Sökresultat:
34 Uppsatser om Allmänna deklaration - Sida 2 av 3
Beviskravet för skattetillÀgg : En kritisk analys av betÀnkandet frÄn 1999 Ärs SkattetillÀggskommitté och prop. 2002/03:106 i relation till artikel 6 i Europakonventionen
SAMMANFATTNINGĂ
r 1971 förÀndrades det skatterÀttsliga sanktionssystemet pÄ sÄ sÀtt att de administrativa myndigheterna skulle kunna pÄföra ekonomiska sanktioner istÀllet för de allmÀnna domstolarna, vilka var de som hanterat samtliga fall tidigare. Syftet var dels att fÄ en effektivare och jÀmnare rÀttstillÀmpning dels att sanktionen skulle kunna anvÀndas mot ett större antal skattskyldiga som lÀmnat felaktiga uppgifter i sin deklaration eller lÀmnat in deklarationen för sent.DÄ en skattskyldig har lÀmnat en oriktig uppgift till ledning för taxeringen pÄ annat sÀtt Àn muntligen eller dÄ ingen deklaration har lÀmnats alls sÄ kan denne pÄföras en sanktion i form av ett skattetillÀgg. Enligt 5 kap 8 § taxeringslagen (1990:324) ska skattetillÀgget dock inte pÄföras i vissa situationer, vilka utgörs av: ?felrÀkning eller skrivfel?, ?rÀttelse med ledning av kontrolluppgift?, ?bedömning av yrkande?, ?frivillig rÀttelse? samt ?obetydligt skattebelopp?.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka 5 kap. 8 § taxeringslagen (1990:324).
Energideklaration av Svenska kyrkans byggnader i VÀxjö : utredning, deklaration och fördjupning nattkyla
Detta examensarbete syftar till att utreda vilka av Svenska kyrkans byggnader i VÀxjö som ska energideklareras samt utföra en energideklaration av en kontorsbyggnad. I energideklarationen ingÄr det Àven att ge ÄtgÀrdsförslag för olika energibesparingsmöjligheter. En fördjupad studie i nattkylning av stommen har ocksÄ utförts. Examensarbetet Àr uppdelat i tre huvuddelar, indelning av byggnader, utförande av energideklaration samt fördjupad studie av nattkyla. I den första delen delas byggnaderna in i grupper utifrÄn verksamhet och byggnadstyp och dÀrefter utreds om de ska energideklareras.
Sverigedemokraterna och de mÀnskliga rÀttigheterna
Sverigedemokraterna har nu kommit in i riksdagen, nĂ€sta steg enligt Jimmie Ă
kesson Àr att fÄ 30 % av rösterna! Med anledning av partiets bakgrund och den debatt som florerat kring deras frÀmlingsfientlighet och annat, tycker jag det Àr angelÀget att undersöka vad partiet stÄr för. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att undersöka och besvara frÄgan:Vilken syn har Sverigedemokraterna pÄ demokrati och de mÀnskliga rÀttigheterna, och visar de samma förhÄllningssÀtt till demokrati och mÀnskliga rÀttigheter i sitt principprogram och valmanifest som i andra dokument?Metoden jag har anvÀnt för att göra denna undersökning Àr olika typer av kvalitativ textanalys, först en enklare diskursanalys för att se vad akademiska teorier har för syn pÄ demokrati och mÀnskliga rÀttigheter. Ett antal nyckelbegrepp inom demokrati valdes sedan ut; mÀnniskosyn, folk-medborgare, stat-nation och kultur-religion, dÀrefter konstruerade jag en modell dÀr jag kunde besvara mina delfrÄgor genom att i tur och ordning titta pÄ vilken syn pÄ nyckelbegreppen de olika aktörerna hade, genom en aktörscentrerad systematisk textanalys av demokratiteorier och FN:s deklaration och konventioner om de mÀnskliga rÀttigheterna. Slutligen gjorde jag en innehÄllslig textanalys av Sverigedemokraternas principprogram, samt diverse material som jag funnit pÄ deras hemsida, t ex TV-klipp, bloggar mm.Resultatet jag kom fram till Àr att Sverigedemokraterna inte alltid respekterar de mÀnskliga rÀttigheterna, de delar inte den mÀnniskosyn och syn pÄ kultur, som prÀglar demokratiteorier och FN.
