Sökresultat:
11221 Uppsatser om Allt är möjligt hus - Sida 32 av 749
Vad kan ett serviceföretag vinna genom inblick i servicemötet? - En fallstudie av interaktionen mellan personalen och kunden i en Lindexbutik
Jakten pĂ„ stordriftsfördelar har skapat en detaljhandel dĂ€r det Ă€r enklare att hĂ€rma andras servicesystem Ă€n att skapa egna, unika. En detaljhandel dĂ€r ingen sticker ut och Ă€r annorlunda! Som kund betyder det att du idag shoppar i sjĂ€lvvalsdjungeln, dĂ€r du ska serva dig sjĂ€lv och inte förvĂ€nta dig att nĂ„gon kan hjĂ€lpa dig nĂ€r du Ă€r i ĂąâŹÂklĂ€dnödĂąâŹÂ. För personalen har annat att göra Ă€n att serva dig. Ăâven om kunden tycker att det Ă€r skönt att vara ensam ibland sĂ„ behövs en hjĂ€lpande hand och ett vĂ€nligt ord i klĂ€daffĂ€ren.
För ledningen hos svenska detaljhandelskedjor innebÀr effektiviseringen av detaljhandeln utmaningar kring att erbjuda kunden servicekvalitet samtidigt som personalstyrkan i butiken bestÄr av fÀrre antalet anstÀllda med fler arbetsuppgifter.
Den emotionella intelligensens betydelse för konflikthantering hos studenter
Sambandet mellan emotionell intelligens och konflikthantering Àr ett relativt outforskat omrÄde, framför allt inom universitetsmiljö. I denna studie utreds huruvida nivÄn av emotionell intelligens har nÄgon betydelse för preferens för olika konflikthanteringsstilar. MÀtinstrumenten ?The Assessing Emotion Scale? och ? The Dutch Test for Conflict Handling? anvÀndes pÄ 100 studenter för att bedöma graden av emotionell intelligens och valet av konflikthanteringsstil. Varken emotionell intelligens eller konflikthanteringsstil var med sÀkerhet statistiskt signifikant beroende av kön totalt sett, dÀremot fanns ett starkt samband mellan ?Samverkan? och ?Kompromiss? till nivÄ av emotionell intelligens, framför allt hos kvinnor men inte hos mÀn.
Uttryck och lokalisation av tre zinkreglerande proteiner i tarm och hud hos bullterrier med diagnosen letal akrodermatit : en pilotstudie
Det finns en direkt koppling mellan den allt högre mjölkavkastningen hos vÄra mjölkraser SRB och SLB och vissa reproduktionsstörningar. Posten fruktsamhet Àr idag den största utslagsorsaken i kokontrollen. Högre produktionsnivÄer leder till kortare och mer svÄrupptÀckta brunster eller t o m till att brunst helt uteblir. Det tar ocksÄ lÀngre tid för kon att komma i brunst efter kalvning. Allra tydligast ses detta hos gruppen förstakalvare.
Arbetsterapeuters upplevelse av sitt arbete med kognitiva hjÀlpmedel "Det Àr bara att tÀnka och göra, eller?"
Att klara vardagliga aktiviteter Àr viktigt för mÀnniskan, möjligheten att pÄverka sin dag, göra egna val och umgÄs med andra pÄ egna villkor. Kognitiva funktionsnedsÀttningar medför svÄrigheter att ta emot, bearbeta och förmedla information och innefattar bland annat förmÄgan att minnas, orientera sig i tid och rum och problemlösning. Allt fler personer med funktionshinder Àr i dag i behov av hjÀlpmedel som kan ge en ökad livskvalitet. Kognitiva funktionsnedsÀttningar uppmÀrksammas allt mer i samhÀllet och utvecklingen av nya produkter gÄr snabbt framÄt. Syftet med studien var att undersöka hur arbetsterapeuter inom kommunal verksamhet upplevde sitt arbete med förskrivning av kognitiva hjÀlpmedel.
Allt Àr möjligt hus i Gustavsberg
Aktivitetsfabriken undersöker flera frÄgestÀllningar. FrÀmst; vad Àr en flexibel byggnad? Med följdfrÄgorna; hur skapar man en flexibel byggnad och vad Àr fördelarna med en sÄdan? Dessutom frÄgorna kring hur man kan förhÄlla sig till och möta en befintlig gammal byggnad?.
Att stÀrka kunskapssprÄket i NO hos flersprÄkiga elever (To scaffold the academic language proficiency in science in the multilingual classroom)
I den hÀr uppsatsen undersöker vi sex pedagogers tankar och erfarenheter kring undervisning
av flersprÄkiga elever i Ärskurserna ett till sex. Vi fokuserar frÀmst kring hur de arbetar för att
stÀrka elevernas sprÄk i NO-undervisningen. Pedagogerna arbetar i tvÄ större kommuner i
södra Sverige med en varierande andel flersprÄkiga elever i sina klasser.
