Sök:

Sökresultat:

1221 Uppsatser om Allmänt vatten - Sida 47 av 82

FörÀdling som strategi mot undernÀring

FramstÀllning av nÀringstÀta grödor genom bioteknisk vÀxtförÀdling Àr en möjlig strategi för att tillgodose mÀnniskans nÀrings- och livsmedelsbehov pÄ en global nivÄ. Tekniken gör det möjligt att överföra gener, som kodar för sÀrskilda egenskaper, frÄn en art till en annan. En tÀnkbar metod vore att ta fram sorter med ett kraftigt förhöjt innehÄll av spÄrÀmnen, sÄsom jÀrn, jod och zink. En annan metod fokuserar pÄ sjÀlva biotillgÀngligheten genom att antingen minska andelen antinutrienter, som försvÄrar nÀringsupptaget, eller öka andelen föreningar som frÀmjar biotillgÀngligheten. Detta angreppssÀtt stÀller stora krav pÄ den nya grödan.

NÀr det individuellt rationella blir kollektivt slöseri : Bör fstighetsbolagen i Karlstad införa individuell mÀtning av vatten och vÀrme?

Tendensen att försöka hitta de affÀrsmÀssiga argumenten (business case) för CSR (Corporate Social Responsibility eller företagens sociala ansvarstagande) började framtrÀda pÄ 1990-talet. VetenskapsmÀnnen insÄg dÄ att en enda forskningsdisciplin inte kan förklara hur företagens arbetssÀtt med CSR-frÄgor kan förbÀttra deras ?bottom line? och sÄledes bidra till en hÄllbar utveckling av samhÀllet. BÄde teoretiker och praktiker har vÀnt sin uppmÀrksamhet mot framgÄngsrika företag (bÀsta praxis).  I korthet innebÀr ett business case inom CSR ett besvarande av frÄgan ?Vilka fördelar har företagen och samhÀllet av CSR??.

De första minuterna, redskap en pedagog kan behöva efter rasten

Titeln pÄ detta arbete Àr: de första minuterna, redskap som kan behövas efter rasten. Syftet med denna uppsats Àr att skapa en förstÄelse för vilka redskap som kan behövas för att en pedagog ska kunna klara av de olika situationer, som kan uppstÄ i klassrummet efter rasten. Med situationer efter rasten menar jag till exempel olösta konflikter. Jag har valt att göra min undersökning i en förskoleklass i en mindre ort i SkÄne. Som undersökningsmetod anvÀnde jag observation med en lÄg grad av struktur.

Simulering av spillvattenflödet i Solnaverkets vÀrmepumpar

Norrenergi har fyra vÀrmepumpar i sitt vÀrmeverk i Solna. VÀrmepumparna anvÀnder spillvatten frÄn Bromma reningsverk för att göra fjÀrrvÀrme att distribuera i Solna och Sundbyberg. Detta spillvatten leds in i en kanal dÀr det sedan pumpas upp i vÀrmepumparnas förÄngare. Spillvattnet pumpas först upp i vÀrmepump 1. Det vatten som inte pumpas upp i första vÀrmepumpen, pumpas upp i den andra vÀrmepumpen om den Àr i drift.

Metod- och energioptimering av isfrihÄllning pÄ utskovsluckor vid kraftstationer

Syftet med detta examensarbete Àr att ge en rekommendation för hur isfrihÄllningen pÄ Vattenfall AB Vattenkrafts utskovsluckor kan optimeras samt öka kunskapen inom omrÄdet. Mycket energi gÄr Ät till isfrihÄllningen av utskovsluckor varje Är och medför stora kostnader. Genom detta examensarbete har olika förslag tagits fram pÄ hur isfrihÄllningen skulle kunna förbÀttras metodmÀssigt och energioptimeras. Rapporten behandlar Àven de olika isfrihÄllningsmetoderna som finns samt isens pÄverkan pÄ en utskovslucka. Vatten skall av sÀkerhetsskÀl alltid kunna avbördas frÄn ett magasin vilket stÀller stora krav pÄ utskovsluckornas manövrerbarhet, Àven vintertid.

