Sök:

Sökresultat:

1961 Uppsatser om Allmänna kostnader - Sida 60 av 131

HÀlsans roll i Àmnet idrott och hÀlsa - en studie av högstadieskolornas lokala kursplaner och dess hÀlsoinriktning i Kristianstad kommun

Folksjukdomar som orsakas av ohÀlsosamma levnadsvanor orsakar samhÀllet stora kostnader. Med anledning av detta har staten förlagt en stor del av hÀlsoarbetet i skolan. Att undervisningen i idrott ska vara mer inriktad mot hÀlsa tydliggjordes med införseln av Lpo 94. HÀlsoinriktningen betonades ytterligare nÀr begreppet hÀlsa lades till i Àmnesnamnet. Forskning tyder dock pÄ att idrottslÀrare behandlar hÀlsa som ett tillÀgg i Àmnet, nÄgot som ofta sker genom teoretisk undervisning.

Kultur med kvalitet i fokus : En beskrivande undersökning av totalkvalitetsstyrningens konsekvenser inom Riksteatern

Kraftiga minskningar av offentliga stöd till kulturfÀlten har idag resulterat i att intresset för det ekonomiska perspektivet inom kultur ökat, och förÀndrat synen pÄ ekonomins roll inom kultur. Allt fler kulturverksamheter har börjat tillÀmpa metoder frÄn det privata nÀringslivet. En av dessa kulturverksamheter Àr Riksteatern, som under Ären 2006-2008 genomförde en helomfattande omorganisation dÀr ordet kvalitet stod i fokus. För att kunna genomdriva en organisatorisk kvalitetsförbÀttring tog Riksteatern hjÀlp av ett koncept som frÀmst anvÀnts inom nÀringslivet. Detta koncept gÄr under namnet totalkvalitetsstyrning översatt frÄn engelskans Total Quality Management (TQM) och handlar bland annat om att skapa en helhets syn pÄ verksamheten i syfte att minska kostnader, osÀkerheter och samtidigt förbÀttra kvaliteten.VÄrt syfte med uppsatsen Àr att beskriva och förklara konsekvenserna av att anvÀnda TQM i Riksteaterns omorganisation som pÄbörjades 2007.

FotgÀngares singelolyckor: En studie av halkolyckor i LuleÄ

I en tillgÀnglig och attraktiv vinterstad ska invÄnarna kunna förflytta sig överallt utan att behöva kÀnna otrygghet pÄ grund av halka och halkolyckor. Klimatet lÀngs norrlandskusten förvÀntas bli varmare med tiden vilket resulterar i varmare vintrar och dÀrmed fler dagar med en hög risk för halka. Examensarbetet utforskar dÀrför fenomenet halkolyckor i centralorten LuleÄ, och försöker besvara frÄgor som; var fotgÀngare halkar, vad halkolyckor kostar samhÀllet, hur samhÀllet kan förhindra halkolyckor, samt vilka för- och nackdelar som finns med de olika halkbekÀmpningsmetoder som anvÀnds idag för att förhindra att fotgÀngare halkar.För att besvara dessa frÄgor har olika metoder som intervjuer, litteraturstudier, datainsamling av olycksdata samt mÀtning av gÄngytors lutning anvÀnts för att fÄ ett sÄ brett angreppssÀtt och sÄ stor förstÄelse som möjligt av problemet. Studien visade att varken LuleÄ kommuns produktionsledare eller de intervjuade fastighetsförvaltarna anser att halkolyckor belastar dem dÄ de knappt fÄr nÄgra halkolyckor inrapporterade. Analysen av olycksdata frÄn olycksdatabasen STRADA visar dock att ungefÀr 1200 halkolyckor har intrÀffat i LuleÄ under de tio Är (2003-2013) som studerats.

