Sökresultat:
1438 Uppsatser om Allmänna platser - Sida 54 av 96
Ambient Occlusion i Realtid
Ambient Occlusion Àr en teknik för ambient ljussÀttning i digitala tredimensionella scener. SÄdana scener ljussÀtts vanligtvis med en konstant mÀngd ambient ljus pÄ samtliga ytor oberoende av ytornas vinkel och position gentemot olika ljuskÀllor i scenen. Detta ger ett platt och kalt intryck och utan vidare ljussÀttningstekniker Àr det ytterst svÄrt att urskönja detaljer i scenen. Ambient Occlusion ÄthjÀlper detta genom att reducera mÀngden ambient ljus i vissa delar av scenen. Ambient ljus Àr en enkel approximation av det reflekterade diffusa ljuset som antas nÄ nÀstan överallt i scenen.
Hur upplever studenter den tÀtortsnÀra skogen?
Tidigare studier har visat att skogen verkar avstressande och ÄterhÀmtande pÄ mÀnniskans hÀlsa. Denna effekt kan bland annat mÀtas genom en individs upplevda sinnesstÀmning. Allteftersom befolkningen vÀxer och den mentala ohÀlsan ökar blir utformandet och utseendet av den tÀtortsnÀra skogen viktig eftersom den kan bidra till en friskare befolkning.
Studenter Àr en grupp i samhÀllet som upplever mycket stress. Syftet med detta kandidatarbete Àr att undersöka vilken typ av skogsmiljö studenter föredrar vid vistelse i tÀtortsnÀra skog. Detta har analyserats med hÀnsyn till upplevd sinnesstÀmning pÄ vald favoritplats.
 Tryggheten pÄ BrynÀs - en uppföljning av GÀvle kommuns trygghetsvandring
?Studien var en uppföljning av en trygghetsvandring i stadsdelen BrynÀs i GÀvle som gjordes 2008 med medverkan av boende i stadsdelen och tjÀnstemÀn frÄn kommunen. Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ hur de boende uppfattar trygghet i stadsmiljö utifrÄn sig sjÀlva och med avseende pÄ vissa i förvÀg formulerade punkter. Syftet var ocksÄ att utvÀrdera hur boende i stadsdelen BrynÀs uppfattar tryggheten i omrÄdet efter de förÀndringar som GÀvle kommun gjort i den byggda miljön. Resultaten visade att det viktigaste för tryggheten var generellt att ha kontroll pÄ och överblick över vad som hÀnder runtomkring en.
InteraktionssamhÀllet nu och dÄ : En kvalitativ studie med utgÄngspunkt i mobiltelefonianvÀndning
I det traditionella samhÀllet dÀr man umgicks med sina vÀnner genom att ha stÀmt trÀff nÀr man stötte pÄ varandra, och planerade nÀsta tillstÀllning vid hemfÀrden frÄn den förra, var interaktionsmedier, kommunikationsteknik och multimedier etc inte nÄgra introducerade begrepp i samhÀllet. Man befann sig i sin vardag och fÀrdades i egen hög person om man skulle nÄgonstans. I det moderna samhÀllet och i och med mobiltelefonens existens, har samhÀllet förÀndrats och det Àr numera inte nÄgon sjÀlvklarhet att man behöver fÀrdas till andra sidan jordklotet för att fÄ kontakt med nÄgon som befinner sig dÀr. Genom mobiltelefonens olika tjÀnster har man idag möjlighet att befinna sig samtidigt pÄ flera olika platser i samhÀllet, om inte kroppsligen sÄ visuellt. InteraktionssamhÀllet nu och dÄ: En kvalitativ studie med utgÄngspunkt i mobiltelefonianvÀndning, har framstÀllts utifrÄn det faktum att det existerar stora skillnader i interaktionsmönster i jÀmförelse mellan det traditionella samhÀllet dÄ mobiltelefoner inte existerade och det moderna samhÀllet dÀr mobiltelefonianvÀndning utgör det största mediet för interaktion.
Granskning av möjliggörande teknik och utveckling av prototyp för geografiskt riktade utskick av SMS
Detta examensarbete pÄ magisternivÄ genomfördes vÄrterminen 2004 med Siljan Turism som uppdragsgivare. MÄlet var att förbÀttra en befintlig SMS-tjÀnsten för utskick av erbjudanden genom att möjliggöra geografiskt riktade utskick.Anledningen till att man vill göra denna form av riktade utskick Àr att man vill kunna minska annonskostnaderna, men fortfarande snabbt nÄ intresserade konsumenter. Om man idag skulle vilja annonsera ut till exempel biljetter till ett evenemang som Àger rum inom den nÀrmaste tiden, dÀr det finns lediga platser kan man endast skicka erbjudanden till samtliga intresserade. Utskicken sker oberoende av var mottagarna befinner sig, trots att de egentligen inte skulle kunna komma fram i tid. Med hjÀlp av geografiskt riktade utskick skulle man kunna effektivisera utskicken sÄ att de enbart skickas till de som faktiskt har möjlighet att utnyttja erbjudandet.Det befintliga systemet var baserat pÄ en standardiserad tjÀnst som vi inte hade möjligheter att förbÀttra.
