Sök:

Sökresultat:

1221 Uppsatser om Allmänt vatten - Sida 18 av 82

Avvattning av torv i samband med marksanering

Marksaneringar görs idag i syfte att förhindra spridning av föroreningar till mÀnniska och miljö. Den vanligaste metoden för marksaneringar Àr att massor grÀvs upp och transporteras ivÀg för behandling. De flesta saneringar i Sverige görs i torra material sÄsom jord men Àven saneringar i sediment och andra blöta material genomförs. Vid sanering i blöta material avvattnas ofta materialet för att minska kostnader i samband med transport och förbrÀnning. Ett material som hög förmÄga att binda metalljoner och som dessutom kan hÄlla kvar mycket vatten Àr torv.

Morgondagens kök : En förÀnderlig yta

?Virtuell lek med sand och vatten? Àr ett projekt i samarbete med HAGS Aneby AB. Syftet med lekredskapet Àr att reducera barns stillasittande vardag. Genom att koppla samman fysiskt stimulerande lek med möjligheterna inom de virtuella leksaksvÀrldarna Àr mÄlet att underlÀtta övergÄngen mellan de digitala, passiva spelaktiviteterna och mer fysiskt stimulerande aktiviteter. Med utgÄngspunkt i den klassiska sandlÄdan ville jag undersöka och utveckla sandlÄdans potential.

Specifik omvÄrdnad under ambulanstransport vid hjÀrtinfarkt-JÀmförande studie mellan kvinnor och mÀn

Studie av koldioxidgradienter i havets ytskiktSofia SöderholmDenna studie bygger pÄ ett nyligen utvecklat instrument som har mÀtt koldioxidkoncentrationer pÄ tre olika djup i vattnet samt en nivÄ i luften. DÄ detta instrument var oprövat i vatten har en utvÀrdering av mÀtmetodens lÀmplighet för vattenmÀtningar utförts. Syftet med mÀtningarna var att undersöka ytvattnets vertikala koldioxidgradient för att med hjÀlp av denna kunna beskriva flödet av koldioxid mellan hav och atmosfÀr bÀttre. Detta flöde Àr en viktig del av den globala kolcykeln och en djupare förstÄelse för koldioxidflödets beteende kan i framtiden bidra till mer noggranna klimatprognoser. Hur de berÀknade flödena frÄn profilinstrumentet pÄverkas av temperaturgradienterna i vattnets ytskikt har Àven det studerats.

Socialt entreprenörskap pÄ landsbygden : en kÀlla för inspiration, engagemang och socialtvÀrdeskapande

För att uppnÄ mÄlet med en levande landsbygd i Sverige finns ett antal ÄtgÀrder och program vilka syftar till att utveckla landsbygden. Trots detta karaktÀriseras den svenska landsbygden av urbanisering, lÄg ekonomisk tillvÀxt och avveckling av mjölkföretag. Ur ett globalt perspektiv stÄr svenska livsmedelsproducenter pÄ landsbygden inom de gröna nÀringarna inför stora konkurrenskraftsutmaningar. Antalet mjölkföretag har halverats pÄ tio Är och det Àr nÄgot som inte sker i linje med mÄlet om en levande och livkraftig landsbygd. Landsbygden stÄr för en central del av den hÄllbara utvecklingen. Utarmningen av mjölkföretagen innebÀr negativa miljökonsekvenser och dÀrmed kan inte en hÄllbar samhÀllsutveckling nÄs.

Vibrio vulnificus : ett framtida hot?

Vibrio vulnificus Àr en halofil bakterie, som framförallt har hittats lÀngs med Golfkusten i USA och i flera asiatiska lÀnder. Den kan orsaka gastroenterit, sepsis eller sÄrinfektioner och medför en hög mortalitet. I USA stÄr den för en stor del av de skaldjursassocierade dödsfallen. SÄvÀl ostron, fisk och musslor som sediment, vatten och plankton har i olika studier beskrivits som reservoarer för V. vulnificus.

Erosion vid dagvattendammar : litteraturstudie med inventering av 13 dagvattendammar

Vatten har alltid haft en stark dragningskraft pÄ mÀnniskan. De flesta uppfattar vatten som avkopplande och rogivande. I alla tider har dammar, fontÀner och vattendrag utgjort en vÀsentlig del av landskapsarkitekturen. I vÄra dagar utgör dagvattendammarna ett tillskott i vÄr miljö, dÀr syftet i första hand Àr att fördröja dagvatten. Denna funktion kombineras i mÄnga fall av önskan om att skapa rekreativa vÄtmarksomrÄden som kan utgöra ett positivt inslag, sÀrskilt i urban eller halvurban miljö, dÀr tillgÄngen till naturen saknas.