KVINNORS LIVSVÄRLD : I en nĂ€ra relation med psykiskt och fysiskt vĂ„ld

Bakgrund: Kvinnosynen har genom Ären förÀndrats frÄn att kvinnan inte hade rÀtt att bestÀmma över sin egen kropp eller sig sjÀlv tills att hon idag ses som en sjÀlvstÀndig individ. Det har medfört förÀndrad lagstiftning, kvinnan ska nu vara jÀmlik mannen i alla förhÄllanden. I Sverige misshandlas Ärligen 20 000 kvinnor i en nÀra relation men mörkertalet uppskattas till hela 75 procent. Det psykiska och fysiska vÄldet orsakar de utsatta kvinnorna stort lidande och samhÀllet enorma kostnader. Socialstyrelsen menar att vÄrdpersonal har svÄrigheter att möta dessa kvinnor pÄ grund av för lite kunskap inom omrÄdet.Syfte: Att belysa kvinnors subjektiva livsvÀrld av vÄld i en nÀra relation.Metod: SjÀlvbiografistudie med kvalitativ ansats för att studera kvinnors livsvÀrld i en nÀra relation med vÄld.

FörÀndringsarbete i positiv anda - hur Àr det möjligt? : Att förÀndra med bÄde hjÀrta och hjÀrna - och samtidigt tÀnka pÄ intÀkter, kostnader och resultat

Sjuksköterskor spelar en central roll i patienters vÄrd, följaktligen ocksÄ i vÄrden av HIV- och AIDS-patienter. Antalet HIV-smittade i vÀrlden uppskattas Är 2007 till ca 40 miljoner mÀnniskor. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vÄrda patienter med HIV/AIDS i vÀstvÀrlden. Metoden för studien Àr en litteraturstudie som följer Polit och Becks Ätta steg. Databassökning gjordes i databaserna CINAHL och Medline samt genom manuell sökning.

UtvÀrdering av multimodal rehabilitering för patienter med lÄngvarig smÀrta : En jÀmförande behandlingsstudie i primÀrvÄrd

Bakgrund: LÄngvarig smÀrta Àr ett vanligt förekommande problem och bidrar till lidande för den det drabbar, samt för med sig stora kostnader för samhÀllet. Multimodal rehabilitering (MMR) sker i team utifrÄn ett biopsykosocialt synsÀtt och Àr en lÀmplig rehabiliteringsform för personer med lÄngvarig smÀrta. Detta betyder att förutom fysiologiska aspekter omfattar behandlingen kognitiva, psykologiska, beteendemÀssiga och arbetsrelaterade komponenter.Syfte: Att utvÀrdera effekten av MMR för patienter med lÄngvarig smÀrta inom primÀrvÄrd avseende upplevd aktivitetsbegrÀnsning, self-efficacy, samt sömnkvalitet.Metod: Studien hade en jÀmförande kvasiexperimentell design. Redan insamlad data via sjÀlvskattningsformulÀr frÄn 50 patienter analyserades efter MMR jÀmfört med före. De mÀtinstrument som anvÀndes var Pain Disability Index, Self-efficacy Scale samt tvÄ frÄgor om sömn.Resultat: Patienternas upplevda aktivitetsbegrÀnsning minskade signifikant efter rehabiliteringen och self-efficacy ökade signifikant.

Patientens uppfattning av informationen om preoperativ huddesinfektion

Syfte: Att undersöka hur patienter pÄ ett universitetssjukhus uppfattar information gÀllande preoperativ dusch samt patientens genomförande av duschen pÄ avdelningen. Introduktion: VÄrdrelaterade infektioner Àr vanliga och kan leda till ökade kostnader, lÄngvarig sjukhusvistelse och ökad lidande för patienter. Ett sÀtt att förhindra detta Àr att duscha med klorhexidin före operation. Det Àr sjuksköterskans ansvar att informera patienten om den preoperativa duschen, kontrollera att patienten uppfattat informationen och har möjlighet och resurser att följa den. Metod: En kvalitativ deskriptiv intervjustudie med semistrukturerade frÄgor.

