Att bemöta kriser krÀver samarbete mellan mÄnga olika grupper och att förebygga misskommunikation Àr vÀsentligt. En förebyggande kriskommunikation Àr följaktligen en viktig pusselbit. Syftet med denna uppsats var att undersöka om de kommunikativa metoder som olika myndigheter anvÀnder, kan tÀnkas vara konstruktiva och effektiva retoriskt nÀr det gÀller att komma i dialog med ungdomar i riskzonen. En kartlÀggning av olika dialogmetoder som anvÀnds för att skapa en bra kontakt mellan riskgrupper och myndigheter utfördes. Sedan valdes en dialogmetod ut (Ge och Ta-Varje Dag) frÄn kartlÀggningen för en djupare retorikanalys.

Denna uppsats undersöker varför vissa blogginlÀgg fÄr mÄnga kommentarer jÀmfört med mindre kommenterade blogginlÀgg. UtgÄngspunkten Àr att undersöka en dagboksblogg skriven av en tonÄrig kvinna, dÄ det finns förhÄllandevis lite forskning inom detta specifika omrÄde. Materialet som ligger till grund för undersökningen Àr en blogg som heter Kenza och de tre mest respektive minst kommenterade inlÀggen frÄn denna blogg under perioder frÄn 1 januari till 28 februari 2009.William Labovs teori om narrativer och Wolfgang Isers reception theory utgör uppsatsens teorier. Metoderna som anvÀnds Àr lÀsbarhetsindex, nominalkvot, narrativ analys och interpersonell analys.Resultaten som framkommit ur analyserna visar att i jÀmförelse mellan de minst och de mest kommenterade blogginlÀggen har de mest kommenterade fÄ lÄnga ord och en utprÀglad verbal stil. BlogginlÀgg med en tydlig narrativ struktur och ett direkt tilltal fick ocksÄ fler kommentarer. .

Detta arbete behandlar metodmaterial för normkritisk undervisning och vÀrdegrundsarbete. FrÄgestÀllningen Àr huruvida vÀrdegrund och normkritik tenderar att bli negativt normerande nÀr de görs till en specifik undervisningsmetodik. En argumentationsanalys av tvÄ metodmaterial visade att sÄdana tendenser finns, bÄda materialen uppvisade exempel pÄ förmedlande av problematiska normer trots att deras syfte Àr att minska problematiskt normbildning inom skolan. Studien diskuterar problematiken med att dessa material till viss del motsÀger sitt syfte. Den diskuterar Àven svÄrigheten i att tillhandahÄlla specifika metoder nÀr det kommer till normkritik.

I vÄrden sker stÀndiga förÀndringar för att effektivisera verksamheten. FörÀndringar som ofta leder till att nÀrstÄende till patienter mer eller mindre frivilligt fÄr ge sig in i vÄrden. NÀrstÄende behöver dÀrför ett helt annat stöd idag Àn tidigare, behöver mer information och allmÀnna och specifika kunskaper. Teoretisk referensram i denna studie Àr SAUK-modellen som Àr en omvÄrdnadsmodell för att fÄ ett bekrÀftande möte. Syftet Àr att belysa hur nÀrstÄende till patienter upplever sig i mötet med sjuksköterskan.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka Godtemplarlogen 109 Kalmars roll i demokratiseringsprocessen. För att genomföra detta har en huvudfrÄgestÀllning formulerats: Kan den verksamhet som Godtemplarlogen 109 bedrev mellan 1882-84 sÀgas ha varit bidragande till demokratiseringsprocessen vid denna tid? För att operationalisera denna har tre specifika frÄgestÀllningar formulerats: 1. Kan en demokratisk ideologi belÀggas i logen? 2.

