Sökresultat:
1503 Uppsatser om Allmänna intressen - Sida 4 av 101
Könskvotering: en möjlig utvÀg? - Om nödvÀndigheten av jÀmlik representation
Den ojÀmlika representationen i vÄra folkvalda församlingar Àr ett demokratiskt problem. För att alla grupper i samhÀllet ska fÄ sina intressen tillgodosedda krÀvs en representation som speglar samhÀllet, dess intressen och Äsikter. Könskvotering kan ses som ett svar pÄ problemet med ojÀmlik representation. En diskussion av medborgarskap Àr viktig för att förstÄ innebörden av representation och dess betydelse.Den hÀr uppsatsen Àr en forskningsöversikt som klargör hur forskningslÀget stÀller sig till frÄgan om ojÀmlik representation och könskvotering som en lösning. Vi fokuserar pÄ de argument som styr den vetenskapliga debatten.
"Det vi har runtomkring oss" : En fallstudie av tvÄ arbetslags syn pÄ den fysiska lÀrmiljön pÄ sin förskola
Denna studie har haft som syfte att synliggöra tvÄ arbetslags tankar och uppfattningar om fysisk lÀrmiljö. Samt att ta reda pÄ vad tidigare forskning kommit fram till avseende fysiska lÀrmiljöer. TillvÀgagÄngssÀttet har bestÄtt av tvÄ datainsamlingsmetoder; intervjuer med pedagoger och observationer av pedagogernas respektive smÄbarnsavdelningar pÄ förskolan. Resultatet visade pÄ en barncentrerad verksamhet dÀr pedagoger och arbetslag aktivt och medvetet arbetar med den fysiska lÀrmiljön pÄ förskolan. Detta pÄgÄende arbete sker i arbetslaget dÀr pedagogerna tillsammans tar tillvara pÄ barnens intressen.
?Jag hann ju inte sÀga nÄgonting!? En observationsstudie av barns möjlighet till inflytande i förskolans samling.
Förskolans lÀroplan (Lpfö 98) sÀger att barnet i förskolan ska fÄ en grundlÀggande förstÄelse för demokratins innebörd. Den pedagogiska verksamhetens utformning ska möjliggöra att barnet kan ge uttryck för sina intressen och pÄverka sin situation. Den hÀr studiens syfte Àr att undersöka hur barnets delaktighet framtrÀder i förskolans verksamhet. Som avgrÀnsat undersökningsomrÄde har förskolans pedagogiska samling valts. Studien har genomförts med en kvalitativ metod.
Konsten att tillverka en identitet-En studie av orsakerna och mobiliseringen till vÄldet i centrala Kalimantan 2001
Sampit, en stad i provinsen centrala Kalimantan pÄ ön Borneo, blev i februari 2001 skÄdeplats för en attack pÄ den invandrade folkgruppen madureser iscensatt av de infödda dajakerna som lÀmnade 500 madureser döda och 100 000 flyende.Denna studie förklarar attacken utifrÄn tanken om den instrumentella anvÀndningen av etnicitet dÄ eliters intressen kan skönjas, dolda frÄn den dajakiska majoriteten vilken Àr ett splittrat och fattigt folk, utan gemensam religion, sprÄk eller kultur. Analysen utförs med teorier om den, egentligen begrÀnsade roll etnicitet spelar som orsak till konflikter och vad som istÀllet sannolikt orsaker dem samt vidare teorier om den instrumentella anvÀndningen av etnicitet och vilka uttryck den tar sig.Denna uppsats argumenterar för att ekonomiska och politiska intressen lett till att en vÀlbÀrgad elit skapat en gemensam identitet de splittrade inhemska folken bÄde kan samlas under samt kanalisera sitt missnöje genom men dÄ samtidigt blivit till elitens verktyg och vapen för att uppnÄ dess intressen..
"Det Àr ju inte alltid man kan göra alla nöjda" : En studie om socialsekreterares arbete med barnavÄrdsutredningar
Syftet med vÄr studie har varit att öka kunskapen om hur socialsekreterare upplever sitt arbete med barnavÄrdsutredningar och hur de beskriver hanteringen av olika intressen i utredningsprocessen. Inom detta omrÄde har vi studerat vilka intressen som kan finnas i en barnavÄrdsutredning, hur socialsekreterare hanterar dessa och hur de upplever sitt arbete. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi har intervjuat sex yrkesverksamma socialsekreterare. UtifrÄn dessa intervjuer har vi fÄtt ett resultat som har visat att det finns mÄnga intressen i en barnavÄrdsutredning. Socialsekreterarna beskriver hur de företrÀder barnets intresse samtidigt som de behöver förhÄlla sig till förÀldrarna, den egna organisationens, lagstiftningen och andra aktörer som skola, förskola och Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP.