Bakomliggande orsaker och ÄtgÀrder till variation i transportledtiden.
Bakgrund: För de flesta framgÄngsrika företag Àr det viktigt att ha en leveransförmÄgasom Àr konkurrenskraftig för att kunna uppnÄ den servicenivÄn som marknaden krÀver.Ledtid Àr benÀmning pÄ den tid det tar frÄn att företaget har lagt sin order till dess attordern har levererats. Den tidsskillnad som uppkommer mellan den planerade ledtidenoch den faktiska ledtiden gör att det uppstÄr en osÀkerhet kring leveransplaneringen.Den största orsaken till osÀkerheter eller variation i transportledtiden utgörs avtransporterna av konsumentprodukterna.Syfte:Syftet med studien Àr att identifiera vad det kan finnas för bakomliggande orsakertill variationer som uppstÄr under transportledtiden dÄ konsumentproduktertransporteras frÄn en leverantör fram till ett distributionscenter eller varuhus. Det skaÀven undersökas ifall det finns nÄgra ÄtgÀrder för att kunna begrÀnsa variationer itransportledtiden.Metod: Detta Àr en fallstudie med en deduktiv inriktning, ett positivistiskt perspektivoch med en kvalitativ undersökningsdesign. Den vetenskapliga trovÀrdigheten Àr byggdpÄ de sanningskriterium som tillhör fallstudien; trovÀrdighet och Àkthet.Slutsats: De största bakomliggande orsakerna till variation Àr, konsolidering,volymskillnader över Ären, transporter kommer förtidigt eller försenat, fÀrjeförseningar,strejker, vÀderförhÄllanden, strejker, byte av transportör eller transportsÀtt, omlastning,kontroller i tullen, felaktiga dokument, hantering av stora volymer, IT-system. DeÄtgÀrder som finns för att kunna begrÀnsa variationer Àr, automatiserade terminaler,bÀttre kommunikation, ökad flexibilitet, semi-trailrar, elektronisk deklaration,sÀkerstÀlla korrekt tulldokumentation, koppla samman container till enheter, flexibeltIT-system..
Business Process Outsourcing : Vilka faktorer Àr avgörande vid ett beslut?
Outsourcing, förflyttning av funktioner till extern part som tidigare funnits i företaget, Àr ett fenomen som under de tvÄ senaste Ärtiondena har vuxit starkt i vÀrlden. Outsourcing har möjliggjort för företag att fokusera pÄ sin kÀrnverksamhet och dÀrmed erhÄlla konkurrensfördelar. Business Process Outsourcing Àr en kategori inom detta omrÄde, som innebÀr att företaget outsourcar hela eller delar av sin ekonomifunktion. AnvÀndandet av Business Process Outsourcing har ökat bland de svenska företagen under de senaste Ären. Det finns mÄngtydiga förklaringar till denna framvÀxt, dÀr en förklaring Àr att det Àr en trend.
Elektroniskt röstningsförfarande - i konflikt med rÀttssÀkerhets- och integritetsaspekter?
SamhÀllet vi lever i idag blir alltmer modernt och utvecklingen av olika tekniker gÄr fort framÄt. NÄgra exempel Àr möjligheten att via internet utföra bankÀrenden och lÀmna in deklaration. Dessa Àrenden Àr kÀnsliga och personliga men genom att nya tekniker har utvecklats har det blivit möjligt. NÀsta steg skulle kunna bli att rösta elektroniskt. Det Àr Àven detta som Àr uppsatsens huvudsyfte, att utreda möjligheten till ett elektroniskt röstningsförfarande och om det Àr i enlighet med regleringen om de fria, hemliga och direkta valen som stadgas i grundlagen.
Fast driftstÀlle enligt intern rÀtt och OECD:s modellavtal : Betydelsen av en Àndring i kommentaren till modellavtalet för intern rÀtt
SamhÀllet vi lever i idag blir alltmer modernt och utvecklingen av olika tekniker gÄr fort framÄt. NÄgra exempel Àr möjligheten att via internet utföra bankÀrenden och lÀmna in deklaration. Dessa Àrenden Àr kÀnsliga och personliga men genom att nya tekniker har utvecklats har det blivit möjligt. NÀsta steg skulle kunna bli att rösta elektroniskt. Det Àr Àven detta som Àr uppsatsens huvudsyfte, att utreda möjligheten till ett elektroniskt röstningsförfarande och om det Àr i enlighet med regleringen om de fria, hemliga och direkta valen som stadgas i grundlagen.
