Reklam pÄ internet Àr stÀndigt ökande och mÄnga internetanvÀndare Àr negativt instÀllda till den. DÀrför har de utvecklat olika medvetna och omedvetna strategier för att undvika den nÀr de ska göra nÄgot pÄ internet. För skapare av reklam pÄ Internet kan det vara bra att kÀnna till hur reklamen undviks för att kunna bli bÀttre pÄ att skapa effektiv reklam. Denna undersökning har baserats pÄ intervjuer med vana internetanvÀndare med olika bakgrund för att fÄ reda pÄ hur de hanterar reklambanners samt en förstÄelse för hur de tÀnker. Intervjuerna föregicks av en videoinspelning dÀr försöksdeltagarna fick specifika uppgifter att utföra för att efterstrÀva ett naturligt beteende.Resultatet av undersökningen visade att banner blindness Àr ett fenomen som anvÀnds av mÄnga försöksdeltagare, bÄde pÄ ett medvetet och omedvetet plan.

Med utgÄngspunkt att lÀrare upplever elevers lÀsförstÄelse som svÄr att bedöma Àr syftet med denna studie att konkretisera det komplexa begreppet lÀsförstÄelse. Jag har tagit hjÀlp av lÀsförstÄelseforskning för att kunna Äterge en samlad bild av begreppet lÀsförstÄelse. Ett andra syfte Àr att försöka se hur begreppet lÀsförstÄelse förhÄller sig till litterÀr analys och tolkning. Genom att stÀlla lÀsförstÄelseforskningens definition av lÀsförstÄelse mot en berÀttande text försöker jag förstÄ vad begreppet betyder och innebÀr i praktiken. För att kunna göra detta har jag utfört en litteraturanalys samt konstruerat ett lÀsförstÄelsetest pÄ den berÀttande texten.

Syftet med studien var att belysa och diskutera hur syskon till personer med funktionshinder som medför nÄgon form av beteendeavvikelse upplevde och hanterade sin situation under uppvÀxten. De specifika frÄgestÀllningarna var vilka situationer syskonen utan funktionshinder upplevde som problematiska i sin vardag och hur de hanterade dessa situationer samt vilket agerande syskonen tyckte fungerade i de svÄra vardagssituationerna kontra vilket agerande de inte ansÄg fungerade. Som metod intervjuades tre vuxna syskon till personer med funktionshinder och syskonens handlingssÀtt, tankar och kÀnslor ÄskÄdliggjordes. Resultatet visade att en person i de allra flesta fall tycktes bli pÄverkad av att ha syskon med funktionshinder. PÄ vilket sÀtt syskonet utan funktionshinder blev pÄverkat skilde sig dock Ät syskonen emellan.

PÅVERKAN GENOM REFLEKTIONKan besvarandet av ett frĂ„geformulĂ€r förĂ€ndra trafikbeteendet hos unga mĂ€n?Moa LannerSyftet med denna explorativa studie Ă€r att belysa om besvarandet av ett frĂ„geformulĂ€r kan initiera en reflektionsprocess som i sin tur leder till ett förĂ€ndrat körbeteende. Uppsatsen utgĂ„r frĂ„n det frĂ„geformulĂ€r som anvĂ€ndes i Falk & Montgomerys (manuskript under fĂ€rdigstĂ€llande) studie. I uppsatsen behandlas tvĂ„ delfrĂ„gor, 1. Kan formulĂ€ret ha initierat en reflektionsprocess bland respondenterna? 2.

Under de senaste Ärtiondena har allt större effektiviseringskrav stÀllts pÄ den offentliga hÀlso- och sjukvÄrdssektorn. Som en följd av detta har ett antal olika ekonomiska styrmodeller införts inom denna sektor, bland annat resultatenheter. Ekonomisk styrning av hÀlso- och sjukvÄrden Àr emellertid förknippad med ett antal specifika problem. Dessa problem innefattar bland annat verksamhetens icke vinstsyftande och tjÀnsteproducerande karaktÀr. Vidare föreligger svÄrigheter och potentiella konfliktsituationer med anledning av arbetskraftens professionella karaktÀr.