MÄltidsmiljöns inverkan pÄ födointaget hos Àldre personer pÄ sÀrskilt boende : en litteraturstudie

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur mÄltidsmiljön pÄ sÀrskilt boende inverkar pÄ de Àldres födointag och att beskriva de i studien ingÄende artiklarnas kvalité. Metod: En deskriptiv litteraturstudie genomfördes. Kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Medline (PubMed) och CINAHL. Tolv artiklar inkluderades i studien efter kvalitetsgranskning. Huvudresultat: Det finns mÄnga faktorer som kan pÄverka Àtandet hos Àldre mÀnniskor.

Ännu ett mode? : ÖvergĂ„ngen till aktivitetsbaserat arbetssĂ€tt

Bakgrund: Kontorens utformning pĂ„verkar hur organisationer upplevs internt och externt. Utformningen har förĂ€ndrats genom tiden vilket till viss del beror pĂ„ samhĂ€llsutvecklingen och moden. Aktivitetsbaserat arbetssĂ€tt Ă€r ett nytt sĂ€tt att utforma kontor pĂ„ och allt fler organisationer vĂ€ljer idag att implementera ett aktivitetsbaserat arbetssĂ€tt.Syfte: Att skapa förstĂ„else för modets inverkan pĂ„ organisationers utveckling genom att studera implementeringen av ett aktivitetsbaserat arbetssĂ€tt. Metod: Studien bygger pĂ„ en deduktiv forskningsansats med en kvalitativ forskningsstrategi. Studien Ă€r en tvĂ€rsnittsstudie med datainsamling frĂ„n mer Ă€n ett fall. Åtta kvalitativa intervjuer och tvĂ„ observationer har genomförts.

Fysioterapeuters erfarenheter av operativ- och konservativ behandling vid lumbalt diskbrÄck: En kvalitativ intervjubaserad studie

Syftet med studien var att beskriva fysioterapeuters erfarenheter av operation följt av postoperativ rehabilitering jÀmfört med konservativ behandling för patienter med lumbalt diskbrÄck. RyggbesvÀr Àr ett vanligt problem för samhÀllet och diskbrÄck i lÀndryggen Àr den vanligaste ryggdiagnosen. Detta resulterar i stora kostnader för samhÀllet pÄ grund av antalet sjukskrivningar. Vid smÀrta frÄn diskbrÄck rekommenderas i första hand konservativ behandling. NÀr smÀrtan Àr outhÀrdlig och patientens livskvalité pÄverkas övervÀgs operation som nÀstan alltid anvÀnds i ett smÀrtlindrande syfte.

Frivillig rapportering om humankapital i svenska företags Ärsredovisningar

Abstrakt: I en verksamhet Àr humankapitalet, det vill sÀga företagets resurser i form av personal och deras kompetens, en av de absolut viktigaste delarna. Tidigare forskning visar att om ett företag vÀljer att ta upp kostnader kring anstÀllning, trÀning och personlig utveckling kan det resultera i att viktiga intressenter gör investeringar som Àr till nytta för företaget. Syftet med denna studie Àr att försöka ta reda pÄ hur humankapital som frivillig upplysning har utvecklats i svenska byggföretags Ärsredovisningar. För att besvara frÄgestÀllningen undersöks tre byggföretags Ärsredovisningar mellan Ären 2003 och 2012 med hjÀlp av sökord som Àr kopplade till humankapital. Studien visar att det finns en positiv trend för sökord kopplade till Sveibys forskning(1997).

