Sök:

Sökresultat:

28260 Uppsatser om Allt ćt alla - Sida 26 av 1884

MÄltidsmiljö pÄ ett Àldreboende - SmÄ förÀndringar gör skillnad

Vi blir allt fler Àldre i samhÀllet och studier inom Àldreomsorgen har visat att undernÀring Àr vanligt bland de Àldre. En faktor som kan motverka undernÀring Àr en förbÀttrad mÄltidsmiljö. Vid forskning angÄende mÄltidsmiljön har tidigare studier visat att samma matrÀtt upplevs olika beroende pÄ vilken miljö den förtÀrs i. Studier har Àven visat att mÄltidsmiljön kan pÄverka energiintaget hos de Àldre. Inom viss mÄltidsforskning (framför allt vid Grythyttans Akademi) bedrivs forskning kring de fem aspekterna.

Köpcentrums Miljöarbete i Stockholm

Miljö- och klimatfrÄgor blir allt viktigare och medvetenheten ökar allt mer i samhÀllet. Höga krav stÀlls framförallt pÄ fastighetssektorn som förbrukar en stor del av jordens totala energi. Inom den kommersiella fastighetssektorn Àr det dÀrför mÄnga Àgare som valt att certifiera sina byggnader enligt nÄgot miljöklassificeringssystem. FrÄgan Àr dock om den vÀxande miljötrenden fÄtt genombrott Àven nÀr det gÀller köpcentrum. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att undersöka om och hur köpcentrum i Stockholmsregionen arbetar med miljöfrÄgor.Genom enkÀt- och intervjusvar frÄn ett antal olika köpcentrum i StockolmsomrÄdet visar studien att frÄgan om och hur köpcentrum faktiskt arbetar med miljön Àr invecklad och inte har ett entydigt svar.

Maskerade Äsikter: Den popkulturella propagandamaskinen : En överblick av amerikanska serietidningarsom politisk uttryckssÀtt under Ären 1950-2000

Mitt arbetes syfte Àr att pÄ kronologiskt och tematiskt vis presentera och analysera de olikasÀtt pÄ vilka politiska Äsikter och samhÀllsmÀssiga problem har presenterats och beartbetats i amerikanska serietidningar under tiden mellan 1950 och Är 2000, samt att undersöka hur serietidningen i sig har utvecklats som medium under samma tidsperiod. Mitt arbete Àr först uppdelat i tidsperioder om tio Är och sedan inom olika tematiska underrubriker som avser att behandla viktiga politiska eller branschrelaterade aspekter.Den tidigare forskningen jag tagit del av Àr uteslutande engelsksprÄkig och innefattar bl.a Bradford W. Wrights Comic Book Nation, Paul Lopes Demanding Respect och Fredrik Strömbergs Comic Art Propaganda som alla behandlar den amerikanska serietidningens utveckling och delvis deras politiska innehÄll.De kÀllor jag anvÀnt mig av Àr en hel uppsjö avamerikanska seriepublikationer frÄn de tre största förlagen i USA, Marvel Comics, DC Comics och Image Comics med inledande fokus pÄ de tvÄ förstnÀmnda. Jag kommer i mitt arbete fram till att serietidningarna gÄtt frÄn att vara ett politiskt drivetmedie under 50-talet, till att vara ett som lÀgger mer fokus pÄ de enskilda individerna och karaktÀrsutveckling.Utvecklingen har ocksÄ medfört att serietidningarna överlag blivit alltmörkare och hÄrdare, inte nödvÀndigtvis med ett större fokus pÄ vÄld, men i alla fall en större acceptans för det vÄldsamma. 50-talet har fokus pÄ den allmÀna kommunistskrÀcken och den produktionskod som begrÀnsade och censurerade serietidningarnas innehÄll.

Grön Marknadsföring - Genuin och Integrerad?