I vÄr bakgrund skriver vi att det finns stora skillnader mellan meritvÀrdet hos elever med
svensk bakgrund och hos elever med utlÀndsk bakgrund. Allra svÄrast Àr det för de elever som
kom till Sverige efter skolÄldern, men Àven förÀldrarnas utbildningsnivÄ spelar stor roll för elevernas skolresultat.
Barn och unga med erfarenhet av att bo i familjehem : En systematisk litteraturstudie om risk- och skyddsfaktorer för negativa konsekvenser av familjehemsplaceringen
Placeringar i familjehem Àr allt mer vanligt förekommande i samhÀllet. Studier visar att barnoch ungdomar som varit placerade i familjehem (tidigare benÀmnt fosterhem) riskerar i störreutstrÀckning negativa omstÀndigheter som kan prÀgla deras resterande liv. Studiens syfte Àr attbelysa och sammanstÀlla aktuell forskning om konsekvenser och möjliga orsaker till att barnoch ungdomar som har erfarenhet av familjehem i högre grad upplever problem i det vuxnalivet. En forskningsöversikt genomfördes, och totalt ingick 11vetenskapliga artiklar, somanalyserades med tematisk innehÄllsanalys. Resultatet visade att bland annat psykisk ohÀlsa,arbetslöshet och beteendeproblematik Àr konsekvent vanligare i denna grupp jÀmfört mednormalbefolkningen.
SÀkerheten vid LuleÄ Hockeys matcher
I denna rapport tar vi upp ansvarsfrÄgan kring sÀkerhetsarbetet vid LuleÄ Hockeys hemmamatcher i Coop arena. Vi har genom att studera lagtext, intervjua företrÀdare frÄn polisen, LuleÄ Hockey och LuleÄFans, LuleÄ Hockeys supporterklubb, försökt skapa oss en bild av dels hur det juridiska ansvaret fördelas och dels hur samarbetet fungerar de olika aktörerna emellan. Enligt ordningslagen har LuleÄ Hockey ansvaret för sÀkerheten i Coop arena. Polisen Àr alltid nÀrvarande vid matcher och har Àven extra bevakning vid derbymatcher mellan LuleÄ Hockey och SkellefteÄ AIK. Denna bevakning behöver dock inte LuleÄ Hockey betala nÄgot för eftersom de Àr en ideell förening.
Det nya kommunikationssÀttet
Att öka tillgÀngligheten och fÄ mÀnniskor att anvÀnda stadens parker och grönomrÄden som en naturlig del i vardagen Àr ocksÄ ett sÀtt att förbÀttra folkhÀlsan. Forskning som folkhÀlsoinstitutet gjort visar att mÀnniskor vistas mer regelbundet i grönomrÄden om avstÄndet inte överstiger 300 m.En kvantitativ fÀltstudie med strukturerade enkÀtfrÄgor genomfördes med 98 stycken deltagare runt omkring stortorget i centrala GÀvle.Studiens syfte var att undersöka vilken inverkan nÀrheten till grönomrÄden frÄn boendemiljön har pÄ mÀnniskors sjÀlvupplevda hÀlsa samt att jÀmföra skillnader mellan olika Äldersgrupper, kön och typ av boende. I studien undersöktes Àven anvÀndandet av den egna trÀdgÄrden / innergÄrden samt anvÀndande, avstÄnd och typ av grönomrÄdet samt vilken inverkan störande ljud och tysta miljöer har för mÀnniskors upplevda hÀlsa.Resultaten visade att det finns en signifikant skillnad mellan kön och typ av boende men framför allt inom olika Äldersgrupper nÀr det gÀller mÀnniskors sjÀlvupplevda hÀlsa och att dessa effekter framför allt var kopplade till grönomrÄdet. Resultaten styrker Àven tidigare forskning om att avstÄndet till grönomrÄdet har stor betydelse för hÀlsa och vÀlbefinnande.
Konsekvenserna för samhÀllet nÀr polisiÀra uppgifter övertas av vÀktare och ordningsvakter
Syftet med vĂ„r rapport Ă€r att belysa och fokusera pĂ„ ett eventuellt samhĂ€llsproblem som har uppmĂ€rksammats av media allt mer den senaste tiden. Konsekvenser som medför en samhĂ€llsutveckling som mer och mer lĂ„ter privata bolag och intressen ta över polisiĂ€ra arbetsuppgifter kommer att belysas. Vi har valt att arbeta frĂ€mst med den gĂ€ngse uppfattningen bland allmĂ€nheten men ocksĂ„ med intervjuer av samhĂ€llsaktörer samt med artiklar frĂ„n olika tidningar. Ămnet har intresserat författarna en lĂ€ngre tid och var pĂ„ grund av det ett naturligt val av Ă€mne. Rapporten försöker analysera dels redan uppkomna konsekvenser samt troligen kommande konsekvenser för samhĂ€llet och dess medborgare nĂ€r sĂ€kerhetsfrĂ„gor handhas av privata aktörer.