Utveckling av verktyg för jÀmförelse av kundanpassade och platsspecifika enskilda avloppssystem : Development of a comparative tool for custom-made and site-specific on-site sewage systems

REFERATÖvergödning Ă€r ett högst reellt hot mot mĂ„nga av Sveriges sjöar och vattendrag och inte minst mot Östersjön. UtslĂ€pp av ej tillrĂ€ckligt renat avloppsvatten och lĂ€ckage av nĂ€ringsĂ€mnen frĂ„n jordbruksmarker Ă€r problem som lĂ€nderna kring Östersjön mĂ„ste lösa. Sverige arbetar bĂ„de nationellt och internationellt med att förbĂ€ttra Östersjöns ekologiska status. Riksdagen har satt upp flera miljökvalitetsmĂ„l som bland annat tydliggör att Sverige mĂ„ste minska tillförseln av nĂ€ringsĂ€mnen till sjöar och vattendrag. Orsaken Ă€r att dessa föroreningar Ă€r en bidragande orsak till övergödning.

OMV?RDNADS?TG?RDER SOM SJUKSK?TERSKAN KAN ANV?NDA F?R ATT LINDRA ?NGEST INF?R MRUNDERS?KNING. En litteratur?versikt

Bakgrund: I Sverige har antalet unders?kningar med magnetresonanstomografi, MR, dubblerats sen millennieskiftet. Studier visar att ca 1?2% av alla planerade MRunders?kningar st?lls in p? grund av att patienten upplever ?ngest eller klaustrofobi. Att drabbas av ?ngest och oro i samband med unders?kningar ?r vanligt.

TrÀd i hÄrdgjorda ytor : hur kan situationen optimeras för trÀd planterade i hÄrdgjorda miljöer?

TrÀd har historiskt sett varit en viktig del av vÄra stÀder. Utöver rent arkitektoniska vÀrden sÄ bidrar stadstrÀden Àven till ett bÀttre mikroklimat, minskad stress och en bÀttre hÀlsa hos stadens invÄnare. I stort bidrar trÀden ocksÄ till en bÀttre miljö och studier har visat pÄ att varje planterat trÀd i förlÀngningen ger en ekonomisk nettovinst. TrÀd Àr följaktligen en viktig del av vÄra urbana miljöer som vi bör vÀrna om. Stadsmiljön utgör emellertid ofta en ogÀstvÀnlig vÀxtplats, lÄngt ifrÄn trÀdens naturliga vÀxtmiljö. PÄ grund av den pÄgÄende förtÀtningen och platsbristen i vÄra stÀder tvingas mÄnga trÀd stÄ i hÄrdgjorda ytor.

MarkanvÀndningens klimatpÄverkan

Kraven pÄ grÀsytors kvalité inom sportsektorn har under de senaste decennierna ökat kraftigt, exempelvis hur snabbt ytorna blir spelbara efter regn, hur de klarar av att motstÄ svampangrepp och att överleva vintern utan skador. Det har visat sig att funktionen pÄ avvattningen har stor betydelse för att kunna svara upp pÄ dessa högre kvalitetskrav. Inom sportsektorn Àr mÄlet med avvattningssystemet just att öka markens lÀmplighet för rekreation, vilket innebÀr en grÀsyta med hög spelkvalité. Detta uppnÄs genom att snabbt leda bort överskottsvatten sÄ att marken ÄterfÄr förmÄgan att klara trafikbelastning samt genom att skapa en vÀxtbÀdd med en för grÀset gynnsam fördelning mellan luft- och vattenfyllda porer. Vilken förmÄga avvattningssystemet fÄr i form av intensitet, kapacitet och hur mycket luft/vatten som finns i vÀxtbÀdden, kan i praktiken kan vara svÄrt att sÀga utan att ha först gjort berÀkningar.

Över Ă„n efter vatten : en studie om chefers syn pĂ„ kunskap och kunskapsutveckling

Friluftspedagogik Àr en form av upplevelsebaserat lÀrande som man kan tillÀmpa under olika typer av friluftsliv. Genom reflektion och bearbetning av friluftsupplevelserna kan man lÀra sig ·om allt frÄn ledarskap och friluftsÀkerhet till att bli en helare mÀnniska. Friluftspedagogikens utgÄngspunkter och fördelar Àr personlig vÀxt, samarbetsinlÀrning, lÀra kÀnna sig sjÀlv, skapa sammanhang och helhet, alternativa livsvÀrden, miljömedvetenhet, natursyn, kunskaper i "vanliga" Àmnen och kunskaper i friluftsliv. Rollen som friluftsledare diskuteras och jÀmförs med friluftslÀrarrollen och folkhögskollÀrarrollen. Det ges ocksÄ i slutet av arbetet nÄgra praktiska tillÀmpningar av friluftspedagogik..