NÀr informationssystem ska utvecklas handlar det om att vÀlja den systemtyp som lÀmpar sig allra bÀsta för uppgifterna. FrÀmsta handlar det om att vÀlja mellan COTS och in-house. Idag finns det inga modeller som avhandlar det specifika valet av systemtyp. Detta innebÀr att valet av system i mÄnga fall sker pÄ ren chans.Bristen pÄ modeller och hjÀlpmedel för val av systemtyp innebÀr sÄledes att det uppstÄtt en kunskapslucka som resultatet frÄn arbetet Àr tÀnkt att fylla. I arbetet presenteras en modell för hur valet av systemtyp bör ske, vilken kombinerar befintlig teori inom omrÄdet samt kompletterar med nytt.

Studiens syfte har varit att undersöka hur Folkrörelsen Nej till EU Halmstad och Hallandspostens ledare debatterade demokratin i samband med folkomröstningen om det svenska EU-medlemskapet 1994. En kvalitativ diskursanalys har gjorts utifrÄn kampanjmaterial och tidningsledare inför folkomröstningen 1994 dÀr tvÄ specifika diskurser kartlades. Resultatet visade att Nej till EU Halmstad och Hallandspostens ledare hade olika uppfattningar om demokratin i samband med EU eftersom att de valde att fokusera pÄ olika aspekter av medlemskapet. DÀrmed fördes en diskursiv kamp mellan de bÄda opinionsbildarna om vad medlemskapet skulle innebÀra för Sveriges vidkommande. Skillnaden i att fokusera pÄ den demokratiska proceduren eller det politiska resultatet av EU, bidrog till att aktörerna hade olika utgÄngspunkter för hur de bedrev opinion inför folkomröstningen.

Sammanfattning Denna undersökning Àr ett resultat av vÄrt intresse av att sÀtta oss in i hur man kan utforma ett livskunskapsarbete i grundskolans tidigare Är och varför man bör arbeta med dessa frÄgor. Vi har Àven valt att studera vad ett sÄdant arbete kan ge för resultat. Vi har utfört en kvalitativ undersökning genom intervjuer och observationer. Dessa Àr genomförda pÄ tre grundskolor i södra Sverige. Genom denna undersökning fann vi att skolorna Àr fria att sjÀlva utforma sitt livskunskapsarbete men att de till stor del anvÀnder sig av nÄgra specifika lÀromedel.

Syftet med uppsatsen Àr att skapa en förstÄelse för hur chefer anvÀnder, prioriterar och uppfattar internkommunikationen, samt att utröna huruvida denna skiljer sig Ät mellan olika kontexter. Genom att studera fyra företag, tvÄ frÄn industribranschen och tvÄ frÄn servicebranschen har vi besvarat vÄr problemstÀllning ?Hur fungerar internkommunikation och skiljer sig denna Ät mellan olika kontexter?? Den teoretiska referensramen Àr uppbyggd utifrÄn de aspekter vi funnit betydande för internkommunikationen vilka vi sedan utformat en modell som vi anser beskriver hur internkommunikationsprocessen fungerar.Vi kan konstatera att vÄr modell kan anvÀndas för att skapa en tydlig bild över hur internkommunikationen fungerar samt att den underlÀttar vid identifiering av problem som skapar instabilitet i modellen, det vill sÀga en sÀmre fungerande internkommunikation. UtifrÄn detta kan vi rekommendera företagen till utöka anvÀndandet av elektroniska kanaler, förtydliga mÄlen med internkommunikationen samt att göra specifika medarbetarundersökningar pÄ hur internkommunikationen uppfattas fungera i företaget..

There is no doubt about the significance of nature on the health of human beings. Not only is the tree an element of nature that is of great value to our survival, it also serves as a valuable object and symbol of human beings? enjoyment and appreciation of the environment. The purpose of this study is to present the relationship that a person may have with a specific tree. Three women and two men are interviewed about their trees and the places where they are located.

