Sökresultat:
1303 Uppsatser om Allmänna handlingar - Sida 36 av 87
Det kommer alltid att finnas fula gubbar. : En studie kring rÀttsprocessen och myndigheters samverkan gÀllande sexuella brott mot barn.
Föreliggande studie har för avsikt att ta reda pÄ hur samarbetet mellan de inblandade instanserna ser ut, vid brott gÀllande sexuellt utnyttjande av barn under femton Är. Studien fokuserar pÄ rÀttsprocessen och informanternas upplevelser i samband med samarbetet mellan myndigheter, resurser och barnkonventionen. Samarbetet analyseras med hjÀlp av Max Webers sociala handlingar, aktör och struktur, makt och maktresurs, institutionalisering, kyrkan och kristendomen som institution och nya testamentet.FrÄgestÀllningen Àr: Hur upplever intervjupersonerna utredningsprocessen? Hur upplever intervjupersonerna samarbetet mellan de inblandade instanserna? Vilka svÄrigheter identifieras utav respondenterna i processen? Hur beskrivs arbetet med barnkonventionen utifrÄn respektive intervjuperson? Hur anser intervjupersonerna att sexuella övergrepp mot barn prioriteras i samhÀllet?En av slutsatserna Àr att samarbetet mellan instanserna inte Àr till belÄtenhet och att samarbetet pÄverkas av vad respektive myndighet har för handlingsförmÄga. HandlingsförmÄgan möjliggörs av organisationens handlingsstruktur som ocksÄ Àr den som sÀtter ramarna utifrÄn de ekonomiska resurserna som finns att tillgÄ för arbetet..
?Förvandlades till ett monsters hantlangare? : Mediebilden av en kvinnlig mördare
Den manliga brottslingen Àr normen i samhÀllet och kvinnliga motsvarigheter ses som undantag. I denna uppsats undersöks mediebilden av en kvinnlig mördare. Denna mediebild jÀmförs med hur motsvarande bild ser ut för en man. För att kunna göra den jÀmförelsen har fallet Bobby valts, dÀr Bobbys mamma och hennes sambo utförde mordet pÄ pojken. Vidare jÀmförs om det finns nÄgra skillnader eller likheter mellan mediebilderna i en dagstidning och en kvÀllstining.
Kenta och barbisarna - en studie om genus i barnlitteratur
Abstract
Mitt syfte har varit att genom kvalitativ textanalys analysera och söka förstÄelse för hur genus framtrÀder i bilderboken i bÄde text och bild. Detta genom följande frÄgestÀllningar: Hur framstÀlls manligt respektive kvinnligt i barnlitteraturen? Hur framstÀlls normer och normbrott i barnlitteraturen? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har jag med hjÀlp av Nikolajevas (1998) analysmodell över typiskt manliga och kvinnliga drag granskat fyra bilderböcker.
Tidigare forskning som jag har anvÀnt mig av dÄ jag fördjupat mig i mitt problemomrÄde Àr genus i bilderboken och genus i förskolan. VÄrt förhÄllningssÀtt gentemot barn pÄverkar flickor och pojkar till olika beteenden. Ofta tillÄts pojkar att ta för sig medan flickor hÀnvisas att stÄ tillbaka.
Av de böcker jag analyserat har det visat sig att mÀn framstÀlls mer genusstereotypt i förhÄllande till kvinnor, exempelvis med klÀder.
Hot och VÄld inom SocialtjÀnsten
Studien Àr en kvalitativ intervjustudie som genomfördes i samarbete med Scania CV AB. Syftet Àr att kartlÀgga hur man resonerar kring begreppet sÀkerhet i förhÄllande till Organizational Behavioral Management (OBM). Studien presenterar OBMs beteendeanalys ABC-modellen för att beskriva hur ett beteende kan aktiveras samt vilka konsekvenser det har. Den avser Àven att introducera DCOM och Beteendebaserad sÀkerhet (BBS) som kompletterande verktyg att arbeta med. MÄlgruppen i studien Àr truckförare pÄ Chassi.