Corporate Social Responsibility och Global Compact. Med mÀnskliga rÀttigheter som norm?
Uppsatsens undersökningsomrÄde Àr den vÀrldsomspÀnnande idé eller rörelse som gÄr under beteckningen Corporate Social Responsibility (CSR), företags samhÀlleliga ansvar. En viktig del i CSR-rörelsen Àr den internationella avtalskonstruktion som benÀmns Global Compact. Med FN som plattform har ett globalt samarbete mellan företag och intressegrupper upprÀttats dÀr frÄgan om företags samhÀlleliga ansvar behandlas med hjÀlp av tio principer. Undersökningen har tvÄ delsyften; A) att beskriva och undersöka bolags samhÀlleliga ansvar enligt Global Compact, sÀrskilt enligt principerna 1 och 2, samt B) att kritiskt pröva frÄgan om det ansvaret Àr förenligt med bolags legala vinstsyfte. Först följer en deskriptiv redogörelse av CSR och Global Compact för att visa pÄ grunder, struktur och terminologi.
Avtal om rÄdgivning. En jÀmförande studie av svensk rÀtt och Draft Common Frame of Reference
Uppsatsens undersökningsomrÄde Àr den vÀrldsomspÀnnande idé eller rörelse som gÄr under beteckningen Corporate Social Responsibility (CSR), företags samhÀlleliga ansvar. En viktig del i CSR-rörelsen Àr den internationella avtalskonstruktion som benÀmns Global Compact. Med FN som plattform har ett globalt samarbete mellan företag och intressegrupper upprÀttats dÀr frÄgan om företags samhÀlleliga ansvar behandlas med hjÀlp av tio principer. Undersökningen har tvÄ delsyften; A) att beskriva och undersöka bolags samhÀlleliga ansvar enligt Global Compact, sÀrskilt enligt principerna 1 och 2, samt B) att kritiskt pröva frÄgan om det ansvaret Àr förenligt med bolags legala vinstsyfte. Först följer en deskriptiv redogörelse av CSR och Global Compact för att visa pÄ grunder, struktur och terminologi.
VÀrderingar styr företagens sociala hÄllbarhetsarbete - MÀnskliga rÀttigheter som en del av företagens samhÀllsansvar
I denna uppsats har jag studerat vad Corporate Social Resonsibility (sv. företags samhÀllsansvar) fyller för funktion nÀr det kommer till implementeringen av de mÀnskliga rÀttigheterna i de land som multinationella företag har verksamhet i. Uppsatsen har sin utgÄngspunkt i, och har sin teoretiska förankring i FN:s deklaration om de mÀnskliga rÀttigheterna samt teorin om Corporate Social Responsibility. En fördjupad teoridel presenteras ocksÄ dÀr begrepp som det transnationella ansvarighetsglappet presenteras och Àven en kort diskussion kring den ansvarsutvidgning som skett och inte stater kan ses som enda aktörer för att förverkliga de mÀnskliga rÀttigheterna. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ forskningsmetod med beskrivande inslag, vilket innebÀr att jag genom studien haft ett tolkande synsÀtt pÄ den data som anvÀnts.
Rutinbeskrivning : en fÀltstudie av polsk arbetskraft
Detta arbete har framkommit efter ett nĂ€ra samarbete med NCC Construction Sverige AB dĂ„ en efterfrĂ„gan pĂ„ en rutinbeskrivning vid anlitandet av polsk arbetskraft fanns. Rutin- beskrivningen som gjorts inriktar sig pĂ„ att kunna anvĂ€ndas nĂ€r anstĂ€llningen av polsk arbetskraft övervĂ€gs för att se vilka rutiner som bör följas vid anstĂ€llning och under anstĂ€llning. Rutinbeskrivningen har delats upp i tre delar; innan ankomst till Sverige, under arbetstid i Sverige och efter utresa frĂ„n Sverige.Innan ankomst till Sverige tar upp punkter som Arbetsmiljö- och sĂ€kerhetsutbildning, att medföljande arbetsledare skall prata en god engelska, alla arbetare ha yrkesbevis och att den svenska byggarbetsplatsen skall ordna mat, boende och hyrbil.Under arbetstid i Sverige tas punkter om hĂ€ndelser med Migrationsverket och Skatteverket upp. Ăven frĂ„gan om vart social försĂ€kring skall betalas och hur detta utreds tas upp.Efter utresa frĂ„n Sverige Ă€r deklaration i Sverige en viktig post, men Ă€ven avstĂ€mning med facket.En checklista har gjorts utifrĂ„n rutinbeskrivningen för att ge en enklare blick över vilka punkter som ingĂ„r i anstĂ€llandet av polsk arbetskraft. Checklistan bör vid varje projekt anpassas sĂ„ att en mer specifik arbetstagare (ex.
