Vilka blir konsekvenserna av att kombiuppdrag förbjuds? Justitiedepartementetspromemoria ?Några frågor om revision? utgör ett lagförslag om att kombiuppdragska förbjudas. Med kombiuppdrag avses uppdrag där någon, som är verksam påsamma revisionsbyrå som företagets valda revisor, deltar i upprättandet avbokföringen. Enligt nuvarande bestämmelser uppkommer en jävssituation om valdrevisor eller om någon som är verksam på samma revisionsbyrå som den valdarevisorn deltar i företagets grundbokföring.Syftet med vår studie är att utreda vilka konsekvenser som uppkommer omkombiuppdrag förbjuds samt se om det finns någon skillnad i uppfattning mellanrevisorer och redovisningskonsulter. För att finna de konsekvenser som kan uppståom kombiuppdrag förbjuds har vi använt oss av en egen utvecklad modell samtintressentmodellen och analysmodellen.

Övervikt och fetma kan bidra till stora hälsoproblem, att tidigt drabbas ökar risken för fortsatt övervikt genom hela livet. Det hälsofrämjande arbetet på samhällsnivå, av en mängd olika aktörer är oerhört angeläget i kampen mot övervikt och fetma.Syfte: Syftet med examensarbetet var att undersöka vilka hälsofrämjande riktlinjer förskolorna har att rätta sig efter. Samt belysa om och hur förskolan arbetar praktiskt, hälsofrämjande för att förebygga övervikt och fetma hos barn. Ytterligare var syftet att kartlägga kunskapsnivån i förskolans arena inom området övervikt och fetma.Metod: Detta är en kvalitativ uppsats med en empirisk förankring där semistrukturerade intervjuer av fyra stycken förskolerektorer i Kristianstad kommun har utförts, vårterminen 2012.Resultat: Förskolorna har inte någon utarbetad strategi i arbetet mot övervikt och fetma. Förskolpersonalen samtalar och förespråkar goda levnadsvanor och matvanor för barnen, men utan utbildning eller kompetens inom området.

För många akut sjuka patienter är alarmeringssjukvården och ambulanssjukvården den första kontakten med sjukvården. Därför är det viktigt att dessa patienter prioriteras korrekt i förhållande till sjukdomstillståndets allvarlighetsgrad. Allra viktigast är det när patientens tillstånd är potentiellt akut livshotande, i situationer när tid är liv. Förutom det fysiska hotet kan tiden kännas outhärdligt lång innan ambulansen är på plats. Rädsla för att inte bli hittad och rädsla för att tillståndet ska försämras ytterligare kan innebära en skarp konfrontation med tankar om livets ändlighet.Syftet med studien var att kartlägga om det förelåg några skillnader i prioritering mellan alarmeringssjukvården och ambulanssjukvården, vid uppdrag där ambulanssjukvården bedömt att patienten led av ett potentiellt akut livshotande tillstånd.Alarmerings- och ambulansuppdrag från en region i sydvästra Sverige analyserades i en retrospektiv kvantitativ studie.

Denna studies syfte a?r att underso?ka vilka aspekter av ett fo?retags arbetsgivarvaruma?rke som va?rderas ho?gst av arbetsso?kande och da?rfo?r a?r viktigast fo?r fo?retag att kommunicera till ma?lgruppen genom employer branding-arbete. Uppsatsen bygger pa? fyra fra?gesta?llningar: Vilka av aspekterna i ett arbetsgivarvaruma?rke a?r viktigast att kommunicera till arbetsso?kande fo?r att bli en arbetsgivare som arbetsso?kande dras till? Vidare: Vilka aspekter av ett arbetsgivarvaruma?rke va?rderar studenter ho?gst na?r de va?ljer arbetsgivare? Finns det en skillnad mellan ma?n och kvinnor i vad man va?rderar ho?gst respektive la?gst? Finns det en skillnad mellan vad man va?rderar ho?gst respektive la?gst beroende pa? studietid?Underso?kningen baseras pa? en kvantitativ studie och genomfo?rdes med hja?lp av en enka?tstudie. Enka?tstudien baseras pa? en modell fo?r corporate social performance som kommer fra?n ett offentligt index av Kinder, Lydenberg, Domini & Co.