Skola, kompisar, förÀldrar och brott
Alla kan vi lÀra oss nÄgot, frÄgan Àr bara vilka möjligheter och tillfÀllen
vi fÄr i livet och hur vi tar tillvara pÄ dem. Detta nÄgot Àr en process som börjar
nÀr vi föds och slutar nÀr vi dör. Det vill sÀga ett livslÄngt lÀrande. Nu Àr det ju sÄ
att allt man kommer över i kunskapsvÀg inte alltid stÀmmer överens med den
kultur och det samhÀlle man lever i och dÄ finns möjligheten till att begÄ felaktiga
beslut och handlingar. Hur kan man dÄ veta vad som Àr rÀtt och fel? Till en början
Àr familjen det incitament som ligger nÀrmast till hands.
Barnlitteratur för lÀrande för hÄllbar utveckling : En ekokritisk textanalys av barnbokserien om Pettson och Findus
Syfte med uppsatsen Àr att fÄ förstÄelse för hur barnbokserien om Pettson och Findus kan anvÀndas för lÀrande för hÄllbar utveckling. Texten i böckerna om Pettson och Findus analyseras med hjÀlp av kvalitativ textanalys utifrÄn ett ekokritiskt perspektiv. Det ekokritiska perspektivet innebÀr att man undersöker relationer mellan det mÀnskliga och det icke-mÀnskliga i bl a litterÀra texter. Ett speciellt fokus har legat pÄ den natursyn som förmedlas i böckerna samt djurbeskrivningar och djurrelationer med mÀnniskan.Uppsatsen visar att alla natursynerna, nÀmligen den antropocentriska, den biocentriska samt den ekocentriska förmedlas i böckerna. Den antropocentriska natursynen ges dock betydligt mer utrymme i den analyserade texten.Djurbeskrivningar skiljer sig beroende om man beskriver tama respektive vilda djur.
Handelbanken 2008 Ärs lÄgkonjunktur - Bankkrisen. Vad döljer sig under ytan?
Bakgrund och problem:Den finanskris som drabbat Sverige under 1990-talet Äterkom i ny skepnad under hösten 2008och gav författarna inspiration att undersöka Handelsbanken, dess verksamhet och hur krisenpÄverkar banken.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och analysera Handelsbanken för att ?skrapapÄ ytan?. Med detta uttryck menas följande. Att skapa en uppfattning om i vilken situationbanken befinner sig i denna kris och hur deras strategi, filosofi och handlingar före 2008 Ärsfinanskris kommer att pÄverka den fortsatta verksamheten.Metod:För att utforma en lÀmplig metod har författarna utgÄtt frÄn problemformuleringen och mÄletatt nÄ uppsatsens syfte, dÀr de funnit det lÀmpligt att anvÀnda sig av bÄde kvantitativ ochkvalitativ metod.Resultat och slutsatser:Författarna har i uppsatsen funnit flera mer eller mindre avvikande mönster frÄnHandelsbankens filosofi under den undersökta perioden. Dessa avvikelser diskuteras islutsatserna och leder författarna till en insikt om allvaret i situationen.Förslag till fortsatt forskning: Hur banken ser pÄ pantsÀttningens roll vidkreditbedömningen, Basels förenlighet med Handelsbankens decentraliserade styrning, hurÀgarstrukturen pÄverkar Handelsbankens verksamhet och om det enbart Àr till nytta med enstark koppling till industrin..
Utveckling av sÄrvÄrdsverksamhet ? en fallstudie utifrÄn ett ?expansivt lÀrande?- perspektiv
Det blir allt mer vanligt att organisationer och företag involverar de
anstÀllda nÀr en verksamhet ska förbÀttras och utvecklas. I ett ?expansivt
lÀrande?-perspektiv kan verksamheten - genom den kollektivt samlade kunskapen -
finna nya lÀrande- och utvecklingsmöjligheter. HÀlso- och sjukvÄrden Àr inget
undantag och ett omrÄde som blivit mer uppmÀrksammat de sista decennierna Àr
sÄrvÄrden.