Lokal lakvattenrening ? En utvÀrdering av reningstekniker samt teoretisk applicering av en reningsprocess

Vatten som har förorenats genom att det passerat genom en deponi kallas för lakvatten. Detta vatten behöver tas omhand för att undvika negativ pÄverkan pÄ miljön. Lakvattnets karaktÀr beror till stor del pÄ vilken typ av avfall som har deponerats.Deponin Tippa ska ta fram ett förslag pÄ lokalt omhÀndertagande av sitt lakvatten. Tippas lakvatten har karaktÀriserats utifrÄn 11 provtagningar tagna Är 2009. Analysresultaten visar att de föroreningar som överskrider satta riktvÀrden Àr; organiskt material i form av BOD och COD, kvÀve i form av ammonium och totalkvÀve samt metallerna jÀrn och koppar.För att kunna utforma en reningsprocess som skulle kunna hantera dessa föroreningar har en litteraturstudie utförts som ska ligga till grund för bedömning av vilken/vilka tekniker som lÀmpar sig för Tippas förutsÀttningar.

Dricksvatten som handelsvara med Sverige som exportör?

SammanfattningDe dricksvattenresurser som finns i dag globalt sett Àr ojÀmnt fördelade över sÄvÀl kontinentsom mindre geografiska enheter. Det beror bÄde pÄ vattnets kretslopp och pÄ andra faktorersom mÀnskligt rÀckhÄll och teknisk rÀckvidd. Det mÀnskliga rÀckhÄllet symboliseras av lagar,Àgande, attityder och ekonomi i denna uppsats och tekniken framstÄr som en pÄdrivandefaktor för utveckling vad gÀller rening och transport av dricksvatten. Uppsatsen diskuterarÀven hÄllbarhet som begrepp och hur det kan relateras till dricksvatten, samt andraangreppssÀtt av dricksvatten som dels en livsviktig resurs, dels en handelsvara.Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga Sveriges möjligheter att exportera dricksvatten till andralÀnder utifrÄn följande frÄgestÀllningar:1. Kan man Àga vatten?2.

Reningseffekt i dÀmd dagvattentunnel i MÀrsta, Sigtuna kommun : Pollutant removal in a dammed stormwater tunnel in MÀrsta, Sigtuna municipality

Det vatten som avrinner frÄn hÄrdgjorda ytor, sÄ kallat dagvatten, innehÄller ofta en mÀngd olika föroreningar, sÄ som tungmetaller och nÀringsÀmnen, som kan göra stor skada om vattnet inte renas innan det nÄr recipienten. Ett vanligt sÀtt att rena detta vatten Àr genom öppna system, som dammar och vÄtmarker, eftersom de fungerar bÄde som flödesutjÀmnare och som sedimentationsmagasin.I Steningedalen, MÀrsta, finns en dagvattenanlÀggning med dammar och översilningsytor, vars syfte Àr att rena dagvatten frÄn ett avrinningsomrÄde pÄ ca 7200 ha. Vattnet leds till dammarna via en dagvattentunnel vars primÀra syfte var att leda vattnet förbi MÀrsta centrum. Tunneln Àr ca 3100 m lÄng, sprÀngd och delvis i betong, och har ett skibord installerat i tunnelmynningen med syfte att skapa ett sedimentationsmagasin samt att vid höga flöden leda vattnet förbi dammarna direkt till MÀrstaÄn. I denna studie har reningseffekten av denna dagvattentunnel utretts.

Energieffektivare torkning i diskmaskiner genom ny torkmetod : UtvÀrdering genom praktiska försök och simuleringar

VÀrldens energiförbrukning ökar stÀndigt. Detta ger upphov till stora miljöproblem dÀr klimatförÀndringen Àr ett av de största problemen. HushÄllens energiförbrukning stÄr idag för en betydande del av den totala energianvÀndningen. Det Àr dÀrför viktigt att effektivisera hushÄllens energianvÀndning för att reducera deras pÄverkan pÄ miljön. Vitvaror, som stÄr för en stor del av hushÄllens energianvÀndning, har en stor potential att energieffektiviseras.

<- FöregÄende sida 18 NÀsta sida ->