Ett stort antal barn utsätts regelbundet för fysiska övergrepp i hemmet. De Allra flesta uppsöker BVC flera gånger under sina första sex levnadsår. Sjuksköterskan ges därmed goda möjligheter att undersöka och observera barnet samt skapa en bra relation till föräldrarna. Barn som utsätts för fysiska övergrepp upptäcks många gånger inte förrän det är för sent, när något allvarligt redan inträffat som leder till akut kontakt med hälso- och sjukvården. Det är viktigt att de utsatta barnens situation upptäcks så tidigt som möjligt i vårdkedjan, helst redan i samband med rutinbesök på barnavårdscentralen [BVC].

Studiens syfte har varit att undersöka sjukskrivna individers upplevelser av arbetslivsinriktad rehabilitering, med fokus på vilken betydelse könstillhörighet tillskrivs i detta sammanhang. Undersökningen har avgränsats till att omfatta ett antal individer inom en offentlig förvaltning i Göteborgs Stad. Vid analys och tolkning av vårt empiriska material har vi framförallt utgått från Hirdmans (2001) och Bourdieus (1998) teorier om genusskapande samt Risbergs (2005) resonemang om genusbias i vårdsammanhang. Även Wahl et al:s diskussion om könsordning i organisationer har använts som teoretisk utgångspunkt. Vidare har vi jämfört våra resultat med Ahlgren och Hammarströms (2000) studie som syftar till att belysa just skillnader mellan män och kvinnor i samband med arbetslivsinriktad rehabilitering.

På dagens marknad måste företagen kunna möta både de yttre och inre kraven som ställs på marknaden för att maximera sin avkastning. Ett företag som i Allra högsta grad står inför förändrade yttre krav är Posten. Hur kan Posten kombinera yttre krav och omständigheter från kunder, marknadsförhållanden och ägarnas vinstintresse med de inre kraven, det vill säga en tillfredställd personal? Hur kan man skapa en bra företagskultur som gynnar både ägarna och de anställda? En teori som hävdar att det går att möta de yttre kraven samtidigt som de inre kraven uppfylls benämns: empowerment. Syftet med denna uppsats är att utifrån ett empowermentperspektiv analysera hur några lokala chefer på Posten jobbar med sin personalpolitik rent praktiskt.

Varje höst börjar en ny kull av barn i skolan och möts av skolgården på den Allra första skoldagen. Skolgården är skolans visitkort och ansikte utåt och berättar något om hur skolan ser på barns utomhusvistelse. Det föräldrar och barn idag möts av är vanligen en mycket steril yta som inte signalerar till någon kreativ verksamhet. Skolgården har även visat sig vara en av de mest eftersatta utomhusmiljöerna i Sverige idag och är samtidigt en av de platserna barn spenderar större delen av sin vakna tid på. Utomhuspedagogik är ett omdiskuterat begrepp som idag blivit ett allt mer vanligt forskningsämne. Forskning visar på att det är bra för barn att vistas utomhus och att det medför många positiva effekter som god hälsa, ökad koncentrationsförmåga och motoriska färdigheter.

I detta arbete ämnar vi ta reda på vad fyra överlevande ifrån Förintelsen tycker om den omfattning som Förintelsen har i de skolor de besökt genom åren. Genom intervjuer med respektive informant, har vi tillgodogjort oss deras åsikter, vilka vi har kontextualiserat i detta arbete. Vi finner det oerhört viktigt att arbeta med Förintelsen i skolan, inte bara för att motverka rasism och nazism, utan även för att förhindra att något liknande inträffar igen. Det finns en omfattande mängd dokumenterad information från Förintelsen, men vi anser det Allra bästa medlet för åskådliggörande vara en överlevande. Färre och färre överlevande från Förintelsen är fortfarande i livet, varför vårt arbete kan fungera som en dokumentation för framtiden.

Vår studie är gjord för att se om det finns någon skillnad i mellanstadieelevers beteenden i klassrum respektive idrottshall. Våra frågeställningar är: Finns det skillnader i beteendena hos mellanstadieelever i idrottshallen respektive i klassrummet? Finns det några skillnader mellan pojkars och flickors beteenden? Hur yttrar sig eventuella skillnader och vad beror de på? För att komma fram till detta har vi använt oss av observationer som metod och observerat årskurs fem-klasser på två olika skolor. I arbetet har vi kopplat vår empiri till Connells teori om hegemonisk maskulinitet och Goffmans beteendeteori Front-stage och backstage. Vi har också använt oss av behaviorismens grundläggande tankar om hur en miljö kan påverka ett beteende.