ErfarenhetsÄterföring för mark- och anlÀggningsarbeten inom Skanska BoKlok

En fungerade erfarenhetsÄterföring leder till effektivare och lönsammare processer. Det Àr isynnerhet viktigt för Skanska och Ikeas industrialiserade bostadskoncept BoKlok, dÀr sammatyp av arbeten stÀndigt upprepar sig. Skanska har ett verktyg för erfarenhetsÄterföring somde kallar NormallÀgen och beskriver olika arbetsmoment i text och video. Arbetet pÄgÄrmed att utvidga innehÄllet för NormallÀgen och i dagslÀget finns inga för markarbeten inomBoKlok.Syftet Àr att undersöka hur erfarenhetsÄterföringen fungerar idag och vad som fungerarmindre bra i projekten. Finns det erfarenheter som kan anvÀndas som underlag till framtidaNormallÀgen.Arbetet bygger pÄ intervjuer, litteraturstudier och information frÄn Skanska och BoKloksintranÀt.Resultaten visar att den erfarenhetsÄterföring som sker idag oftast Àr muntlig mellanarbetsledningen pÄ olika projekt och dÀr kunskapen Àr personrelaterad.

ARBETSMILJÖ OCH TILLGÄNGLIGHET I BOSTÄDER : Arbetsmiljö för personal inom hemtjĂ€nst i relation till svensk bostadsplanering

Tack vare tekniska och medicinska framsteg kan idag mycket av den vÄrd som ges pÄ sjukhus och vÄrdinrÀttningar tillgodoses i det egna hemmet. Ur ett samhÀllsekonomiskt perspektiv Àr detta en fördel eftersom vÄrd i hemmet Àr betydligt billigare Àn en likvÀrdig behandling med sÀngplats pÄ sjukhus. Allt eftersom vÄrdtyngden ökar i hemmen har det visat sig att belastningsskadorna hos den personal som utför arbetet ökat. OmvÄrdnadspersonal inom hemtjÀnsten Àr nu den yrkesgrupp som stÄr för flest arbetsskador i Sverige. Orsaken Àr att dagens bostÀder inte Àr anpassade för vÄrd av svÄrt sjuka och funktionsnedsatta i hemmen.

Lean Construction: effektivisering av byggprocessen genom
anvÀndning av rullarmering och sjÀlvkompakterande betong

Byggsektorn befinner sig i stÀndig utveckling dÀr nya produktionslösningar och konstruktioner tas fram för att öka effektiviteten och minimera kostnaderna. Syftet med denna rapport Àr att utvÀrdera tvÄ relativt nya produktionssystem: rullarmering och den mer beprövade sjÀlvkompakterande betongen. Data har samlats in för att analysera enhetstider, kostnadseffekter, kvalitet, hanterbarhet och arbetsmiljö för de nya metoderna. Lean Production Àr resurssnÄl eller mager produktion översatt till svenska och Àr en ide för utformning av produktionsprocessen som ett flöde utan spill. Grundtanken i Lean Production Àr att fÄ rÀtt saker, till rÀtt plats, vid rÀtt tidpunkt, i rÀtt kvantitet med minimalt slöseri samtidigt som produktionen Àr öppen för förÀndringar.

Anslutning av vindkraft till ett svagt nÀt i Tidaholm

Vindkraftverk ansluts idag i snabb takt till elnÀt runt om i vÀrlden. ElnÀten Àr ofta inte tillrÀckligt dimensionerade pÄ platser dÀr vindkraftutbyggnad Àr lÀmplig vilket leder till ett behov av nÀtförstÀrkning. FörstÀrkning sker konventionellt genom att övergÄ till en högre spÀnning, nÄgot som kan vara förenat med stora kostnader och ledtider. Bland annat dÀrför har en filosofi med beteckningen smarta elnÀt uppstÄtt, som handlar om hur elnÀtsystemet ska se ut nÀr det Àr mer anpassat till de nya energikÀllornas karaktÀr och samtidigt medför ett mer effektivt totalutnyttjande. För vindkraftverk kan det dÄ handla om att i högre grad Àn idag reglera produktionen och understödja nÀtet, t.ex.

<- FöregÄende sida 60 NÀsta sida ->