SamhÀllet har pÄ senare tid allt mer uppmÀrksammat frÄgor angÄende miljö och klimatförÀndringar. För mÄnga företag har det blivit en viktig del att visa pÄ miljöengagemang, varpÄ marknadsföring av gröna attribut har blivit vardag.Denna uppsats undersöker vad som ligger till grund för fyra företags satsning pÄ grön marknadsföring, samt undersöker dessa företags bakomliggande miljöarbete.De fyra fallföretagen Àr verksamma i energibranschen och har alla sitt sÀte i sydsverige. De huvudsakliga slutsatserna i undersökningen var att graden av engagemang speglade av sig i hur vÀl företagen lyckades med frÄgor kring marknadsföring av gröna attribut, samt att en vÀl fungerande grön marknadsföring har sin grund i ett trovÀrdigt bakomliggande miljöarbete..

LÊstadius och Wieselgrens kamp i norr och söder mot alkoholmissbruket

Jag vill genom denna uppsats ta reda pÄ vilka likheter och olikheter som finns mellan Lars Levi LÊstadius och Peter Wieselgren. Dessa tvÄ prÀster levde pÄ 1800-talet, de var oerhört hÀngivna av att vilja bekÀmpa brÀnnvinet som förstörde och skapade ett sÄnt elÀnde för mÀnniskorna.BÄde LÊstadius och Wieselgren ansÄg att alkoholmissbruket mÄste angripas frÄn roten för det var den som framförallt orsakade allt lidande hos mÀnniskorna.LÊstadius ansÄg att det moraliska fördÀrvet var orsaken till alla laster och för att komma Ät det hela, sÄ mÄste det lyftas upp pÄ en högre front nÀmligen den kristna tron som ger mÀnniskan större livskvalitet.Wieselgren ansÄg att spritmissbruket och okunnigheten hos mÀnniskorna var orsaken till allt lidande, och att ett moralisk socialt saneringsarbete behövdes, för att komma Ät det onda. Han tog kyrkorÄdet till hjÀlp och det infördes bland annat strÀng kyrkotukt. HjÀlpte inte förmaningarna, sÄ blev den försumlige inkallad till kyrkorÄdet.LÊstadius och Wieselgrens livsuppgift blev att föra en kamp mot detta missbruk. De blev bÄda hatade, mordhotade och det vÀcktes Ätal mot dem, men de lÀt sig inte skrÀmmas till tystnad, vare sig av överhet eller andra.

Kvinnligt/manligt förÀndringsarbete: en studie av ledarskap
vid förÀndring

FörmÄgan att i dagens organisationer effektivt genomföra och arbeta med förÀndringar betonas i allt högre utstrÀckning. Mot bakgrund av detta och pÄ grund av vÄrt intresse för kvinnligt ledarskap har vi gjort en undersökning för att fÄ förstÄelse för om och, i sÄ fall, hur en organisations förÀndringsarbete pÄverkas om det Àr en kvinnlig alternativt en manlig ledare. Vi har anvÀnt oss av befintlig teori inom ledarskap och förÀndring, medan den empiriska studien, i form av intervjuer, genomfördes pÄ tvÄ företag dÀr tvÄ av personerna har en kvinnlig ledara och de andra tvÄ en manlig ledare. Resultatet som vi kom fram till var att det fanns vissa skillnader i kvinnligt respektive manligt ledarskap vid förÀndring, men att likheterna könen emellan trots allt var övervÀgande..

Chefens arbetsmiljö ? prÀglad av stort ansvar och ensamhet: Intervjuer med omrÄdeschefer inom Àldreboenden i Lidköpings kommun

SjukfrÄnvaron, framförallt bland kvinnor inom den offentliga/kommunala sektorn, fortsÀtter att öka och var femte chef inom Àldreomsorgen Àr sjukskriven, varav de flesta Àr lÄngtidssjuk-skrivna. Utvecklingen mot en plattare kommunal organisation har skapat en ny slags mellanchef , den sÄ kallade omrÄdeschefen, med egen budget och eget personalansvar. Trenden har inneburit utökade ansvarsomrÄden, allt större enheter att leda och fler arbetsuppgifter. AnmÀlningarna av stressrelaterade sjukdomar ökar generellt inom kommunal omsorg vilket Àr en av anledningarna till att Arbetsmiljöverket genomfört en landsomfattande tillsynsinsats i 70 av landets kommuner och som visar att en stor andel av kommunernas enhetschefer utsÀtts för psykisk överbelastning pga. stor arbetsmÀngd.

