Bakgrund: Den växande kulturella mångfalden i Sverige har lett till nya utmaningar för samhället och inte minst för sjukvården. Kultur är universellt för alla människor och speglas bland annat av faktorer som religion, värderingar, språk, miljö och kön. Den kulturella bakgrunden influerar våra uppfattningar av hälsa och sjukdom och hur vi ger uttryck för smärta och obehag. Det finns likheter och olikheter som leder till att vårdande kan förstås på olika sätt och kräver därför kulturellt kompetenta vårdgivare. Syfte: Syftet är att belysa hur vårdtagare med olika kulturella bakgrunder och vårdpersonal upplever transkulturella möten inom den svenska sjukvården.Metod: Litteraturöversikt där tolv kvalitativa studiers resultat har syntetiserats och sammanställts.

Flera undersökningar visar att ett stort antal elever upplever obehag och oro i samband med matematik och därför får svårt att tillgodogöra sig skolans matematikundervisning på bästa sätt. Denna studie syftar till att belysa några elevers upplevelser av matematikängslan. Genom att lyfta fram elevernas tankar och erfarenheter kan studien förhoppningsvis bidra till en fördjupad dialog mellan lärare och elever kring matematikängslan. Kanske kan elevernas erfarenheter tas tillvara och användas när det gäller att utforma både den fysiska och den undervisningsmässiga skolmiljön. Undersökningen är en hermeneutisk studie som baseras på intervjuer med sju elever i den svenska grund- och gymnasieskolan. Alla sju informanter har upplevt eller upplever någon form av matematikängslan. Enligt denna studie är oron för att känna skam i sociala situationer och inför andra människor den kanske mest betydande orsaken till matematikängslan.

År 2007 genomfördes i Sverige cirka 37 000 aborter i tidig graviditet, dvs. före vecka 12. Samma år var det 2083 aborter i vecka 12-17 och 360 efter vecka 18. I föreliggande studie har upplevelser av ett etiskt dilemma vid sen abort, dvs. efter vecka 12 undersökts.

Dagens samhälle står på gränsen till att införa RFID (Radio Frequency Identification) teknik i allt fler produkter. Än så länge har inte speciellt många konsumenter kommit i kontakt med den nya tekniken och de för- och nackdelar denna innebär. Företagen ser fördelar i sänkta lager-, hanterings- och inventeringskostnader samt möjligheten att kunna lagra information om kunder och deras vanor med hjälp av RFID teknik. Frågan vi ställde oss var om individerna som kommer i kontakt med den nya tekniken (konsumenterna) ser samma fördelar som företagen ser och om de tror att denna teknik kommer att påverka den personliga integriteten. Detta ledde fram till vårt syfte som innebar att vi ville studera individens syn på sin integritet i samband med ett framtida införande av RFID teknologi.

SAMMANFATTNINGÅr 2013 drabbades drygt 55 000 personer i Sverige av cancer. Behandling av cancer görs med kirurgi, strålbehandling, cytostatikabehandling, hormonbehandling och målsökande behandlingar. För att kunna utvärdera och utveckla de olika behandlingarna behövs kliniska studier. Innan en patient ingår i en klinisk studie krävs ett informerat samtycke som skrivs på av den ansvarige prövaren och patienten.Alla patienter har rätt till information och delaktighet avseende den egna vården och behandling. Det är därför viktigt att genom individuellt anpassad information förmedla kunskap, förståelse och insikt om hälsotillstånd, diagnos och metoder för undersökning och behandling.

SAMMANFATTNINGÅr 2013 drabbades drygt 55 000 personer i Sverige av cancer. Behandling av cancer görs med kirurgi, strålbehandling, cytostatikabehandling, hormonbehandling och målsökande behandlingar. För att kunna utvärdera och utveckla de olika behandlingarna behövs kliniska studier. Innan en patient ingår i en klinisk studie krävs ett informerat samtycke som skrivs på av den ansvarige prövaren och patienten.Alla patienter har rätt till information och delaktighet avseende den egna vården och behandling. Det är därför viktigt att genom individuellt anpassad information förmedla kunskap, förståelse och insikt om hälsotillstånd, diagnos och metoder för undersökning och behandling.

Syfte: Att ur anestesisjuksköterskans perspektiv beskriva övergången mellan anestesi och den tidiga postoperativa fasen.                                                                                                                  Bakgrund: Anestesisjuksköterskan har befogenhet att inducera, underhålla och självständigt avsluta anestesier i samråd med anestesiolog. Under anestesins avslutande sker en övergång till en tidig postoperativ fas där patienten återfår medvetandet, återhämtar fullgod motorik och luftvägarnas vitala skyddsreflexer. Vissa riskmoment finns sedan tidigare väl definierade även om forskning avseende tidsperioden är begränsad. Anestesisjuksköterskan finns hela tiden närvarande vid patientens sida och har därför en unik möjlighet att beskriva denna övergång. Design: Studien har en deskriptiv design med kvalitativ ansats.                                                                                                            Metod: Femton strategiskt utvalda anestesisjuksköterskor från tre sjukhus i Mellansverige intervjuades.

Syftet med studien har varit att undersöka hur några elever som har Aspergers syndrom upplever trä- och metallslöjdsundervisningen samt deras tankar och erfarenheter av ämnet.Övergripande syfte är att, ur ett inifrånperspektiv, ta del av upplevelser, tankar och erfarenheter från elever samt författare vilka själva har Aspergers syndrom.Bakgrunden startar med en sammanfattning av studien Kniven flyger ? hur några trä- och metallslöjdslärare utformar sin undervisning för elever som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar(Jakobsson Löfgren, 2010). Vidare beskrivs Aspergers syndrom ur ett utifrån samt inifrånperspektiv. Därefter redogörs för begreppen en skola för alla, delaktighet, diagnosens vara eller icke vara, följt av Lpo94 och kursplanen i slöjd. Avsnittet avslutas med att beskriva kreativitet och skapande samt begreppet KASAM.Metoden har varit en tolkning utifrån respondenternas skriftliga svar, med en hermeneutisk fenomenologisk ansats.