Varför mĂ„r trĂ€den bra? : en undersökning av Åsötorgets kungslindar

Vanligtvis lever vĂ„ra stadstrĂ€d under stark stress i de urbana miljöerna och mĂ„r ofta ganska dĂ„ligt. Det urbana klimatet skiljer sig frĂ„n landsbygdens klimat och de ogynnsamma faktorerna kan exempelvis vara köld, stark vĂ€rme, stark vind, vattenbrist, nĂ€ringsbrist, för starkt ljus, för svagt ljus, markkompaktering eller gift. Dessa faktorer kan ha en negativ pĂ„verkan pĂ„ trĂ€den och framförallt rotmiljön kan försĂ€mras kraftigt. StadstrĂ€den har ofta lĂ„ngtifrĂ„n optimala vĂ€xtbetingelser eftersom markens kemiska, fysikaliska och biologiska egenskaper Ă€r helt annorlunda frĂ„n de förhĂ„llandena som existerar i trĂ€dens naturliga miljö. Kungslindarna (Tilia x europaea ?Koningslinde?) pĂ„ Åsötorget i Stockholm planterades i början av 60-talet.

EkosystemtjÀnster i dagvattenarbetet : En studie om hur fyra kommuner i Stockholmsregionen nyttjar ekosystemtjÀnster i sin dagvattenhantering

KlimatförÀndringarna med en ökande nederbörd som följd och ökningen av hÄrdgjorda ytor leder till att de dagvattensystem som finns i stadsmiljöer ibland inte rÀcker till för att hantera den intensivaste nederbörden. Det dagvatten som bildas innehÄller mycket föroreningar och om det inte tas om hand kan det leda till att dessa gÄr ut i recipient med förorenade sjöar och vattendrag som följd. EU:s ramdirektiv för vatten som kom Är 2000 och de miljökvalitetsnormer som dÀrigenom har uppkommit bidrar till att det har blivit mer fokus pÄ att vÀrna om de sjöar och vattendrag som finns. En av lösningarna för att hantera dagvatten kan vara att anvÀnda ekosystemtjÀnster för att bÄde fördröja, absorbera och rena vattnet. Det gÄr bland annat att nyttja trÀd, svackdiken, gröna tak och vÄtmarksanlÀggningar. Studien syftar till att undersöka om ekosystemtjÀnster aktivt anvÀnds för att lösa problem med vattenkvalitet och om de anvÀnds för att implementera vattendirektivet.

Oberoende teknisk kontroll ? undersökning avbehov, omrÄden och nytta ur ettsamhÀllsperspektiv.

Trots upprepade varningar om globala konsekvenser till följd av utslÀpp av vÀxthusgaser fortsÀtter dessa att öka i vÀrlden. Huvudsakligen kommer vÀxthusgasutslÀpp frÄn förbrÀnning av fossila brÀnslen, nÄgot som enbart i Europa Àr kÀllan till över hÀlften av all elproduktion. Att endast byta ut de fossila brÀnslena mot miljövÀnliga alternativ skulle ta lÄng tid, dÀrför ligger mycket fokus Àven pÄ energibesparingar. HushÄllens elanvÀndning Àr en viktig sektor dÀr mycket forskning utförts, hÀr ingÄr bland annat elanvÀndningen för diskmaskiner dÀr flertalet alternativa tekniker för minskad elanvÀndning tagits fram. Diskmaskiner med Ängtillförsel i fördiskstadiet Àr en sÄdan teknik som finns ute pÄ marknaden i dagslÀget.

GIS-samordning i Tekniska förvaltningen, Örebro kommun

Tekniska förvaltningen i Örebro kommun ansvarar för bl.a. vatten, avlopp, renhĂ„llning, vĂ€gar, trafik samt parkskötsel. De har i nulĂ€get inget uttalat samordningsansvar mellan de olika avdelningarna och syftet var dĂ€rför att ge förslag pĂ„ nya tillĂ€mpningar och jĂ€mföra med andra kommuner. MĂ„let var att efter undersökningar hitta eventuella problem, definiera dessa och sedan ge förslag pĂ„ lösningar. Att undersöka hela förvaltningen fanns ej tid till och arbetet koncentrerades till omrĂ„den som rör trafik och gator.

Sörplingsdetektering i en Centrifugalpump med Vibrationer

Detta examensarbete Àr utfört pÄ ITT W&WW i Sundbyberg, Sverige, i samarbete med KTH, Instutitionen för Maskinkonstruktion. Arbetet har gÄtt ut pÄ att finna parametrar som kan anvÀndas för att detektera sörpling i en pump. Arbetet har fokuserat pÄ att undersöka om vibrationer och ljud kan ge information om nÀr pumpen sörplar eller ej, samt att utveckla en algoritm baserat pÄ dessa parametrar.NÀr en pump pumpar en blandning av luft och vatten kallar man det att den sörplar. Detta innebÀr slitage pÄ pumpen samt energiförluster, dÄ verkningsgraden minskar betydligt. Detta Àr ett problem för bland annat drÀneringspumpar inom gruv- och byggindustrin dÀr permanenta installationer och externa sensorer för att undvika sörpling ofta saknas.

