänkbara konsekvenser av beslutet har varit små.Därför är det intressant att se om detta är ett trendbrott för hur den politiska styrningenkommer att se ut för Försvarsmakten i framtiden..

Bakgrund:Urvalet av litteratur med fokus på lärarens professionalisering har gett oss en ram för arbetet och har varit till hjälp vid bearbetning och analys av resultaten. Den utvecklingsekologiska och professionaliseringsteorin utgör grunden för vår studie.Syfte:Syftet med vår studie är att få en fördjupad kunskap om föräldrars egna uppfattningar om den nya lärarlegitimationen och läraren som en professionell yrkesutövare. Vidare vill vi jämföra skillnaden mellan föräldrarnas syn på skolan jämfört med förskolan och därmed föräldrarnas syn på lärare som verkar i skolan respektive förskolan.Metod:För det ovannämnda syftet har vi använt oss av en kvalitativ intervjumetod. Det empiriska materialet består av femton intervjuer med föräldrar. Intervjuerna är genomförda på en förskola och en skola i en mellanstor kommun i Västra Götaland.Resultat:Utifrån våra kvalitativa intervjuer har vi funnit fyra teman: Behörig lärare ? den som kan allt, Förskola och skolan ? lika viktiga, Erfarenhet och personliga egenskaper och "Ja" till legitimation.

På moderna missiler ställs inte bara krav på nedslagsposition utan i allt högre grad även på nedslagsvinkel. För hårt bepansrade mål är vinkeln kritisk då det finns risk att missilen studsar om den kommer in allt för flackt. Samtidigt ökar träffprestandan då en optimal nedslagsvinkel och nedslagsposition används. Med anledning av detta föreslås en styrlag för att reglera missilen efter på förhand genererade referensbanor i vilka nedslagsposition och nedslagsvinkel kan specifieras. Styrlagen är indelad i två huvuddelar och inleds med en optimal styrlag för att reglera ut navigationsfel från tidigare faser och ta missilen till referensbanan.

Allt fler barn upplever skolmatematiken som ett svårt ämne, något som väcker tankar och reflektioner. Jag utgår från att det är viktigt att redan i förskolan förbereda ett arbetssätt så att barnens förståelse för matematik utvidgas. Syftet med min studie är att lyfta fram förskollärarens roll i arbetet med matematiken i förskolan. Jag har all anledning till att utgå från begreppen språk, material och miljö för att få vetskap om förskollärarens roll. Jag anser att dessa begrepp är så sammanhängande med varandra och tillsammans utgör grunden för allt lärande. Studien är kvalitativ och består huvudsakligen av observationer som metod.