Stadsmiljöns betydelse för en stads identitet : med Malmö som referensstad
Det allt större intresset för stÀders identiteter tycks vara sammankopplat med det postindustriella samhÀllets strukturer dÀr en modern och attraktiv stad ska locka turister, boende och företag som i sin tur ska generera ekonomiskt tillvÀxt. För att sÀkerstÀlla lokal tillvÀxt har konkurrensen mellan stÀder ökat vilket sÄledes har inneburit ett allt större intresse för stÀders identiteter som ett konkurrensmedel. Detta synliggörs exempelvis genom varumÀrkesstrategier och tydliga styr- och mÄldokument för stadens framtida utveckling. Stadsmiljön Àr en viktig aspekt i hur en stad uppfattas och dÀrför har mÄnga stÀder utformat stadsmiljöprogram som beskriver utforming och riktlinjer för de fysiska element som bygger upp bilden av staden, sÄsom exempelvis stadens golv, möbler och ljussÀttning. Den sammantagna verkan av dessa elements utformning Àr av största vikt för hur den fysiska miljön uppfattas och dÀrmed Àven staden i sin helhet.
NÀr jag bortser frÄn en massa saker förstÄr jag allt
1LÀnge har jag letat efter sambanden och kopplingarna. Förklaringar eller bara en ledtrÄd. TillvÀgagÄngssÀtten har skiftat mycket under Ären och det Àr först nu jag börjar landa i sökandet och kan söka för sökandets skull. Förr drömde jag om att bli arkeolog. DÀr trodde jag mig kunna hitta svar, men allt jag fann var regler och pappersarbete.
FrÄn arbetslös till anstÀllningsbar : En utvÀrdering av det arbetsmarknadspolitiska projektet Access till VÀrmland
Arbetslivet stÀller allt högre krav pÄ stresstolerans nÀr kraven pÄ flexibilitet ökar. Inom vissa yrkesomrÄden har hög stresstolerans av naturliga skÀl alltid varit ett grundlÀggande krav. DÄ stresstolerans förefaller mÄngfacetterat var syftet att göra en kvalitativ undersökning om hur professionella bedömare vid rekrytering och urval till yrken och yrkesutbildningar med höga krav pÄ stresstolerans definierar och kartlÀgger denna egenskap samt vilka metoder de anvÀnder. Datainsamlingen genomfördes genom sju halvstrukturerade intervjuer med rekryterare samt psykologer knutna till försvarsmakten, flyg, brandförsvar, polis, rÀddningsverksamhet och kustbevakning. Resultatet som tolkades med induktiv tematisk analys, visar att detta genomförs med hjÀlp av typbestÀmning av stresstolerans, hypotesskapande testning, hypotesprövande helhetsbedömning samt kontroll av inre och yttre resurser.
BrÀnsleövergÄngar : Miljölagstiftningarnas inverkan pÄ fartygsdriften
Under vÄrt sista Är var vi intresserade av att ta reda pÄ de problem som vi kan stöta pÄ i vÄra yrkesroller som fartygsingenjörer. Arbetet tar upp de tekniska problem som uppstÄr p.g.a. de allt strÀngare kraven pÄ minskade svavelutslÀpp frÄn fartyg. De tekniska problemen hÀrstammar frÄn de olika brÀnslekvaliteternas vitt skilda egenskaper. Som svar pÄ dessa problem har det utvecklats tekniska lösningar varav tvÄ stycken har tagits upp i detta arbete.För att ta reda pÄ vilka tekniska problem som kan uppstÄ tog vi del av den berörda utrustningens tillverkares erfarenheter enligt empirisk modell.
VD-byte och effektivitet : i en turbulent och en stabil bransch
Allt fler företag byter VD allt oftare. MÄnga av dessa byten kan dessutom ses som ofrivilliga och orsaken till ett byte kan dÀrför antas vara att fÄ till en förÀndring för att öka företagets effektivitet. Enligt situationsteorin Àr det avgörande för ett företag ha en överensstÀmmelse med sin omgivning för att kunna uppnÄ effektivitet. NÀr omgivningen som ett företag verkar inom snabbt förÀndras och förutsÀgbarheten Àr lÄg sÄ ökar ocksÄ behovet av förnyelse och förÀndring för att företaget för att bibehÄlla eller öka sin effektivitet. FrÄgan som denna studie vill försöka besvara Àr om ett VD-byte kan betyda en förbÀttring för företagets effektivitet.