I detta arbete anvÀnds en experimentell metod i form av ett genomförande av tre olika undervisningsmetoder: katederundervisning, egen forskning ? att studera hemsidor pÄ Internet och rollspel. Metoden kompletteras genom en kvantitativ undersökning bestÄende i en utvÀrdering i enkÀtform tillsammans med min egen utvÀrdering av min insats som lÀrare utifrÄn videoupptagningsmaterial. Syftet med arbetet var att fÄ en större kunskap om olika undervisningsmetoders förmÄga att förmedla fakta- respektive analyskunskap, fÄ veta elevernas syn pÄ förmedlingen och fÄ insyn i lÀrarens betydelse för metoden. I teoriavsnittet redovisas synen pÄ lÀrandet ur vissa synvinklar tillsammans med forskning om de specifika metoderna och hur dessa kan anvÀndas.

I det hÀr examensarbetet har jag undersökt hur man genom illustration och visuella element som komposition, fÀrg och stil kan gestalta ett fysiskt sÀllskapsspel som bjuder in barn i 3-5 Ärs Älder till rörelse och reflektion. Teorier och forskning i Àmnet har tillsammans med lokala intervjuer och verklighetsförankrade exempel stÄtt som grund för examensarbetets resultat och slutprodukt, sÀllskapsspelet Funny Faces. Resultatet visar att Funny Faces genom ett twisterliknande koncept bjuder in barnen till rörelse, och genom sin specifika gestaltning och stora variation bjuder in barnen till reflektion. Resultatet visar ocksÄ att komposition och utgÄngsspelet Twister var viktiga för sÀllskapsspelets rörelseaspekt, medan stil och lokala intervjuer var viktiga för sÀllskapsspelets reflektionsaspekt..

Varje Är drabbas 15 000 svenskar av prehospitalt hjÀrtstopp. Vid ett flertal sjukhus i Sverige har inducerad hypotermi visat sig vara ett bra behandlingsalternativ för att minimera neurologiska handikapp. Studier som bedrivits i Europa och Australien tyder pÄ att ett snabbt omhÀndertagande med nedkylning av patient till 33-34°C under 12-24 timmar visat pÄ förbÀttrad överlevnad och livskvalitet för patienten. Sjuksköterskans omvÄrdnad vid behandlingen Àr viktig. Syftet var att beskriva den specifika omvÄrdnaden av patienter vid inducerad hypotermibehandling efter prehospitalt hjÀrtstopp.

Kompetenta ledare Àr en förutsÀttning för framgÄngsrikt företagande och ledarutveckling i organisationer bidrar pÄ sÄ sÀtt till utveckling av individer för organisationers bÀsta. DÀrmed kan ledarutveckling betraktas som ett viktigt strategiskt verktyg för att organisationer ska kunna utnyttja sina ledare pÄ bÀsta möjliga sÀtt. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att bidra till vidare forskning kring hur kompetensutveckling och socialisering sker i traineeprogram. Vi har valt att samla in vÄrt empiriska material genom kvalitativa intervjuer och undersökningen har utförts i form av en fallstudie av LantmÀnnens traineeprogram. VÄrt resultat har visat att det finns en tydlig koppling mellan socialisering och effektiv kompetensutveckling i traineeprogram.

Studiens syfte har varit att undersöka hur Folkrörelsen Nej till EU Halmstad och Hallandspostens ledare debatterade demokratin i samband med folkomröstningen om det svenska EU-medlemskapet 1994. En kvalitativ diskursanalys har gjorts utifrÄn kampanjmaterial och tidningsledare inför folkomröstningen 1994 dÀr tvÄ specifika diskurser kartlades. Resultatet visade att Nej till EU Halmstad och Hallandspostens ledare hade olika uppfattningar om demokratin i samband med EU eftersom att de valde att fokusera pÄ olika aspekter av medlemskapet. DÀrmed fördes en diskursiv kamp mellan de bÄda opinionsbildarna om vad medlemskapet skulle innebÀra för Sveriges vidkommande. Skillnaden i att fokusera pÄ den demokratiska proceduren eller det politiska resultatet av EU, bidrog till att aktörerna hade olika utgÄngspunkter för hur de bedrev opinion inför folkomröstningen.