BegrÀnsar lÀrarens kompetens elevers rÀtt till sÀrskilt stöd i undervisningen? : - En studie om chefers- och lÀrares uppfattningar om arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd

I dagens skoldebatt talar man om de svenska elevernas resultat dÄ internationella kunskapsmÀtningar visar att det skett en nedgÄng. MÄnga debattörer menar att den svenska skolan allt mer rör sig frÄn visionen om ?en skola för alla?. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur elevers vÀg till stöd i undervisningen hanteras i grundskolans tidigare Är utifrÄn uppfattningar hos chefer och lÀrare inom skola och kommun. Vi vill ocksÄ reda ut hur begreppet ?i behov av sÀrskilt stöd? definieras samt hur man utvecklar arbetet för att uppnÄ visionen om en skola för alla.För att behandla vÄra frÄgor har kvalitativa intervjuer genomförts.

LÀroplan och lÀrobok ett (o)maka par? En textanalys genom tre lÀroplaner

Syftet med undersökningen Àr att utifrÄn begrepp som objektivitet, aktör, individ, struktur, kön och förmedlande, kunna ÄskÄdliggöra eventuella förÀndringar mellan olika lÀroböcker. Undersökningen baserar sig pÄ sex olika lÀroböcker tagna ifrÄn tre olika lÀroplansperioder Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94. Undersökningen bestÄr av bÄde en kvalitativ och kvantitativ analys. FrÄgestÀllningen för undersökningen Àr: Kan man i lÀroböckerna se ett samband mellan innehÄll och gÀllande lÀroplaner utifrÄn nÀmnda begrepp? Metoden för undersökningen utgÄr ifrÄn begreppen, objektivitet, aktör, individ, struktur, kön och förmedlande.

UtvÀrdering och utformning av webbokningssystemgrÀnssnitt

Eftersom webbokningssystem kan ge stora fördelar för feedback och valmöjligheter jÀmfört med övriga bokningstekniker, Àr detta ett sÀtt att boka pÄ som allt fler mÀnniskor vÀljer. I de webbokningssystem som existerar idag finns det dock flera brister, dels beroende pÄ att de ser ganska olika ut beroende pÄ vilket företag som stÄr för dem och dels dÀrför att inte alla möjliga funktioner utnyttjas. I detta examensarbete har det dÀrför genom intervjuer och enkÀter undersökts hur anvÀndarna vill att ett webbokningssystem ska se ut och vilka funktioner som ska finnas. De slutsatser som har arbetats fram Àr antalet sidor ett webbokningssystem bör vara uppbyggt av samt om och hur olika funktioner bör anvÀndas i ett webbokningssystem, och hur dessa i sÄ fall ska se ut. De resultat som framtagits i arbetet ger goda riktlinjer om hur ett webbokningssystem bör se ut och kan anvÀndas som en guide för uppbyggnaden av webbokningssystem.

 Att bedriva litteraturundervisning pÄ grundskolan. Finns det nÄgra skillnader mellan olika lÀrare? : - Spelar kön, Älder och erfarenhet nÄgon roll?

Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning har vi stött pÄ fenomenet att pojkar och flickor behandlas som tvÄ homogena grupper, dvs. alla flickor lika, alla pojkar lika, som vardera ÄlÀggs olika krav och förvÀntningar av lÀrarna. LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet anger att skolan aktivt och medvetet ska arbeta för att pojkar och flickor ska ha samma möjligheter. Tidigare studier visar att idrottsÀmnet prÀglas av en obalans i vÀrderingen av manliga och kvinnliga aktiviteter och att dessa vÀrderingar har sitt ursprung i de könsmönster som förekommer generellt i samhÀllet. I vÄr studie har vi undersökt hur ett antal lÀrare resonerar kring genus, om de tar sÀrskild hÀnsyn till genus i sin planering och hur de anser att genus pÄverkar deras arbete.DÄ syftet med studien Àr att lyfta fram lÀrarnas tankar och vÀrderingar har vi genomfört samtalsintervjuer med lÀrare i idrott och hÀlsa, som sedan legat till grund för en kvalitativ analys.VÄr undersökning har visat att lÀrarna ansÄg genus pÄverka deras arbete framför allt i praktiskt genomförande av undervisningen och i hög utstrÀckning deras val av innehÄll.