Organisationens betydelse för utveckling av yrkesrollen: en studie av bistÄndshandlÀggares erfarenheter inom Àldreomsorgen
Studiens syfte har varit att beskriva och analysera hur organisationen och kompetensutvecklingen samt handledningen har betydelse för yrkesrollen som bistÄndshandlÀggare inom Àldreomsorgen. För att besvara syftet har jag valt att anvÀnda mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personliga intervjuer genomfördes med fyra stycken bistÄndshandlÀggare inom Àldreomsorgen i en mindre Norrlands kommun. Genom denna studie vill jag lyfta fram att bistÄndshandlÀggarnas kompetens och kompetensutveckling Àr viktiga förutsÀttningar för en god kvalitet i det sociala arbetet samt handledningens betydelse för bistÄndshandlÀggarna. Kvaliteten i handlÀggningarna ökar vid en specialicering.
Lokalisering av detaljhandelsföretag i Ronneby och BrÀkne-Hoby - Mest betydelsefulla faktorer
Vi har funnit att berÀknat kundunderlag, geografiskt lÀge, utbudet av
kompletterande butiker i nÀrheten, hyres-/lokalkostnader, konkurrenter,
tillgÀngliga parkerings-platser samt lokalerbjudande frÄn fastighetsÀgare var
de mest betydelsefulla faktorerna vid lokalisering av detaljhandelsföretagen i
Ronneby och BrÀkne-Hoby.
För detaljhandelsföretagen Dressmann, Karlsson, Matex var det frÀmst de
lÀmpliga butikslÀgena i centrum av Ronneby som pÄverkade besluten om
lokalisering. För detaljhandelsföretaget Ăverskottsbolaget var det Ă€ven lĂ€get,
och i detta fallet var det placeringen av butikslokalen vid knytpunkten med
stark trafikerade vÀgar, den mest betydelsefulla faktorn.
Ronneby Kommun samt ABRI spelade viktiga roller vid utvecklingen av
Ronneby som handelsstad samt orten BrÀkne-Hoby under perioden 1998-2003. Under
Ären 1998-2001 genomfördes ett ?centrumprojekt? i syfte att uthyra tomma
lokaler avsedda för detaljhandelsverksamhet. BetrÀffande framtida inriktning
samarbetar nÀringslivsenheten i Ronneby Kommun med Ronneby Handels- och
Intresseförening i syfte att skapa en tjÀnst som centrumledare, vilken skulle
analysera handelsutbudet samt hitta eventuella omrÄden som behöver förstÀrkas.
ABRI spelade en viktig roll vid lokaliseringen av
detaljhandelsföretagen i det nya köpcentrumet Handelsbyn Futurum i BrÀkne-Hoby.
"Var och en Àr i sin bok" : En studie om skönlitteratur i undervisningen
Forskning visar att allt fler barn och ungdomar i Sverige utvecklar psykisk ohÀlsa. I Sverige finns olika instanser dit ungdomar kan vÀnda sig om de mÄr dÄligt och Àr i behov av samtalsstöd. En av dessa platser Àr ungdomsmottagningen som riktar sig till bÄde killar och tjejer. Gruppen killar utgör idag en minoritet pÄ ungdomsmottagningarna. Samtidigt pekar forskning pÄ att depression och sjÀlvmord bland killar ökar.
Planeringsprocessens betydelse för att skapa barnvÀnliga bostadsomrÄden : exemplet Hammarby Sjöstad
Hammarby Sjöstad i Stockholm utgör en av landets största stadsutbyggnader under de senaste decennierna. PÄ bara tjugo Är har en ny stadsdel vuxit fram med snart tjugo tusen
invÄnare, varav mÄnga Àr barnfamiljer. EfterfrÄgan pÄ bostÀder i vÄra storstÀder driver fram snabba planeringsprocesser. Den hÀr uppsatsen visar att planeringen av Hammarby Sjöstad ledde till att barnens utemiljöer, förskole- och skolplatser inte sattes i fokus.
Barnfamiljer som bor i omrÄdet upplever hur den fysiska miljön och service inte svarar mot barnens och familjens behov. Intervjuer visar att förÀldrarna allmÀnt sÀtter stort vÀrde pÄ nÀrhet till bÄde barnomsorg, jobb, stad och natur för att underlÀtta i vardagen.
Fysisk planering i vÀrldsarv ? exemplen Falun, Karlskrona och Visby
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt en vÀrldsarvsutnÀmning pÄverkar den fysiska planeringen. Detta görs genom en komparation mellan vÀrldsarven i Falun, Karlskrona och Visby. Intervjuer har gjorts med tjÀnste mÀn inom kommun, lÀnsstyrelse och lÀnsmuseum. UtifrÄn ett teoretiskt perspektiv diskuteras hur olika aktörer i anslutning till vÀrldsarven ser pÄ formandet av dessa. Teorin fungerar som hjÀlp för att analysera och sortera, samt att tydliggöra de olika inriktningar som förekommer i de tre exemplen.
