Arbetslo?shet a?r ett makroekonomiskt problem som genererar samha?llsekonomiska kostnader och pa?verkar ma?nga ma?nniskor i olika utstra?ckning. I Sverige finns betydande skillnader i regional arbetslo?shet mellan la?nen vilket ger ska?l till att underso?ka vilka faktorer som pa?verkar den regionala arbetslo?shetsniva?n. Syftet med denna uppsats a?r att analysera fo?ljande variablers effekt pa? den regionala arbetslo?shetsniva?n i Sveriges la?n:Procentuell fo?ra?ndring i antal sysselsattaAndelen individer i arbetskraften av populationenAndelen utrikesfo?dda av populationenUtbildningsniva?A?lderssammansa?ttningBefolkningsma?ngd per km2Lo?neniva?För att uppfylla syftet har en regressionsmodell skapats som sedan skattats via paneldata da?r ovansta?ende variablers effekter analyserats.

Syftet med detta examensarbete är att sammanställa maskinkostnader för etableringsmetoderna plöjningsfritt och konventionellt. Vi vill även titta på hur stor kapacitet som behövs på maskinparken för den tänkta gården på 600 ha åker, detta för att hinna etablera grödan inom ett rimligt tidsspektra. Anledningen till att vi valt ett företag på 600 ha är att det är den areal tröskan klarar av att avverka inom rimlig tid. Det medför att vi måste ta en del hänsyn till lägligheten och hur mycket av tiden som är så kallat ?tjänligt väder?.

Företag inom alla branscher arbetar aktivt med att minska sina kostnader genom ökad effektivitet i interna processer, så är även fallet inom daglivarubranschen. Ett sökande efter ny teknik och nya sätt att utveckla branschen står alltid på dagordningen. Radio Frequency Identification (RFID) är nästa generations identifieringsteknik för dagligvaruhandeln, det är därför viktigt att tekniken börjar implementeras och användas. Svenska Retursystem är ett företag som tillhandahåller returlådor till den Svenska livsmedelsbranschens aktörer. För att effektivisera användandet av lådorna så har de givit uppdrag om en undersökning om vilka effekter införandet av RFID i deras returlådor skulle ha på användandet.

Syfte:<br>Syftet med vår studie är att beskriva och analysera hur en flertjänstoperatör på en konsumentmarknad har utvecklat och arbetar med kundlönsamhet.<br><br> Metod:<br>Vår studie har en kvalitativ ansats och utgår från en deduktiv metod. Under¬sökningen är en fallstudie som genomförts med hjälp av djupintervjuer med anställda från olika funktioner inom valt fallföretag. <br><br> Teoretiska perspektiv:<br>Vi har i vår uppsats använt oss av teori som grundar sig i CRM och behandlar flera olika områden inom ämnet kundlönsamhet ur följande teoretiska perspektiv: intäkter, kostnader, segmentering och organisation. <br><br> Empiri:<br>Com Hem startades under 1980-talet och är idag en av Sveriges främsta aktö¬rer på triple-play-marknaden, vilket innebär en buntning av produkterna TV, bredband och IP-telefoni. Branschen är i en tillväxtfas och befinner sig under ständig utveckling.

Bakgrund: När Internet på 1990-talet gjorde sitt intåg i gemene mans vardag, öppnades en ny distributionskanal för musik. Istället för att lagra inspelningar på fysiska CD-skivor kunde nu datafiler sändas över Internet i filformat så som mp3. Produkten ?musik? bytte skepnad från att vara en materiell produkt till att bli en immateriell datafil. Syfte: Uppsatsen syftar till att studera vad ett byte av förpackning från CD- skiva till mp3-fil får för välfärdsekonomiska effekter på marknaden för musik.

Läns- och lokaltrafikens branschorganisation Svensk Kollektivtrafik har som mål att år 2020 ha fördubblat kollektivtrafikresandet från 2006 års siffror. En sådan förändring kommer inte att ske av sig självt utan ett målmedvetet arbete kommer att krävas för att göra kollektivtrafiken mer attraktiv. En alltmer aktuell utveckling av kollektivtrafiken är att flera svenska städer har mer eller mindre långtgångna planer på att införa spårvagnstrafik.   Detta examensarbetes syfte är att utreda förutsättningarna för en spårvägsetablering i Västerås Stad.  Arbetet delas in i litteraturstudie, fallstudie, enkätstudie samt intervjustudie.

Samtidigt som marknaden för modeindustrin växer ökar också konkurrensen och kraven på företag. Trender inom mode ändras snabbt och pressen på ett brett sortiment, flera säsonger, låga priser och moderiktiga varor, med allt kortare livscykler, ställer stora krav på en effektiv hantering av försörjningskedjan. För att uppnå kraven och stå emot konkurrensen anser allt fler att det idag handlar mer om konkurrens mellan försörjningskedjor än mellan företag. Till skillnad från många andra industrier kan en leverantör inom modeindustrin inte enbart väljas efter faktorer som leveransprecision och flexibilitet, utan stor hänsyn måste även tas till produkten i sig. Om produkten inte följer modets trender eller vad kunden efterfrågar har det ingen betydelse hur väl leverantören uppnår de mer kvantifierbara faktorerna.

