Sökresultat:
1503 Uppsatser om Allmänna intressen - Sida 38 av 101
MedbestÀmmande i samling och tema pÄ förskolan - En kvalitativ studie om förskollÀrares och barns syn pÄ medbestÀmmande
BakgrundFör att barn ska utvecklas till sjÀlvstÀndiga och demokratiska individer bör de fÄ vara medbestÀmmande i situationer som rör deras vardag, exempelvis samling och tema. För att samling och tema ska bli meningsfullt för barnen bör deras intressen, tankar och Äsikter synliggöras. Vygotskijs sociokulturella teori handlar om att barn lÀr i samspel med andra.SyfteSyftet med denna studie Àr att undersöka hur förskollÀrare och barn ser pÄ medbestÀmmande i samling och tema pÄ förskolan. Vi vill ta reda pÄ vad medbestÀmmande innebÀr för förskollÀrarna och vilka förmÄgor förskollÀrarna anser att barn utvecklar genom att fÄ vara medbestÀmmande.MetodUndersökningen grundar sig pÄ en kvalitativ fallstudie dÀr fyra förskollÀrare och tio barn har observerats och intervjuats.ResultatResultatet visar att medbestÀmmande för förskollÀrarna innebÀr att fÄ göra sin röst hörd och fÄ möjlighet att pÄverka olika situationer. Barnen lyssnas in i samling och tema genom att deras idéer och tankar synliggörs.
Sponsring av skolan : pÄ gott och ont
Syftet med min undersökning har varit att undersöka vad det finns för statliga direktiv samt att ge en bild av vad som stÄr i dagspressen om sponsring i skolan. Jag har studerat statliga rapporter, riksdagsmotioner samt valda dagstidningar. Sponsring Àr ett kommersiellt samarbete mellan likvÀrda och aktiva parter som frivilligt vÀljer varandra. Sponsringsaktiviteten i skolan har ökat under senare tid. Det finns inga lagar, förordningar eller lÀroplaner som reglerar sponsring i skolan.
En optimal parrelation? - NÄgra reflektioner med fokus pÄ ett modernt familjebildningsperspektiv
Syftet med föreliggande studie var att fÄ en större förstÄelse för nÄgra personers tankar och reflektioner om vad en optimal parrelation innebÀr. Följande frÄgestÀllningar var i fokus: Vilka aspekter kan knytas till en optimal parrelation? PÄ vilket sÀtt styr olika omvÀrldsfaktorer? En semistrukturerad intervjuform anvÀndes och urvalet bestod av fem personer i Äldrarna 30-45 Är. Resultatet visade att tilliten hade en avgörande roll för vÀlbefinnandet i en optimal parrelation. Den optimala parrelationens negativa sidor pÄpekades ocksÄ, till fördel för den reella relationen.
Den pedagogiska innemiljöns betydelse : Hur pÄverkar den pedagogiska innemiljön barnens lek och skapande
Syftet med undersökningen Àr att pÄ en förskola utforska de olika avdelningarnas pedagogiska innemiljö. Hur planerar pedagogerna den pedagogiska innemiljön och vilka konsekvenser fÄr detta för barnens lek och skapande. För att ta reda pÄ detta genomfördes intervjuer med pedagogerna, observationer av barnens lek och beskrivning med hjÀlp av kort pÄ avdelningarnas olika rum.Resultatet visar att pedagogerna anser att barnens intressen och behov styr hur de planerar den pedagogiska innemiljön. Genom observationer av barnens lek och samtal med barnen tar pedagogerna reda pÄ detta. Eftersom mÄnga saker finns utom barnens rÀckhÄll och de inte fÄr anvÀnda alla material hur de vill begrÀnsas deras skapande och lek.
Den individanpassade lÀs- och skrivutvecklingen : En kvalitativ studie om hur den individanpassade lÀs- och skrivinlÀrningen bedrivs i förskoleklassens verksamhet
Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger individanpassar undervisningen nÀr det gÀller alla elevers lÀs- och skrivinlÀrning i förskoleklassen. Metodvalet av vÄr undersökning baserades utifrÄn tre kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade tvÄ pedagoger och fick ta del av deras arbete med elevers individuella lÀs- och skrivinlÀrning. Vi kom bland annat fram till att pedagogerna Àr lyhörda för att arbeta pÄ olika sÀtt dÄ det gÀller att öka möjligheterna till elevernas lÀrande och utveckling. Med andra ord finns det ingen given metod som Àr anpassad till samtliga elevers sprÄk-, lÀs- och skrivutveckling.Vi intervjuade Àven verksamhetsutvecklaren Erica Eklöf som handleder pedagoger i deras arbete nÀr det gÀller lÀs- och skrivinlÀrningen.
Marinens utveckling under Ären 1999 - 2004 : ett resultat av interna intressen eller pÄverkan av yttre hot?