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan syskonplacering med förÀnd-ringsbenÀgenhet och konfliktbenÀgenhet i arbetslivet. 214 arbetstagare frÄn 8 olika arbetsplat-ser deltog i en enkÀtundersökning, varav 102 mÀn och 112 kvinnor med en medelÄlder pÄ 32,62 Är (sd=10,64). FrÄgestÀllning och hypoteser konstruerades utifrÄn Sulloways (1996) teorier om syskonplacering. Man antar specifika nischer för att fÄ förÀldrarnas maximala uppmÀrksamhet i strÀvan för överlevnad och detta i sin tur pÄverkar formningen av vÄr per-sonlighet. Förutom demografiska frÄgor kombinerades tvÄ fÀrdigkonstruerade enkÀter (WCS och RTC) som var avsedda att mÀta konfliktbenÀgenhet och förÀndringsbenÀgenhet.

Bakgrund: Hypertoni Àr en medicinsk sjukdom som ökar risken att drabbas av andra allvarliga följdsjukdomar och behandlas i Sverige med farmakologiska lÀkemedel och rÄd om livsstilsförÀndringar. Syfte: att belysa olika livsstilsinterventioner som kan stödja mÀnniskor med hypertoni att kontrollera sitt blodtryck. Metod: Designen som anvÀnts Àr en litteraturöversikt dÀr vi sammanstÀllt 14 kvantitativa publicerade forskningsrapporter med fokus pÄ livsstilsförÀndringar. Som analysmetod anvÀndes ett induktivt förhÄllningssÀtt dÀr huvudkategorierna "Specifika aktiveter" och "Multikomponentsinterventioner" föddes fram. Resultat: LivsstilsförÀndringar i form av ökad fysisk aktivitet, avslappning, diet och viktminskning kan ha blodtryckssÀnkande effekt hos personer med hypertoni.

Bakgrund: BB vÄrden i de vÀsterlÀndska lÀnderna har genomgÄtt stora förÀndringar desenaste decennierna. Trots detta visar studier pÄ att ett stort antal kvinnors inte Àr nöjda medden vÄrd de fÄtt efter barnets födelse. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt Àr att beskrivanyförlösta kvinnors upplevelser i samband med BB vÄrd pÄ sjukhus. Metod: Enlitteraturöversikt baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar med bÄde kvalitativ och kvantitativmetod. Resultat: Fyra huvudteman framkom vid analysen av artiklarna; information,vÄrdorganisation och vÄrdmiljö, bemötande och attityder samt stöd.

Syftet med den hÀr kvalitativa studien Àr att studera sjÀlvbilden hos före detta missbrukare. För att undersöka syftet delas det in i tre frÄgestÀllningar: Vad har pÄverkat före detta missbrukare i utveckling av sjÀlvbilden? Vilken betydelse har uppvÀxt och relationer haft för utveckling av sjÀlvbilden? Hur har missbruket pÄverkat hur individerna definierar sig sjÀlva?För att besvara dessa frÄgor utfördes en intervjustudie av sex vuxna i Stockholm med en bakgrund i missbruk. Materialet bearbetas genom tematisering för att undersöka specifika kategorier som i analysen delas in i övergripande teman. Intervjumaterialet analyseras genom teorier om sjÀlvbild, identitetsutveckling, socialt arv och individens pÄverkan av utanförskap och erkÀnnande.

Den rapport du just ska till att lÀsa Àr ett kandidatarbete i matematisk statistik skrivet vid matematiska instutitionen, Linköpings Universitet. Det omrÄde som undersöks Àr att om man med hjÀlp av P/E-tal kan förutsÀga kraftiga börsnedgÄngar (börskrascher) pÄ OMXS30. För att definiera en börskrasch har vi anvÀnt mÄttet Value at Risk (VaR). Detta mÄtt Àr vedertaget hos finansiella instutitioner som ett riskmÄtt men i denna rapport anvÀnds det som sagt för att definiera nivÄn for en börskrasch. VaR har berÀknats med diverse olika metoder som presenteras i rapporten.   Efter att en börskrasch definierats har vi anvÀnt logistisk regression med P/E-tal som förklaringsvariabel för att undersöka om dessa nedgÄngar har ett samband med höga P/E-tal.