?Jag har en röst sÄ jag kommer att bli hörd, För i mitt hjÀrta bÀr jag Hans ord ?- Kvinnors röster om islam och religiös identitet i Sverige
Kunskapens makt Àr stor, men nÀr den anvÀnds fel blir den förödande. RÄdande diskurser producerar kunskap om muslimer dÀr muslimska mÀn framstÀlls som vÄldsbenÀgna och dÀr muslimska kvinnor ofta blir en symbol för förtryck. Dessa stereotypa bilder bidrar sedan till att muslimer blir utsatta för intolerans, krÀnkningar och diskriminering i Sverige.
Denna studie fokuserar pÄ unga muslimska kvinnors religiösa identitet för att nyansera de stigmatiserade bilderna som finns om muslimska kvinnor. Genom en kvalitativ undersökning med intervju som teknik, lyfter studien fram religion frÄn ett individperspektiv samt hur religiösa individer upplever sin religiositet i förhÄllande till ett samhÀlle dÀr sekularisering Àr en stark norm.
Forensiska Undersökningar av MolntjÀnster
AnvÀndning av molntjÀnster har gjort forensiska undersökningar mer komplicerade. DÀremot finns det goda förutsÀttningar om molnleverantörerna skapar tjÀnster för att fÄ ut all information. Det skulle göra det enklare och mer tillförlitligt.Informationen som ska tas ut frÄn molntjÀnsterna Àr svÄr att fÄ ut pÄ ett korrekt sÀtt. Undersökningen görs inte pÄ en skrivskyddad kopia, utan i en miljö som riskerar att förÀndras. Det Àr dÄ möjligt att Àndringar görs under tiden datan hÀmtas ut, vilket inte alltid syns.
Delad uppmÀrksamhet mellan parallella vÀrldar
Datorgenererade virtuella vÀrldar har gett oss möjligheten att anvÀnda mÄnga av de kognitivamekanismer som vi anvÀnder i den fysiska vÀrlden Àven nÀr vi agerar och kommunicerar i dendigitala vÀrlden. De virtuella vÀrldarna skapar platser dÀr vi kan samarbeta och umgÄs, bÄde iunderhÄllningssyfte och som arbetsplatser.Men de nya möjligheterna skapar ocksÄ helt nya situationer. NÀr vi tidigare anvÀnde vÄrainre mentala vÀrldar för att planera, simulera, minnas och fantisera var det alltid bara en av detÀnkta vÀrldarna som var den aktuella, dÀr vi faktiskt befann oss just dÄ. NÀr man Àr aktiv i envirtuell vÀrld Àr man samtidigt nÀrvarande i tvÄ helt olika sammanhang.I den hÀr uppsatsen och studien har en grupp World of Warcraft-spelare frÄgats om hur deupplever sin förmÄga att dela uppmÀrksamhet mellan olika saker. Dels i vardagliga situationeri den fysiska vÀrlden och dels mellan den fysiska och den virtuella vÀrlden.Tidigare studier av spel och datorsimulerade miljöer har ofta sett avskÀrmning frÄn denfysiska vÀrlden som en viktig faktor för att anvÀndaren skall uppleva sig nÀrvarande i denvirtuella miljön.
Att synas i det stora : En studie om Arvika och Kristinehamns platsmarknadsföring
SamhÀllsplanering handlar idag till stor del om tillvÀxt och hur kommuner arbetar för att uppnÄ detta. Att arbeta med platsmarknadsföring för att fÄ en ökad tillvÀxt har fÄtt ett stort genomslag de senaste Ären, detta fann vi intressant och ville studera mer ingÄende. Syftet med vÄr uppsats har varit att undersöka hur tvÄ vÀrmlÀndska kommuner, Arvika och Kristinehamn, arbetar med platsmarknadsföring för att attrahera tre mÄlgrupper; besökare, inflyttare och företag. Detta har vi gjort genom att utgÄ frÄn tre frÄgestÀllningar: Hur arbetar Arvika respektive Kristinehamn med platsmarknadsföring för att attrahera besökare, inflyttare och företag? Enligt kommunerna sjÀlva, varför platsmarknadsför de sig? Vilka likheter/skillnader finns det mellan kommunerna?VÄrt mÄl med vÄr undersökning har varit att fÄ en förstÄelse över hur arbetet med platsmarknadsföringen gÄr till.Vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuat tjÀnstemÀn pÄ vÄra studerade kommuner, vi har Àven gjort en bildanalys pÄ kommunernas turistguider.De slutsatser vi kommit fram till Àr framförallt att det finns stora skillnader i hur kommuner arbetar med platsmarknadsföring och hur viktigt de anser att det Àr.
Elproduktion med solceller pÄ VafabMiljö
Gryta Avfallsstation har stora markytor som kan utnyttjas. PÄ den ytan befinner sig byggnader och en deponi som Àr sluttÀckt enligt nya krav. Bolaget har ocksÄ en stor intern el- och vÀrmeförbrukning. Det finns ett behov av att minska andelen av den inköpta elen. Endast elbehovet tas upp i denna uppsats.En av möjligheterna Àr att introducera förnyelsebara energikÀllor pÄ deponins yta som idag inte anvÀnds.