Syftet med min studie har dÀrför varit att studera de lÀrande- och
utvecklingsmöjligheter som kan uppstÄ inom distriktssköterskans verksamhet med
fokus pÄ sÄrvÄrd.
Ett brev, oÀndliga möjligheter? En studie av börsbolags profilering i VD-breven under hög- respektive lÄgkonjunktur
Titel: Ett brev, oÀndliga möjligheter? En studie av börsbolags profilering i VD-breven underhög- respektive lÄgkonjunktur.Författare: Sara Alexandersson och Hanna BrageHandledare: Bengt JohanssonUppdragsgivare: SolbergKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen förjournalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2009Syfte: Att undersöka hur börsbolag profilerar sig i sina VD-brev under högkonjunkturrespektive lÄgkonjunktur.Metod och material: Kvalitativ textanalys av fyra börsbolags VD-brev för Ären 2006 och2008.Huvudresultat: I VD-breven för högkonjunkturen profilerar sig börsbolagen genom att bygga upp förvÀntningar och inneha ett tydligt avslut dÀr kommande Ärs utsikter berörs.Under lÄgkonjunkturen Àr VD-breven mer bakÄtblickande. SÀndarna Àr mer ödmjuka ihögkonjunkturens VD-brev, och bÄde negativa samt positiva handlingar och hÀndelser tasupp, till skillnad frÄn i lÄgkonjunktur. Texterna Àr opersonliga under respektive konjunkturlÀge, dock trycks det mer pÄ auktoritet dÄ lÄgkonjunktur rÄder. VÀrderingar berörs istörre utstrÀckning under lÄgkonjunktur, och VD:n kommer oftare till tals.
"Barn som kan uppföra sig gör det" : om pedagogers bemötande
Syftet med denna studie Àr att synliggöra pedagogiska metoder som anvÀnds i förskolan vid oönskat beteende hos barn. En hermeneutisk ansats har tagits i studien för att komma nÀrmare pedagogerna och deras arbete i förskolan. Studien Àr kvalitativ och data har samlats in via enkÀter med flest slutna frÄgor.Studien synliggör bÄde pedagogiska metoder som fungerar och metoder som Àr mindre bra i arbetet med barn med oönskat beteende. Studien delas in i sex teman som pedagoger vanligtvis anvÀnder sig av pÄ förskolan. De teman som var mest frekventa var: fostrare och kamrat, oönskat beteende, konsekvens och straff, ignorering, beröm och uppmÀrksamhet och prat och upprepningar.Resultatet visar att pedagoger anvÀnder sig av konsekvenser och straff men Àr inte medvetna om att de gör det eller med den bÀsta intentionen.
En lÀrlingsutbildning inom skolsystemet
Jag har i min undersökning studerat Einar Hansens företagsstyrda yrkesskola i Malmö. En skola som till sitt syfte hade att utbilda ansvarsfulla och dugliga yrkesmÀn för det egna företaget: Clipper line i Malmö. Jag har valt en processhistorisk metod med datainsamling av brev, handlingar, dagböcker och tidningsartiklar som bakgrundsmaterial för att utveckla mina intervjufrÄgor. Eleverna var indelade i tre yrkeskategorier: nautiker, maskin och ekonomielever, dÀr samtliga elever genomgick en yrkesutbildning, dÀr de varvade teori med praktik. Undersökningen gav insikter om att det finns elever som kommer till sin rÀtt, dÄ de fÄr fokusera sitt intresse, tankar och idéer för praktiska lösningar, pÄ problem inom skolans ÀmnesomrÄden.