Sveriges riksdag Àr övertygad om att utslÀppen av vÀxthusgaser mÄste minska för att mÀnniskans pÄverkan pÄ klimatsystemet inte blir farlig (NaturvÄrdsverket, 2011). I Uppsala har kommunfullmÀktige beslutat om att de totala utslÀppen av vÀxthusgaser per innevÄnare ska vara 45 % lÀgre Är 2020 jÀmfört med Är 1990 (Uppsala kommun, 2011e). För att bland annat kunna utvÀrdera och utveckla energisystemanalyser har Uppsala kommun, SLU och Vattenfall ett samarbete kring modellering av Uppsalas energisystem och klimatpÄverkan. I detta arbete har programvaran LEAP (the Long range Energy Alternatives Planning system) anvÀnts för att utveckla en sÄdan modell. Modellen innehÄller ett nulÀge (som speglar Uppsalas energisystem sÄ som det sÄg ut Är 2008-2009), ett referensscenario för möjlig utveckling fram till Är 2030, och ett aktörsscenario dÀr specifika ÄtgÀrder/mÄl (frÄn Uppsala kommun och Vattenfall) för att fÄ ned utslÀppen av vÀxthusgaser modellerats. Resultaten frÄn modellkörningen visar att kommunens mÄl om 45 % mindre per capita utslÀpp av CO2e Är 2020 inte uppnÄs i vare sig referens- eller aktörsscenariot..

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilken kompetens och resurser studie- och yrkesvÀgledare med erfarenhet av Aspergers syndrom anser Àr viktiga att ha för att kunna vÀgleda elever med Aspergers syndrom i grundskola och gymnasium.För att kunna besvara mitt syfte anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer med fyra intervjupersoner som jag hade valt ut genom godtyckligt urval. Resultatet visade att det fanns mÄnga likheter i förhÄllandet att vÀgleda ?vanliga? elever men ocksÄ skillnader. SÀttet att tolka information och sÀttet en person med Aspergers syndrom sjÀlv kommunicerar pÄ kan till vissa delar vara annorlunda jÀmfört med mÀnniskor som inte har Aspergers syndrom. Samtliga intervjupersoner anser att bristande resurser Àr ett gemensamt problem. Det behövs bÄde mer tid och mer personal i arbetet kring elever med Aspergers syndrom. TyvÀrr kÀnde intervjupersonerna missnöje och otillfredsstÀllelse nÀr det gÀller respektive skollednings förstÄelse och insikt om arbetet kring elever med diagnosen Aspergers syndrom. Enligt skolverkets allmÀnna rÄd har man som studie- och yrkesvÀgledare för elever med Aspergers syndrom till uppgift att se till deras specifika funktionsnedsÀttning sÄ att dessa elever, i likhet med andra elever, fÄr möjlighet att göra vÀl underbyggda val..

Mitt syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur kvinnlighet och manlighet i ett relationellt förhÄllande framstÀlldes i reklamannonser i damtidskriften Idun under Är 1940 och Är 1950. Med genusbegreppet som utgÄngspunkt genomför jag en bildanalys med inslag av textanalys dÀr jag anvÀnder mig av ett semiologiskt perspektiv. Jag undersöker vilka skillnader och likheter det gÄr att finna mellan de tvÄ studerade Ärtalen samt diskuterar i vilken grad samhÀllsutvecklingen och tidsandan, sÄsom de Àr Ätergivna i senare Ärs undersökningar och studier, reflekteras i det aktuella kÀllmaterialet. Min undersökning visar att kvinnlighet i hög grad kopplas till stereotypen husmodern medan manlighet i huvudsak kopplas till arbetsliv, samt under Är 1940 till begrepp som Àr förbundna med en krigs- och nationsretorik. BÄde manlighet och kvinnlighet, om Àn kvinnlighet i högre grad, förbinds med utseendemÀssiga karaktÀrsdrag dÀr ungdom, skönhet och ett vÀlvÄrdat yttre Àr betonat.

Patienter med illama?ende finns o?verallt i ha?lso- och sjukva?rden. Illama?ende a?r vanligt efter kirurgi och anestesi, liksom vid cytostatika- och stra?lbehandling. A?ven vid graviditet a?r illama?ende ett ka?nt faktum.

Syfte & frÄgestÀllningar: Studiens syfte var att studera effekten pÄ medieanvÀndares attityder. För att fÄ en djupare förstÄelse och uppfattning om effekter pÄ attityden sÄ anvÀndes barnlÀkarfallet som ett exempel av anmÀlningsfall.Hur och pÄ vilket sÀtt kan media komma att ha effekt pÄ anvÀndarnas attityder?Metod & material: Studien Àr gjord efter en kvalitativ metod dÀr datainsamlandet bestod av tvÄ fokusgrupper. Totalt deltog tio personer och intervjuerna transkriberades och delades upp i teman (kodningsschema) som sedan analyserades enligt framing teorin.Huvudresultat: I resultatet kunde man utlÀsa att de bÄda fokusgrupperna hade oliker attityder gentemot barnlÀkarfallet. Detta trots att de bÄda fokusgrupperna tidigare hade en liknande uppfattning om hur media arbetar och sade sig vara kÀllkritiska.