Studiens syfte har varit att undersöka sjukskrivna individers upplevelser av arbetslivsinriktad rehabilitering, med fokus på vilken betydelse könstillhörighet tillskrivs i detta sammanhang. Undersökningen har avgränsats till att omfatta ett antal individer inom en offentlig förvaltning i Göteborgs Stad. Vid analys och tolkning av vårt empiriska material har vi framförallt utgått från Hirdmans (2001) och Bourdieus (1998) teorier om genusskapande samt Risbergs (2005) resonemang om genusbias i vårdsammanhang. Även Wahl et al:s diskussion om könsordning i organisationer har använts som teoretisk utgångspunkt. Vidare har vi jämfört våra resultat med Ahlgren och Hammarströms (2000) studie som syftar till att belysa just skillnader mellan män och kvinnor i samband med arbetslivsinriktad rehabilitering.

Syftet med denna studie har varit att studera ridsporten från ett ryttarperspektiv med fokus på hur sporten utövas i dagens samhälle och vilka möjligheter man som ryttare upplever sig ha när det kommer till att fortsätta tävla på elitnivå. Detta har undersökts genom en jämförelse mellan tidigare forskning av ridsporten och hur ryttare på olika nivåer upplever och definierar sina egna möjligheter inom ridsporten, könsfördelning och eventuella bakomliggande mekanismer till att det ser ut som det gör med många unga kvinnor på hobbynivå och några få män inom ryttareliten. Varför är det så var en av de tidiga funderingarna som fanns med när denna uppsats började utformas.Studien har en kvalitativ ansats, genom tematiskt öppna intervjuer har datamaterialet insamlats, transkriberats och analyserats utifrån Bourdieus sociologiska teorier om habitus och kapitalformer. Det insamlade materialet har i analysen ställts mot den tidigare forskningen inom ridsport och idrottsutövande som fokuserar på fördelningen mellan könen och statusen som ridsport haft över tid i samhället.Resultaten av studien visar att det skett en stor förändring inom ridsporten det senaste hundra åren, att gå från en manligt dominerad sport där kvinnor förbjöds att delta till att bli en mycket populär sport för unga kvinnor. Kvinnorna kan därför ses som huvudutövarna medan det är relativt få män som är aktiva inom ridsporten på lägre nivåer och trots detta så är det på elitnivå ungefär lika många män som kvinnor.

I svensk media har det under snart ett decennium existerat en debatt om vad som egentligen skiljer mellan Socialdemokraterna och Moderaterna. Flertalet röster har menat utvecklingen lett till att Sveriges i särklass två största och mest rivaliserande partier har blivit betydligt mer lik varandra. Alltså att utvecklingen i svensk politik har gått mot, vad som kan liknas vid Herbert Tingstens teori om ideologiernas död. Tidigare undersökningar har i huvudsak fokuserat på jämförelse mellan Socialdemokraternas och Moderaternas åsikter i sakfrågor inom politiken. Syftet med denna undersökning är att bortse från just denna form av åsikter, då dessa inte utgör tydliga markörer om vad partierna egentligen vill och står för.

På dagens marknad måste företagen kunna möta både de yttre och inre kraven som ställs på marknaden för att maximera sin avkastning. Ett företag som i Allra högsta grad står inför förändrade yttre krav är Posten. Hur kan Posten kombinera yttre krav och omständigheter från kunder, marknadsförhållanden och ägarnas vinstintresse med de inre kraven, det vill säga en tillfredställd personal? Hur kan man skapa en bra företagskultur som gynnar både ägarna och de anställda? En teori som hävdar att det går att möta de yttre kraven samtidigt som de inre kraven uppfylls benämns: empowerment. Syftet med denna uppsats är att utifrån ett empowermentperspektiv analysera hur några lokala chefer på Posten jobbar med sin personalpolitik rent praktiskt.

När ett nyfött barn kommit till världen utvecklas en känslomässig relation mellan föräldrarna och barnet. Om barnet skulle drabbas av en sjukdom, såsom cancer, förändras tillvaron och kraven för föräldrarna. I Sverige diagnostiseras ungefär 268 nya fall av cancer per år, hos barn mellan 0-15 år. De flesta barn överlever cancern och dödligheten ligger på ungefär 18 %. För sjukvårdspersonal innebär det ett möte med föräldrar som i Allra högsta grad påverkas av barnets sjukdom.