LipoprintŸ System : Nytt analysinstrument för lipider och deras subklasser för förebyggande av hjÀrt- och kÀrlsjukdom

Lipider Àr en viktig energikÀlla och olösliga i vatten. De transporteras med hjÀlp av lipoproteiner ut till kroppens celler. Exempel pÄ lipoproteiner Àr low density lipoproteins (LDL) och high density lipoproteins (HDL). LDL och HDL kan delas in i sju respektive tio subklasser beroende pÄ storlek. Det har visat sig att en stor andel smÄ LDL-partiklar i blodet ökar risken för hjÀrt- och kÀrlsjukdom.

En studie av EU: s handelsavtal mot ACP lÀnderna

Fattigdom, underutvecklat jordbruk, infrastruktur och dÄliga politiska strukturer Àt idag vardag inom vÀrldens fattigaste lÀnder. MÄnga bilder vi ser frÄn vÀrldens fattiga lÀnder idag speglar ofta ett sÄdant samhÀlle. Det finns flera orsaker till detta och de Àr ibland mÄnga och komplicerade, frÀmst beror det pÄ fattigdom, brist pÄ utbildning, hÀlsovÄrd för barn, torka och översvÀmningar löper om vartannat, inhemska politiska konflikter, brist pÄ rent vatten samt sjukdomar som HIV/AIDS. LÀndernas behov av import, export och bistÄnd Àr en viktig faktor som inte fÄr lÀmnas Ät sidan och detta arbete kommer att handla mycket om just det. Ett av de stora problemen som lÀnderna har Àr de exportproblem med sina egna producerade livsmedel som de inte fÄr ut pÄ USA: s och den europeiska marknaden.VÀrlden blir mer globaliserad och lÀnder integreras genom handel med varor och tjÀnster, genom migration, finansiella flöden och genom utbyte av idéer och kunskap.

En undersökning av Karlstad kommuns beredskap för mikrobiologisk dricksvattenförorening med fokus pÄ ett sÀrskilt boende

Vatten Àr ett livsviktigt livsmedel och tillgÄng till dricksvatten av god kvalitet betraktas av mÄnga som en sjÀlvklarhet i vÄrt samhÀlle. Trots detta Àr vattenförsörjningen sÄrbar. Vattenförsörjningen kan störas genom pÄ mÄnga olika sÀtt. Bland dessa finns mikrobiologisk förorening, förorening pÄ grund av en farligt gods olycka och sabotage. Vattenburen smitta Àr, enligt livsmedelsverket, den allvarligaste akuta hÀlsorisken förknippad med dricksvatten.

LÅNGEBRO Stadsförnyelse i Kristianstad

Examensarbetet presenterar ett förslag till stadsomvandling pÄ LÄngebro, som Àr ett centralt belÀget verksamhetsomrÄde sydost om Kristianstad centrum. Föreslaget ska fungera som underlag och inspirationskÀlla för att visa hur omrÄdet kan nyexploateras sÄvida de stora och störande anlÀggningarna i omrÄdet flyttas ut till stadens periferi, dÀr de en gÄng förlades. Nu har staden vÀxt och omrÄdet har god potential att integrerads med Kristianstads centrum. MÄlet för det nedgÄngna och lÄgexploaterade verksamhetsomrÄdet har varit att skapa en mÄttfull, vacker och attraktiv funktionsblandad stadsdel med mark för bostÀder, arbetsplatser, handel och rekreation. OmrÄdets nÀrhet till Kristianstads centrum har gjort att innerstadens utformning av kvarter, parker, torg och rumsbildningar har varit förebild för den nya stadsdelen.

MÀnniskans preferens för natur : en analysmetod för landskapsarkitekter

Natur bidrar positivt till mÀnniskans vÀlbefinnande. Samtidigt minskar stadsmÀnniskans nÀrmaste natur som en följd av förtÀtning och urbanisering. DÀrför Àr det viktigt att anpassa utformningen av de grönytor som bevaras efter mÀnniskans behov. Vi anser att det saknas en koppling mellan kunskap om mÀnniskans preferenser och landskapsarkitekters arbete. Syftet med arbetet var att tillgÀngliggöra kunskapen om vad i naturen som mÀnniskan har preferens för, samt att föreslÄ hur denna kunskap kan tillÀmpas av landskapsarkitekter.

<- FöregÄende sida 47 NÀsta sida ->