Den första januari år 1999 upprättades ett nytt statligt pensionssystem i Sverige. Det gamla systemet ATP ersattes av ett nytt system; den allmänna pensionen. En del av den allmänna pensionen blev premiepensionen. Den delen av den allmänna pensionen är ett fonderat system där pensionsspararen själv kan välja hur det inbetalade pensionskapitalet ska placeras. Idag finns det drygt 800 fonder för pensionsspararna att välja bland till sin premiepension.

Syfte: Att utröna om det kan förkastas att Sharpekvoten ger en utvärdering av fonders prestation som stämmer överens med investerares förmodade uppfattning om nytta, dels för vanliga fonder, dels för hedgefonder. Teoretiska perspektiv: Sharpekvoten bygger på antagandet att investerare bedömer investeringar utifrån förväntad avkastning och varians. För att så ska vara fallet krävs att någon av följande förutsättningar är uppfyllda: att investeraren har en kvadratisk nyttofunktion eller att investeringars avkastning är normalfördelade. Det finns fog att ifrågasätta huruvida någon av dessa förutsättningar är uppfyllda (främst för hegdefonder) vilket innebär att fog även finnes för att ifrågasätta Sharpekvotens tillförlitlighet. Stokastisk dominans är en metod som tar hänsyn till hela avkastningens fördelning, och bygger på mycket rimliga antaganden om investerares nyttofunktioner.

Det reformerade pensionssystemet som infördes på 90-talet består av tre delar; den allmänna pensionen, tjänstepension samt eventuellt privat pensionssparande. Till den allmänna pensionen avsätts 18,5 procent av individens inkomst varje år. 2,5 procent av dessa går till premiepensionen där individen själv väljer i vilka fonder de ska placeras. Det finns cirka 790 fonder att välja mellan i systemet. Om individen inte själv gör ett eget val placeras dennes premiepension i premiesparfonden vilken förvaltas av sjunde AP-fonden. Tidigare undersökningar har visat att engagemanget i premiepensionen är lågt.

SEB Merchant Banking provides to its institutional customers a true market neutral product called Dynamic Manager Alpha (DMA). The DMA is constructed by a long position in an exceptionally well performing mutual fund and a beta adjusted short position in an appropriate index. The key to making the product market neutral is adjusting with the correct beta, since the beta changes, it is very important to have a good model for predicting beta in the future.This master thesis begins with describing what beta is in a CAPM sense. It then continues with recognizing the so called ?Two Beta Trap?, which separates two kinds of beta.

 Problem: For what type of investors are index funds versus exchange-traded index funds best suited?Objective: The purpose of the paper is to determine how an index fund or an exchange-traded index fund (ETF) suits different types of investors with different requirements in terms of time frame, investment size and purpose of investment. The comparison is based on fees and trade practicality. This is going to describe the advantages and disadvantages with the two different financial instruments.Method: The study is a comparative study using two methods; one of which is a case study, the other is a qualitative interview. The case study focuses on fees and is made on an exchange traded fund (XACT OMXS30) and a simple equity index fund (Erik Pensér equity enhanced index).

Syfte Syftet är att undersöka hur netto- och bruttosparande samt uttag ur fonder för de fem största grupperna av sparare på den svenska fondmarknaden beror på fondernas avkastning. Vidare är syftet att undersöka om netto- och bruttosparandet samt uttagen är återkommande. MetodFör varje grupp fondsparare har tre OLS regressioner utförts ? en för varje typ sparande: nettosparande, bruttosparande och uttag ur fonder. Dessa regressioner användes för undersöka sambandet mellan sparande och avkastning samt om sparandet var återkommande.

Det svenska pensionssystemet är uppbyggt av tre delar: ett eventuellt eget pensionssparande, en tjänstepension samt den allmänna pensionen som i sin tur består av en inkomstpensionsdel samt en premiepensionsdel. Varje individ kan själv bestämma över sin premiepension och det finns cirka 800 fonder att välja mellan. Fondrisk innebär hur mycket värdet på fonder varierar över tid. En fondportfölj bör vara uppbyggd av en blandning mellan räntefonder och aktiefonder för att hitta en bra balans.Syftet med uppsatsen var att undersöka hur riskpreferenserna hos privatpersoner ser ut gällande placeringen av premiepensionen. Kön, ålder och utbildning var variabler som användes för att undersöka hur risknivån ser ut.En deduktiv ansats tillämpades eftersom en kvantitativ studie gjordes med statistik från Pensionsmyndigheten.

America finds itself divided in the midst of strict abortion laws and a contentious presidential election. This era of polarization, raises the question of whether such a great division has permeated through to the U.S Supreme Court. This paper uses two dominant theories of legitimacy; traditional and ideological, respectively, to analyze and compare this issue. The theories are compared empirically by investigating the level of public trust across opposing political affiliations. Unlike most previous research, the results suggest that variation in trust aligns with the ideological distance to the Court between democratic and republican voters. Trust is also found to be dependent on whether the electorate agrees with the decisions of the court or not.