Elevers uppfattning om den fysiska miljön pÄ sin skola
Syftet med detta examensarbete var att analysera en del av det undervisningsmaterial som producerades i samband med Kemins Ă
r 2011 och empiriskt undersöka
gymnasielÀrares syn pÄ materialets anvÀndbarhet i gymnasieskolans kemiundervisning. Detta gjordes med hjÀlp av innehÄllsanalys, respektive en webbaserad enkÀt och uppföljande intervjuer.
Min analys visar att materialet frĂ„n Kemins Ă
r 2011 stÀmmer vÀl överens med syftet med kemiÀmnet enligt Àmnesplanen i kemi för gymnasieskolan, och till stora delar med det centrala innehÄllet i kurserna Kemi 1 och Kemi 2. Det som kunde utvecklats mer var
omrÄdena analytisk kemi samt reaktionshastighet och kemisk jÀmvikt. Materialet stÀmmer Àven vÀl överens med elevers intressen, framförallt det som handlar om mÀnniskokroppen. Kemikalendern relaterar till elevers intressen om aktuell forskning, medan de populÀrvetenskapliga artiklarna relaterar till elevers intressen om rymden och kemiska risker.
En majoritet av gymnasielĂ€rarna i studien Ă€r positiva till att anvĂ€nda materialet frĂ„n Kemins Ă
r 2011 i kemiundervisningen.
?Indiana Jones har varit i Japan? En studie om förskoleklasselevers populÀrkulturella intressen och dess bidrag till undervisningen
Syfte: BÄde förskola och skola ska ta sin utgÄngspunkt i barn och elevers rÄdande erfarenheter. I förskolan lyfter man ocksÄ tydligt fram vikten av att utgÄ frÄn barnens intresse. Idag Àr populÀrkultur en betydande del av dessa erfarenheter och intressen. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vad denna förskoleklass elevers populÀrkulturella kapital, deras ?funds of knowledge? erbjuder nÀr det gÀller att anvÀnda och utveckla de fyra repertoarerna, den kodknÀckande, textskapande, textbrukande och kritisk analytiska repertoaren bÄde i lÀrarens undervisning som i elevernas egna val av aktiviteter.
Pedagogers syn pÄ barns lek och deras lekmiljö : Bruk av integrerad lek i verksamheten
Forskning visar att lek Àr grunden till allt lÀrande. Det Àr i lek barn utvecklas och bearbetar sina upplevelser. I lek fÄr de utlopp för sina kÀnslor, positiva som negativa.I vÄr studie redogörs för lekteorier historiskt och hur forskning ser pÄ barns lek idag. VÄrt metodval föll pÄ kvalitativa intervjuer med ett fÄtal förskollÀrare för att fÄ en djupare insikt i hur de tÀnker kring styrd lek som stöd för barns lÀrande och utveckling. VÄr studies syfte Àr att undersöka hur förskollÀrare ser pÄ lek och dÄ framför allt styrd lek i verksamheten.
Familjejakten : En kvalitativ studie om rekrytering och utredning av familjehem i Sverige
Syftet med denna studie var att undersöka faktorer av betydelse för en upplevd livskvalitet bland Àldre personer i behov av omsorg. Studien har en hermeneutisk ansats. Data samlades in via enskilda djupintervjuer med fyra Àldre personer boende pÄ ett trygghetsboende i en vÀrmlÀndsk kommun. HÀlsa, aktivitet och intressen, anhöriga och vÀnner, boende samt acceptans av sitt eget liv och Äldrande var faktorer av betydelse. HÀlsan beskrevs utifrÄn tvÄ olika dimensioner, som faktiskt hÀlsostatus och subjektivt upplevd hÀlsa. Att vara delaktig i aktivitet och utföra sina intressen var viktigt för de Àldre.
Hur kan producentkooperativa företag utforma sina nyckeltal sÄ att de Àr anpassade till företagets vision och styrelsens intressen? - en fallstudie av SkÄnemejerier
Syftet med uppsatsen Àr att utforma en teoretisk nyckeltalsmodell som Àr lÀmplig att anvÀnda i ett producentkooperativ och som Àr anpassade för företagets vision och styrelsens intressen. Detta utför vi med hjÀlp av en fallstudie dÄ vi valt ett kvalitativt och abduktivt angreppssÀtt. För insamling av empiri har vi i vÄrt fallföretag utfört djupintervjuer. De teorier vi valt att arbeta med Àr; agentteorin, nyckeltal, Balanced Scorecard samt producentkooperativ. Resultatet av vÄr insamlade empiri och den teori vi valt att fokusera pÄ har mynnat ut i att vi har konstruerat ett Balanced Scorecard anpassat till ett producentkooperativ vilket underlÀttar uppföljningen mellan ledning och styrelse..