Uppsatsens syfte Àr att förklara drivkrafterna som pÄverkade utvecklingen av den svenska marinen under Ären 1999 - 2004. För att ta reda pÄ svaret studeras utvecklingen och det politiska beslutsfattandet genom tvÄ olika perspektiv, avsikten Àr att ta reda pÄ vilket perspektiv som har bÀst förklaringskraft. Perspektiven baseras pÄ tvÄ olika statsvetenskapliga förklaringsmodeller, som Àr hÀmtade frÄn Graham Allisons Essence of Decision, Förklaringsmodellerna i denna uppsats kallas, det rationella aktörsperspektivet och det interna maktkampsperspektivet.Sammanfattningsvis kan konstateras att försvarsbeslut 2000 resulterade i en omfattande reducering av marinens organisation och har Àven haft stor pÄverkan pÄ hur marinen ser ut idag. I undersökning framgÄr det hur komplex processen runt politisk beslutsfattning Àr. Flera olika pÄverkansfaktorer som ekonomi, försvarsgrensrivalitet och det politiska spelet har betydelse för slutresultatet.
Motivation pÄ gymnasiet : LÀrare och elevers syn pÄ motivation för studier
Detta examensarbete Ă€mnar ta reda pĂ„ hur gymnasielĂ€rare ser pĂ„ sitt arbete för att motivera elever och hur deras arbete relaterar till de teorier som behandlas i bakgrunden. Arbetet kommer Ă€ven granska vad elever anser om lĂ€rarnas och skolans arbete med motivation och om det Ă€r i linje med vad de intervjuade lĂ€rarna tror. I bakgrunden presenteras frĂ€mst mekanisk och kognitiva synsĂ€tt pĂ„ motivation. Dessutom innehĂ„ller bakgrunden forskning om skolans struktur, socioÂekonomiska aspekter pĂ„ motivation för studier och genusteorier. Resultatet visar att lĂ€rarna inte hade nĂ„got direkt svar pĂ„ vad motivation Ă€r, men att de arbetar med det omedvetet.
Arbetsmiljö och sjÀlvmordstankar bland kvinnliga och manliga lÀkare
SjÀlvmord och sjÀlvmordstankar förekommer i högre utstrÀckning bland lÀkare Àn i andra yrkesgrupper. Sociala relationer Àr enligt studier viktigare för kvinnor Àn för mÀn i utvecklingen av depression. Studien syftar till att undersöka om de inkluderade arbetsmiljövariablerna, vilka behandlar sociala relationer, Àr viktigare i kopplingen till sjÀlvmordstankar för kvinnor Àn för mÀn. Samt att undersöka vilka av arbetsmiljövariablerna som bÀst förklarar sjÀlvmordstankar. Tre arbetsmiljövariabler skiljde sig signifikant eller nÀra signifikant mellan mÀn och kvinnor.
Interaktiva skrivtavlor : Erfarenheter frÄn matematiklÀrare i Jönköping med omnejd.
Studien har undersökt matematiklĂ€rare pĂ„ gymnasiet och deras erfarenheter frĂ„n att anvĂ€nda interaktiva skrivtavlor (Smartboard, Activboard & Teamboard). Ă
tta lÀrare har blivit intervjuade i en kvalitativ undersökning med fenomenografiskt fokus.Det blir idag allt mer populÀrt med interaktiva skrivtavlor i svenska skolor. MÄnga skolor har valt att satsa mycket pengar pÄ att installera interaktiva skrivtavlor, trots att det rÄder delade meningar om huruvida det finns nÄgot samband mellan tavlorna och förhöjda elevprestationer. Skolan har under mÄnga Är haft en hög förvÀntan pÄ IT. Trots att flera av de undersökta lÀrarna i studien Àr positiva sÄ finns det ocksÄ mÄnga negativa erfarenheter att ta lÀrdom av.
VÄrdpersonalens kunskap, attityder och bemötande i vÄrden av demenssjuka personer
Syfte: Syftet med studien var att undersöka vÄrdpersonals kunskaper, attityder och bemötande i vÄrden av dementa i ÀldresjukvÄrden.Metod: En deskriptiv kvalitativ studie genomfördes med sju semi-strukturerade intervjuer med Ätta deltagare frÄn Àldreboenden i Jönköpings lÀn. Intervjuerna spelades in och bearbeta-des med innehÄllsanalys.Resultat: I resultatet framkom att intervjupersonernas personliga erfarenheter av demenssjukdom pÄverkade deras förstÄelse för anhöriga till demenssjuka. VÄrdpersonalen ansÄg att anhörigas kunskaper och Äsikter var viktiga. Aktiviteter anpassades efter de demenssjukas förmÄgor och intressen. Vikten av att se personen bakom sjukdomen betonades, detta var svÄrt vid tids- och personalbrist.
Pedagogisk dokumentation: - sÄ fungerar det i praktiken
Syftet med vÄr studie har varit att ta reda pÄ hur pedagogerna arbetar med pedagogisk dokumentation i verksamheten med inriktning pÄ Reggio Emilia pedagogiken. Kortfattat handlar pedagogisk dokumentation om att pedagoger tar tillvara pÄ barns tankar och nyfikenhet för att kunna anvÀnda sig av dem i verksamheten. Pedagogen bör vara medforskande och genuint intresserad av att lyssna och se barnen. För att ta reda pÄ syftet har vi anvÀnt oss av metoden kvalitativa intervjuer och vi har utgÄtt frÄn det sociokulturella perspektivet. I de kvalitativa intervjuerna valde vi att intervjua pedagoger som alla har Reggio Emilia utbildning samt arbetar pÄ förskolor med inriktning pÄ Reggio Emilia pedagogiken.