Alkoholmissbrukares inflytande i kontakt med socialtjÀnst

Syftet med studien Àr att försöka ta reda pÄ om alkoholmissbrukare har inflytande över sin situation och behandling i kontakt med socialtjÀnst. För att göra detta har vi fÄtt tillgÄng till Ätta avidentifierade behandlingsutredningar frÄn en skÄnsk kommun. Alla utredningar Àr gjorda under Är 2006. För att fÄ fram resultat har vi noggrant gÄtt igenom utredningarna och delat upp dem i olika kategorier för att se om inflytandet har behandlats olika beroende pÄ bland annat kön, Älder, motivation, hemsituation eller ohÀlsa. Vi har Àven analyserat utifrÄn teorier kring makt, genus, roller, pedagogik och skam.

FörÀndringsarbete: ledarens syn pÄ lyckade och misslyckade
förÀndringsarbeten

Syftet med studien var att beskriva förÀndringsarbetet utifrÄn ledarens synvinkel. Vi inriktade oss pÄ förÀndringsledarens roll, och hur förÀndringsledaren bör agera för att lyckas. Vi undersökte Àven vanliga fel som görs vid ett förÀndringsarbete. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor gjorde vi en litteraturundersökning samt intervjuer med tre företagschefer. Undersökningen visade att det Àr svÄrt och sÀga hur en framgÄngsrik förÀndringsledare bör vara.

"Man kan alltid bli bÀttre" : Textrespons pÄ en dagstidningsredaktion

I den hÀr uppsatsen har jag undersökt hur tre professionella skribenter, alla reportrar pÄ LÀns-tidningen SödertÀlje, har upplevt att ge respons pÄ varandras texter och fÄ respons pÄ sina egna. Textresponsen har omfattat de tre aspekterna formalia, sprÄk och disposition.De frÄgestÀllningar jag stÀllt upp för min undersökning Àr: Vad har reportrarna för bakgrund och hur ser deras skrivprocess ut före textresponsarbetet? Vilka förvÀntningar har reportrarna inför textresponsarbetet? Hur uppfattar reportrarna textresponsarbetet? Upplever reportrarna att deras skrivprocess pÄverkats av textresponsarbetet och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt?Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod i min undersökning. Genom tvÄ intervjuer med varje reporter, en före och en efter textresponsarbetet, har jag fÄtt ovanstÄende frÄgor besvarade. Min analysmetod Àr etnografisk, dÄ jag observerat deltagarna under intervjuerna och dÀrefter analyserat deras svar utifrÄn tidigare forskning.Intervjuerna visar att reportrarna före textresponsarbetet hade vÀl utvecklade sÀtt att lÀgga upp skrivarbetet.

Hinner idrottslÀrare med att uppmÀrksamma alla elever under en idrottslektion?

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet var att ta reda pÄ om lÀrarna hann med att uppmÀrksamma alla elever under idrott och hÀlsa lektionerna.FrÄgestÀllningarna var följande:Blir alla elever sedda pÄ idrotten?Hur gör pedagogerna för att hinna med alla elever?MetodInsamlingen av data har skett med hjÀlp av kvalitativa metoder. Metoderna som har anvÀnts Àr observationer för att observera klassrumssituationen för att se om alla elever blev uppmÀrksammade av lÀrarna. Samt att Àven via intervjuerna fÄ en inblick i om lÀrarna arbetar aktivt för att uppmÀrksamma alla elever. De Ärskurser som undersökts Àr tre klasser i Äk 3, tre klasser i Äk 4, fyra klasser i Äk 6, tvÄ klasser i Äk 7 samt tvÄ klasser i Äk 9.ResultatLÀrarna beskrev i intervjuerna att de försökte anpassa undervisningen pÄ sÄ sÀtt att eleven kÀnner att hon eller han kan och vill delta i undervisningen.

<- FöregÄende sida 26 NÀsta sida ->