Flyktingpolitikens beslutsmodeller i asylprocessen: en litteraturstudie om förÀndring av handlÀggningstiden vid införande av ny beslutsmodell vid ansökan om asyl
Svensk flyktingpolitik Àr ett komplext politikeromrÄde. Det handlar inte enbart om Sverige utan mÄste ses i ett globalt perspektiv. Det handlar om ett internationellt samarbete mellan olika stater, dÀr FN:s ? flyktingkonvention och FN:s allmÀnna deklaration om mÀnskliga rÀttigheter har en central roll. En betydande aspekt i svensk flyktingpolitik Àr rÀtten att söka asyl.
Informationsutbyte mellan medlemsstaterna inom EU
Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för vilket informationsutbyte som finns mellan EU medlemsstaterna, vad gÀller medborgares utlÀndska sparande i ett EU land. Klimatet pÄ den ekonomiska marknaden har blivit hÄrdare och möjligheterna till mer och mer komplicerade och invecklade transaktioner gör det svÄrare för myndigheterna att kontrollera sparande utanför landets grÀnser. Svenska medborgare har över 1 000 miljarder kronor placerade pÄ olika banker i utlÀndska skatteparadis. I samband med att bankregister över bankkontoinnehavare i Liechtenstein offentliggjordes vÄren 2008 har frÄgan blivit Àn mer aktuell. Enligt svensk lag Àr det inte olagligt att placera pengar i skatteparadis, bara man tar upp det i sin deklaration och beskattas i det land dÀr den skattskyldige har sin hemvist.
Passivhus : JÀmförelse av tvÄ vÀggkonstruktioner
Av den totala energianvĂ€ndningen i Sverige och övriga EU sĂ„ kommer 40 % frĂ„n byggnadsbestĂ„ndet. Siffran blir alltmer omtalad och pressar automatiskt upp efterfrĂ„gan av energisnĂ„la byggnader. Finns det enkla utföranden att sĂ€nka energiförbrukningen i byggnader pĂ„, genom att energieffektivisera byggnaden pĂ„ olika sĂ€tt? Eller krĂ€vs det flera Ă„rs erfarenhet samt en stor plĂ„nbok?Energimyndigheten sĂ€tter nya riktlinjer för att ett hus ska kunna kalla sig ett passivhus. Sverige delas in i tre klimatzoner och passivhus mindre Ă€n 200 mÂČ i klimatzon III fĂ„r idag högst ha en energiförbrukning pĂ„ 30 kWh/mÂČ uppvĂ€rmd yta och Ă„r.
Privata skogsÀgares betalningsvilja för skogsförvaltning
De privata skogsÀgarna Àger cirka hÀlften av Sveriges produktiva skogsmark. SkogsÀgarnas beslutssituation Àr komplex och Àr beroende av deras mÄl, skogstillstÄndet pÄ fastigheten och omvÀrldsfaktorer. Trenden bland de privata skogsÀgarna pekar Ät fler skogsÀgare per fastighet, större andel utbor och att skogsÀgare fÄr mindre tid Ät sin skog. Detta öppnar upp för ökade möjligheter för externa skogsförvaltningsbolag att knyta kontakter med nya kunder. Med skogsÀgare som idag har en distans till skogen och brukandet stÀlls det dock höga krav pÄ kÀnnedom om vad olika typer av skogsÀgare efterfrÄgar för tjÀnster och vad de Àr villiga att betala för dessa.
Syftet med detta examensarbete Àr att klargöra vad begreppet skogsförvaltning innebÀr, vad olika kategorier av skogsÀgare köper för typ av skogsförvaltningstjÀnster idag samt att undersöka deras betalningsvilja för olika skogsförvaltningspaket.
Som metod tillÀmpades bÄde en kvalitativ och en kvantitativ undersökning.