Exkluderande processer- i grÀnslandet mellan system och livsvÀrld : En specialpedagogisk studie utifrÄn ett fall av dilemma
Den hÀr c- uppsatsen i specialpedagogik fokuserar pÄ barn som anvÀnder ett utagerande beteende i skolan och vad ett sÄdant beteende kan leda till i form av olika ÄtgÀrder. I ett nyligen framlagt slutbetÀnkande frÄn DEJA, delegationen för jÀmstÀlldhet (SOU 2010:99), stÀlls frÄgan om barns stora representation i specialpedagogiska ÄtgÀrder sker pÄ andra premisser Àn inlÀrningsmÀssiga svÄrigheter. Kan sociala och beteendemÀssiga orsaker ligga till grund för ÄtgÀrderna, undrar man? Denna hypotes utgör uppsatsens ansats. De frÄgor som fokuseras i sammanhanget, Àr huruvida exkludering av barn frÄn den gemensamma undervisningen kan ses som ett uttryck av det norm- och vÀrdesystem som rÄder inom skolan.
Ăkad detaljeringsgrad i ByggnadsInformationsModellen : BIM-laboration om virtuell uppregling av gipsvĂ€ggar som ett sĂ€tt att spara resurser
MĂ„let med examensarbetet Ă€r att svara pĂ„ frĂ„gan: "Ăr det resurssparande att öka detaljeringsgraden i BIM-modellen genom virtuellt uppreglade gipsvĂ€ggar?" Rapporten behandlar en BIM-laboration som genomförts i samarbete med NCC i projektet Signalfabriken i Sundbyberg. Med programmet Lindab Revit Tools (LRT) reglades gipsvĂ€ggar upp virtuellt och adderades till projektets byggnadsinformationsmodell (BIM). Materialet kvalitetssĂ€krades vid samgranskningsmöten och anvĂ€ndes för att generera A3-handlingar för test i produktion. Testet och handlingen diskuterades med representanter frĂ„n olika delar av byggprocessen och en reviderad handling utvecklades samt godkĂ€ndes. Laborationen upprepades med syftet att effektivisera processen och erfarenheterna frĂ„n detta ledde till att frĂ„gestĂ€llningen fick följande svar: Ja, om endast komplicerade omrĂ„den modelleras.
Hur svÄrt ska det vara egentligen? : Om problematiken att faststÀlla grÀnsvÀrden för energiÄtgÄngen i klimatsmarta byggnader i Sverige
EU-kommissionen har beslutat att Europas byggnadsbestÄnds energianvÀndning ska minimeras. Varje medlemsland har fÄtt i uppdrag att definiera ett nationellt grÀnsvÀrde för vad som ska kallas för nÀra-nollenergibyggnader och grÀnsvÀrdessÀttningen skall vara klar Är 2020. Myndigheterna Boverket och Energimyndigheten samt andra involverade aktörer Àr inte överens om vilken grÀnssÀttning som ska gÀlla för Sverige. Syftet för studien var dÀrmed att undersöka vad dessa motsÀttningar beror pÄ. Genom ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt, dÀr offentliga handlingar kring beslutsprocessen studerades, identifierades de involverade aktörer och deras egenskaper genom en nÀtverksteoretisk grund.
Bemötande av ungdomar med direkt sjÀlvskadebeteende inom somatisk vÄrd.
Bakgrund: Direkt sjÀlvskadebeteende Àr ett globalt vÀxande problem bland
ungdomar och i synnerhet bland unga tjejer. Direkt sjÀlvskadebeteende innebÀr
nÀr en person fysiskt skadar sig sjÀlv framför allt genom skÀra sig. Det finns
flera bakomliggande faktorer till varför ungdomar utför sÄdana kraftfulla
handlingar. I Sverige finns idag bara en begrÀnsad kartlÀggning pÄ hur vanligt
detta beteende Àr och misstankar finns om att mörkertalet Àr stort. Syfte: Att
belysa hÀlso- och sjukvÄrdspersonalens upplevelser av bemötande med ungdomar
med direkt sjÀlvskadebeteende inom somatisk vÄrd.