InformationsförelÀggande vid intrÄng av upphovsrÀttsskyddade verk pÄ Internet i förhÄllande till skyddet för den personliga integriteten
Ipred-lagen, som trÀdde i kraft den 1 april 2009, implementerades i lag om upphovsrÀtt till litterÀra och konstnÀrliga verk. BestÀmmelserna, som infördes i 53 c-g §§ URL, innebÀr att det har blivit lÀttare att ingripa mot illegal fildelning pÄ Internet. UpphovsrÀttsinnehavare har, enligt bestÀmmelserna, rÀtt att fÄ ut information om ursprung och distributionsnÀt för de varor eller tjÀnster som intrÄnget gÀller, efter beslut av domstol. Förfarandet kallas informationsförelÀggande. BestÀmmelserna genomfördes trots personuppgiftslagens bestÀmmelser om att mÀnniskor ska skyddas mot att deras personliga integritet krÀnks genom behandling av personuppgifter.I uppsatsen analyseras var grÀnsen mellan upphovsrÀttsinnehavares ekonomiska intressen och skyddet för den personliga integriteten ska anses gÄ genom studerande av bestÀmmelserna om informationsförelÀggande i 53 c-g §§ URL i förhÄllande till bestÀmmelser kring skyddet för den personliga integriteten.Analysen visar klart att lagstiftningen pÄ omrÄdena Àr utformad till upphovsrÀttsinnehavarnas fördel och att skyddet för den personliga integriteten ofta fÄr stÄ tillbaka för upphovsrÀttsinnehavarnas ekonomiska intressen.
Lika Olika Tillsammans : En studie om hur förskollÀrare kan möta individen samtidigt som hÀnsyn tas till gruppen
Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ vilka strategier förskollÀrare har nÀr de hanterar dilemmat kring att uppmÀrksamma individen, samtidigt som de ska ta hÀnsyn till hela gruppen. LÀroplanen styr förskollÀrares arbete och gÄr inte att bortse ifrÄn, den tar upp att det Àr förskollÀrarens uppgift att tillgodose varje enskild individs behov, intressen och förutsÀttningar. Eftersom det hÀr ses som ett dilemma för förskollÀrare, anses det som intressant att undersöka vilka strategier förskollÀrare har för hur de ska gÄ till vÀga. Undersökningen utgÄr frÄn intervjuer dÄ det Àr det undersökningsinstrument som anses vara lÀmpligast nÀr det gÀller att ta reda pÄ vilka strategier förskollÀrarna har. Resultatet visar pÄ att det finns mÄnga vÀgar att gÄ vad det gÀller att kunna tillgodose alla individer.
Design frÄn intressen : Hur intressen kan pÄverka utformningen av ett stridsfordon till att framstÄ som vÀnligt sinnat och eget
Detta examensarbete behandlar hur individers mÄl, stÄndpunkter och attityder kring ett föremÄl kan anvÀndas i föremÄlets design för att individerna lÀttare skall kunna identifiera sig med föremÄlet ifrÄga samt betrakta det som eget och/eller vÀnligt sinnat. Denna metod för design av föremÄl testades genom design och modellering av ett stridsfordon, vilket sedan utvÀrderades i en enkÀtundersökning tillsammans med ett redan existerande vÀsterlÀndskt stridsfordon. Syftet med undersökningen var att undersöka vilket av stridsfordonen som mÄlgruppen ansÄg vara lÀttast att identifiera sig med/framstod mest som egen.Undersökningen visade att stridsfordonet som designats med tanke pÄ mÄlgruppens mÄl, stÄndpunkter och attityder ocksÄ i större utstrÀckning upplevdes som vÀnligt sinnat/egen..
Den arvsr?ttsliga kampen mellan s?rkullbarn och efterlevande make: En analys av intresseavv?gningen i lagstiftningen
Br?starvingar har tidigare varit tydligt prioriterade som arvtagare, men en efterlevande make har successivt f?tt allt st?rre r?tt till kvarl?tenskapen. Idag ?rver en efterlevande make framf?r gemensamma barn men inte framf?r eventuella s?rkullbarn till den avlidna maken, s?vida inte s?rkullbarnet i fr?ga avs?ger sig sin arvsr?tt till f?rm?n f?r den efterlevande maken. Regleringen ?r ett f?rs?k att se till b?de s?rkullbarns och efterlevande makes intressen.
Detaljplanering med aktiv byggherre : hur pÄverkas process och planbestÀmmelser av kommunens och byggherrens intressen?
I arbetet med att ta fram en detaljplan medverkar flera olika aktörer med olika intressen. En stor del av dagens detaljplanering görs med initiativ frÄn privata byggherrar som ofta Àr aktiva i arbetet med att ta fram den aktuella detaljplanen. En aktiv byggherre har större möjlighet att pÄverka planens utformning och kan i vissa fall Àven pÄverka processen. Denna pÄverkan kan ha olika omfattning och kan ha bÄde en positiv och en negativ inverkan. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt en aktiv byggherre kan pÄverka en detaljplans bestÀmmelser och utformning.