Den bullerreducerande beläggnigen har en porös struktur som förbättrar dräneringen och reducerar buller vid källan men egenskaperna orsakar ett snabbt slitage och portäppning. Detta medför att beläggningen måste omläggas och rengöras oftare än en konventionell beläggning som t.ex. ABS 16. Kritiken mot den bullerreducerande beläggningen riktar sig på de höga drift- och underhållskostnaderna, detta gör att många väghållaren satsar på bullerskärm som bulleråtgärd.  Syftet med arbetet är att jämföra bullerreducerande beläggning med bullerskärm, för att reda på vilken bulleråtgärd är mer kostnadseffektivt under 20 år. Ett teoriavsnitt kommer att förklara och beskriva på ett tekniskt sätt: väg, ljud och buller, bullerskärm och bullerreducerande beläggningar.Kostnadsjämförelsen mellan bulleråtgärderna omfattar investering, drift och underhåll.

Så som miljön ser ut idag och med de ständiga påminnelserna om farliga koldioxidutsläpp, tyckte vi att det var intressant att Kristianstad Kommun ville ha hjälp att beräkna om det var kommersiellt lönsamt att börja odla bladvass. Vi har genomfört vår uppsats med tanke på att få en överblick över hur den svenska bioenergimarknaden ser ut idag och att också ta fram en kalkyl över de kostnader och intäkter en kommersiell bladvassodling kan generera. För att nå fram till vårt syfte var vi givetvis tvungna att sätta oss in i ämnet, och detta skedde genom en mängd datainsamling av olika slag, litteratur-, rapport-, och artikelstudier samt intervjuer.Vårt insamlade material kunde vi sedan applicera på vår teori. För att vi skulle få något att jämföra med har vi också gjort likadana ekonomiska kalkyler för salix och rörflen. Salix, rörflen och bladvass är tre relativt likvärdiga energigrödor, därför valde vi just dessa för jämförelse.

Varje år genomför cirka 1100 personer i Sverige ett suicid. Varje suicid föregås av i genomsnitt 10 suicidförsök. Detta orsakar förutom kostnader i form av oerhörda summor pengar för samhället också otroligt mycket lidande för anhöriga. Ambulanssjuksköterskan är många gånger den första resursen i vårdkedjan som den suicidnära kommer i kontakt med. Detta ställer stora krav på bemötandet av patienten men också krav på kunskap om medicinska åtgärder för att rädda personen till livet.

Samhället går mot en mer tjänsteinriktad och kunskapsintensiv produktion vilket har lett till att immateriella resurser har fått en större betydelse för företagens ekonomier. Några av resurserna uppfyller kriterierna för en tillgång och finns med i företagens balansräkningar. När företag är i behov av kapital ser bankerna till företagens balansräkningar för att göra en kreditbedömning. De måste då bedöma immateriella tillgångar.  - Hur bedömer kreditgivare företags immateriella tillgångar? - Vilken betydelse har denna bedömning för kreditgivningsbeslut? Syftet med studien är att beskriva hur kreditgivare bedömer immateriella tillgångar och vilken betydelse denna bedömning har för kreditgivningsbeslut.En kvalitativ studie har genomförts där datamaterialet har samlats in genomintervjuer med respondenter från tre olika banker. Två av de undersökta bankerna bedömer inget ekonomiskt värde på immateriella tillgångar men dessa är med och påverkar helhetsbedömningen av ett företag. Betydelsen av detta är att företag med för stor andel immateriella tillgångar får svårare att bli beviljade kredit och straffas med högre kostnader.

De stora läkemedelsbolagen har sedan mitten på 1990-talet fått en ökad press på att optimera sina försörjningskedjor på grund av att patent på olika mediciner gått ut. När patentet gått ut kan generiska konkurrenter börja sälja liknande mediciner, de kan sälja dem till lägre pris eftersom de inte har forsknings och utvecklingskostnader att täcka. AstraZeneca tog i slutet av 1990-talet beslutet att implementera en ny strategi för deras försörjningskedja i deras produktion. Detta gjordes för att sänka deras produktionskostnader för att kunna konkurrera mot generiska konkurrenter. En konsultfirma togs in och Demand Driven Supply (DDS) implementerades.

Syfte: Vi vill med denna uppsats undersöka hur eventuella utvärderingsprocesser ter sig i samband med konsultprojekt. Vi avser dels att fokusera på den övergripande funktion som en möjlig utvärdering utgör för ett konsultprojekt, dels att belysa konsultens perspektiv på dennaaktivitet. Metod: Vi har vid insamlandet av material använt oss av narrativ metod. Den har möjliggjort att en jämförelse mellan det teoretiska empiriska materialet, utifrån denna jämförelse har vi sedan genomfört analys vilken slutligen utmynnat i slutsatser. Genom fyra öppna respondentintervjuer har vi samlat in material till det empiriska underlaget i denna uppsats.

Denna rapport redovisar möjligheterna till en förbättrad installationssamordning genom att utveckla en beskedstidplan. Rapporten behandlar problem inom installationssamordning i projekteringsskedet av ett byggnadsprojekt. Arbetet är utfört på uppdrag av teknikkonsultföretaget ÅF.Det har sedan länge funnits stora problem inom installationssamordningen. Utmaningar som finns i branschen är bland annat bristande kommunikation, vilket kan leda till kollisioner, förseningar och i slutändan extra kostnader. Den bristande kommunikationen handlar delvis om avsaknad av besked från beställare eller andra projektörer om beslut som måste tas.

I detta projekt har jag arbetat uteifrån en frågeställning om små ytor. Hur mycket yta behöver en ensamstående människa för att kunna leva bekvämt? Hur behåller man bekvämligheter trots en ytminimering? Vad händer med flexibiliteten i ett sådant hem?Kvarteret Tjället har historieskt sett haft en tradition av trångboddhet, i synnerhet runt sekelskiftet då platsbristen var mycket kännbar. Mitt mål har varit att göra denna trångboddhet till en positiv upplevelse. I detta hus finns enbart enrumslägenheter anpassade för ensamstående, troligtvis unga och barnlösa.