Bör tredje man kunna överklaga ett konkursbeslut?
Syftet med konkurs Àr frÀmst att skydda konkursgÀldenÀrens borgenÀrer genom att fördela deras förluster proportionerligt. Under senare Är har Àven framhÄllits att sjÀlva konkursförfarandet skall syfta till att frÀmja ett bibehÄllande av sysselsÀttning, samhÀllsintressen i övrigt samt att upptÀcka och beivra ekonomisk brottslighet. Konkursinstitutet har Àven en sanerande uppgift genom att det tvingar fram en avveckling av verksamhet som inte bÀr sig, En gÀldenÀr, som Àr pÄ obestÄnd, skall efter egen eller borgenÀrs ansökan försÀttas i konkurs. Möjligheten för tredje man att överklaga ett konkursbeslut har prövats av HD i en rad rÀttsfall, enligt vilka vare sig aktieÀgare, borgenÀr, styrelseledamot eller VD skall tillerkÀnnas talerÀtt. DÀremot har en person som riskerar att förlora egendom genom Ätervinning medgivits talerÀtt med hÀnvisning till att konkursbeslutet i sÄ hög grad pÄverkar dennes intressen.
Vad Àr mest intressant i samhÀllskunskap? : Elevers intresse för ÀmnesomrÄden i samhÀllskunskap med fokus pÄ social bakgrund
Uppsatsen syftar till att undersöka om det finns klasskillnader i frÄga om intresse för olika ÀmnesomrÄden i skolan. Detta genom att undersöka huruvida elever, med hÀnsyn tagen till deras förÀldrars utbildningsbakgrund, uppvisar skillnader i intresse för olika ÀmnesomrÄden i gymnasieskolans samhÀllskunskap. Undersökningen bygger pÄ enkÀter som delats ut i tre yrkesförberedande och tre studieförberedande klasser med SamhÀllskunskap A pÄ schemat. Resultatet pÄvisar en relativ enighet kring vilka ÀmnesomrÄden som elever finner intressanta, samtidigt som det ocksÄ finns skillnader, vilka kan tillskrivas förÀldrarnas utbildningsbakgrund, kön eller gymnasieprogrammens studie- eller yrkesinriktning. Dessa variabler har dock ofta samvarierat och svÄrligen lÄtit sig isoleras frÄn varandra.
"Men sÄ hÀr ser ut! Fast det pÄgÄr nÄnting alldeles fantastiskt" - FörskollÀrares uppfattningar kring den fysiska inomhusmiljöns betydelse för samspel
Den fysiska inomhusmiljöns betydelse för det samspel som pÄgÄr i förskolan Àr ett aktuellt omrÄde. Miljön som en tredje pedagog diskuteras, det vill sÀga hur den fysiska inomhusmiljön kan stödja barns samspel och dÀrmed barns utveckling och lÀrande. Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning har vi funderat kring hur olika rum uppmuntrar till samspel, dÀrav vÄrt intresse för förskollÀrares uppfattningar kring den fysiska inomhusmiljöns betydelse för samspel.SyfteSyftet med vÄr studie Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om den fysiska inomhusmiljöns betydelse för samspel i den fria leken.MetodVi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod med kvalitativa intervjuer som redskap i vÄr studie. Vi har intervjuat fem förskollÀrare som Àr verksamma pÄ tre olika förskolor i tvÄ mindre kommuner i sydvÀstra Sverige.ResultatFörskollÀrarna i studien anser att det Àr av stor vikt med en fysisk inomhusmiljö som Àr tillÄtande och tilltalande. De pekar ocksÄ pÄ att det Àr viktigt att utgÄ frÄn barns intressen och att förÀndra miljön efter det.
Tim Burton och fantasifabriken
Denna kvalitativa studie bygger pÄ intervjuer med sex svensklÀrare vid tre olika gymnasieskolor. Genom att göra parintervjuer med lÀrarna har jag undersökt hur de tolkar skrivningarna om kulturarv och kulturell mÄngfald i lÀroplanen, Lpf94. Jag har Àven frÄgat hur de anser att deras undervisning pÄverkas av dessa ord i lÀroplanen.Orden kulturarv och kulturell mÄngfald Àr inte definierade i Lpf94. LÀrarnas svar visar pÄ hur denna brist pÄ konkretisering av innehÄllet skapar viss osÀkerhet men ocksÄ speglar den bredd av tolkningar som det kan ge upphov till. Denna svÄrighet att definiera och ge utrymmer för en bredd i tolkningen Àr nÄgot som tidigare forskning ocksÄ har pÄtalat.Resultatet visar att dessa sex lÀrare Àr vÀl medvetna om det dubbla uppdraget, att förmedla kulturarvet och att ha en kulturell mÄngfald i undervisningen.