Syfte: Att utröna om det kan förkastas att Sharpekvoten ger en utvärdering av fonders prestation som stämmer överens med investerares förmodade uppfattning om nytta, dels för vanliga fonder, dels för hedgefonder. Teoretiska perspektiv: Sharpekvoten bygger på antagandet att investerare bedömer investeringar utifrån förväntad avkastning och varians. För att så ska vara fallet krävs att någon av följande förutsättningar är uppfyllda: att investeraren har en kvadratisk nyttofunktion eller att investeringars avkastning är normalfördelade. Det finns fog att ifrågasätta huruvida någon av dessa förutsättningar är uppfyllda (främst för hegdefonder) vilket innebär att fog även finnes för att ifrågasätta Sharpekvotens tillförlitlighet. Stokastisk dominans är en metod som tar hänsyn till hela avkastningens fördelning, och bygger på mycket rimliga antaganden om investerares nyttofunktioner.

Den här uppsatsen kommer att behandla frågorna: Hur har Skandinaviska Enskilda Bankens fonder; Sverigefond, Europafond, USA Indexfond respektive East Capital?s Rysslandfond utvecklats de senaste sju åren, med avseende på risk och avkastning? Vilken fond har presterat bäst respektive sämst? Ger fonderna med högre risk högre avkastning över tiden? Hur har fonderna presterat jämfört med valt marknadsindex?Syftet med uppsatsen är att undersöka hur fonderna har utvecklats åren 2003-2010 och analysera hur fonderna har presterat under perioden. Avkastning och risk är två fundamentala begrepp för uppsatsen ochde olika teorierna som studien grundas på är teorin om det principiella sambandet mellan risk och avkastning, samt Kapitalmarknads-teorin.För att utvärdera de olika fonderna används utvärderingsmåtten Sharpekvot samt Modigliani-Modigliani.Som jämförelseindex används SIX Return Index och som riskfri ränta används en sjuårig statsobligation från 2003.Uppsatsen har en positivistisk utgångspunk och är en kvantitativ och deduktiv ansats. Rådata har erhållits från SEB?s hemsida där historiska fondvärden för alla berörda fonder finns samlade.

The process of European Integration and creation of the single market revealed many questions and boundaries on the development and improvement of the European Social Policy. Pension?s sustainability has become the priority issue especially during the EU enlargement processes. Different policy instruments and institutions available to governments of Member States in realization of social objectives resulted in a growing diversity of pension polices which produced different combinations of public and private provisions - ?private-public hybrids? , with the state exercising different degrees of influence in their development.

Allt fler privata och institutionella investerare väljer att placera pengar i etiska fonder. Fondbolag världen över erbjuder sina kunder att investera i fonder som går i enighet med sina egna moraliska värderingar. Redan under 1700-talet kom idén om att investera etiskt. Syftet med denna typ av ekonomisk förvaltning har dock förändrats något de senaste decennierna. Idag råder det inget tvivel om att åsikter går isär om vilka bolag som bör få ingå i en etisk fond.Den tidigare forskningen visar att fondförvaltarna främst använder sig av två metoder när de avgör vilka bolag som skall ingå i de etiska fonderna.

Syftet är att undersöka om Sverigefonder under en nio- sju- respektive femårsperiod genererar riskjusterad över- respektive underavkastning. Målet är därefter att härleda avkastningen till en fondförvaltares förmåga att framkalla en skev fond, alternativt till dennes eventuella selektivitets- respektive timingförmåga. Detta med hjälp av Jensens Alfa, Treynor & Mazuys modell samt Asymmetric Response Model. Ett första delsyfte är att utreda i vilken utsträckning avkastningen kan knytas till det fondbolag som förvaltar fonden respektive fondens förvaltare, antal förvaltarbyten, storlek samt omsättningshastighet. Målet är även att koppla egenskaperna till skevhet, selektivitets- samt timingförmåga.

Sverige har ett för världen unikt pensionssystem i det att systemet tar hänsyn till den ekonomiska och demografiska utvecklingen samt att det i systemets konstruktion finns ett pensionsreservsystem med fyra separata fonder, AP-fonder. Dessa fyra fonder som även går under benämningen buffertfonder har en viktig funktion att fylla när det gäller den långsiktiga finansieringen och i sin roll att fungera som buffert i tider av stora påfrestningar för pensionssystemet. Denna studie undersöker och analyserar 1-4 AP-fondernas uttalade strategi om att diversifiera sina totalportföljer i syfte att få en mer robust portfölj som bättre kan tåla finansiella påfrestningar. En del i AP-fondernas strategi för att uppnå diversifieringsfördelar är att låta sina fastighetsportföljer växa och ta en större andel av totalportföljen. Studien undersöker vilka konsekvenserna har blivit för fastighetsportföljernas andel av totalportföljen till följd av den uttalade diversifieringsstrategin samt hur utfallet har varit för dessa fastighetsportföljer under 2003-2012.

Syftetmeddettaarbeteärattförsökabeskrivavilkakvantitativafaktorersomkanförklarafondersöveravkastninggentemotjämförelseindex.Dettagenomattanalyseraobserveraddataförglobalaaktiefondernoteradeisvenskakronorgenomstatistiskametoder,blandannatminstakvadrat--?skattningarochlogistiskaregressioner.Denundersöktamodelleninnehållervariablerförfondförmögenhet,delägarskapiförvaltningsbolaget,genomsnittligtP/E--?talhosunderliggandeaktieinnehav,allokeringsstorlek,omsättningshastighet,aktivrisk,avgiftochålderpåfond.Ensammantagenobservationavresultatenärattöveravkastningverkarfinnashosäldrefondermedlågavgiftochstabilinvesteringsprofil.Resultatenharenförhållandevisgodförklaringsstyrka..