Bakgrund: En av sjuksko?terskans grundla?ggande uppgifter a?r att lindra patientens lidande i samband med va?rd. Lugn musik har visat sig vara ett effektivt verktyg fo?r att minska patienters upplevelser av stress och sma?rta vid flera procedurer inom sjukva?rden. Parametrar som hja?rtfrekvens och blodtryck kan pa?verkas av musiken.

SammanfattningSyfte och frågeställningarMitt syfte är att undersöka gymnasielevers inställning till ämnet idrott och hälsa och specifikt ta reda på om det finns skillnader mellan de yrkesförberedande- och studieförberedande programmen och vad eventuella skillnader kan bero på. Frågeställningarna som besvarar syftet är följande; Vad skiljer sig mellan yrkes- och studieförberedande programmen med avseende på hur viktigt eleverna tycker ämnet är och hur nöjda de är i ämnet idrott och hälsa?, Hur skiljer deltagandet i ämnet idrott och hälsa mellan yrkes- och studieförberedande klasser?, Vilka skillnader mellan elever i yrkes- och studieförberedande klasser kan ses i andra avseenden kring ämnet?, och Om skillnader finns vilka faktorer kan förklara dessa?MetodEn komparativ studie har genomförts vars metod gick ut på att svara på enkäter. Dessa har delats ut till 145 elever i 11 klasser. Eleverna var till hälften yrkesförberedande elever och till andra hälften studieförberedande elever från skolans samtliga program i åk 3 på en av Storstockholms gymnasieskolor.

Detta arbete kom till på inrådan från Jordbruksverket som tagit emot telefonsamtal från hästägare som haft problem med att få titta till sina hästar i samband med färjetransporter. Regelverket kring transport av djur är omfattande och detaljerat och man måste ta hänsyn till både den nationella djurskyddslagstiftningen och EU:s regelverk, Rådets förordning (EG 1/2005). Jordbruksverket var främst intresserade av efterlevnaden vad gäller de regler som hanterar tillsyn av hästarna samt ventilation och placering/fixering av transporten på färjan. Enligt transportföreskrifterna (DFS 2006:9) ska transporten placeras nära ett friskluftsintag och hästarnas tillstånd ska kontrolleras varannan timme under färjeöverfarten. Det är länsstyrelsens djurskyddskontrollanter som har i uppdrag att kontrollera lagens efterlevnad, både på land och till sjöss.Transport av djur ökar risken för lidanden såsom hunger, törst, obehag, smärta, frustration rädsla och oro.

SAMMANFATTNINGUndertrycksbehandling eller den internationella benämningen NPWT (Negative pressure wound therapy) har under de senaste åren snabb ökat i användande då den har visat sig vara effektiv som behandlingsmetod vid svårläkta sår. Då det saknas kunskaper och erfarenheter kring patientens smärtupplevelse och undertrycksbehandling har syftet med denna studie varit att undersöka förekomsten av smärta hos dessa patienter. Utgångspunkten var fyra frågeställningar: patientens egna upplevelser av smärta, patientens smärtupplevelser utifrån vårdpersonalens perspektiv, vid vilka moment i sårbehandlingsprocessen upplever patienten smärta och hur smärtan påverkar livskvalitén och den psykiska hälsan.Som metod i den här studien har använts litteraturöversikt där datainsamlingen gjorts på ett systematiskt vis utifrån genomtänkta sökord med hjälp av PICO modellen. Femton artiklar valdes ut och analyserades för att samla in ett resultat som svarar på syftet. Dataanalysen genomfördes i sex olika steg.

Varje år dör cirka 300 barn i Sverige. Skador är den enskilt vanligaste dödsorsaken för personer under 18 år. Det är svårt för någon som aldrig varit med om att förlora sitt barn att föreställa sig hur en sådan tragedi yttrar sig. Att sörja är en mänsklig reaktion som förekommer i alla åldrar och kulturer och kan beskrivas som en djup sorgsenhet som går igenom olika faser utan förväntat slut. Att möta någon som uppvisar sorg kan ge en upplevelse av obehag då vi inte vet hur vi ska förhålla oss i en sådan situation.

Chromogranin A (CgA) är ett protein som finns i chromaffinceller i binjuremärgen och sympatiska nervändar. CgA frisätts tillsammans med adrenalin och noradrenalin, transmittorsubstans i sympatiska nervsystemet, genom exocytos, vid ökad sympatikusaktivitet. Det finns studier som tyder på att en produktion av CgA kan ske även i spottkörtlarna. CgA koncentrationen i blodet har hos människa visat sig vara en känslig biomarkör för att förutsäga mortaliteten hos patienter med olika livshotande tillstånd. CgA-nivåer i saliv har också visat sig vara en möjlig markör för psykologisk stress. CgA har även hos hundar påvisats i flera olika neuroendokrina vävnader och neuroendokrina tumörer.

Det uppdrivna tempot under både arbetstid och fritid resulterar i att allt fler drabbas av fysisk- och psykisk ohälsa. Långdragen överbelastning kan leda till ett tillstånd av fullkomlig utmattning hos individen. Utmattningen kan diagnostiseras som utmattningssyndrom. Diagnosen inrymmer ett flertal kroppsliga och mentala obehag samt symptom och kan enklast förklaras som den sista fasen av stress. Rehabilitering av utmattningssyndrom kan ske i en hälsoträdgård.