Sök:

Sökresultat:

4124 Uppsatser om Allmän plats - Sida 46 av 275

MobiAnn : androidapplikationen som underlÀttar lÀrares arbetsuppgifter

Examensarbetet diskuterar behovet av ett stödsystem för lÀrare vid undervisning och tar upp olika aspekter utifrÄn lÀrarnas arbetssituation. Som en del av denna diskussion finns en implementation av ett system i form av en Androidapplikation.Applikationen ger lÀrarna möjlighet till ett stödsystem med olika anvÀndningsomrÄde som nÀrvarokontroll, anmÀrkningsmöjligheter om förseningar och stök under lektionstid, verktyg för att anteckna elevarbete och motivera betyg direkt pÄ plats.Stor vikt har lagts pÄ att göra applikationen lÀttanvÀnd och anvÀndarvÀnlig och dÀrför har tester med anvÀndare varit en stor del under utvecklingen..

Warnit PMU

Warnit AB har under ett tidigare examensarbete vid LTU utvecklat ett intelligent larmsystem som kÀnner av vibrationer och automatiskt sÀnder ett trÄdlöst larm till anvÀndaren via SMS eller e-post. För att utveckla ytterligare produkten har Warnits VD, Peter Stenlund kommit med ett förslag om effektmÀtning pÄ trefassystem. Detta examensarbete har i samarbete med EISLAB (Embedded Internet System Laboratory) vid LuleÄ tekniska universitet resulterat i ett prototypeffektmÀtningssystem för aktiv, reaktiv och skenbar-effekt pÄ symmetriska trefaslaster. Aktiv, reaktiv och skenbareffekt kan avlÀsas bÄde pÄ plats via en display och via Internet pÄ en webbsida genom att anvÀnda WarnitBoxens trÄdlösa kommunikationsmöjlighet för att koppla den trÄdlöst till Internet..

Nyhetens behag: nyhetskonsumtion hos svenska teknologistudenter

Den hÀr studien undersökte nyhetsvanor hos teknologistudenter i Stockholm. I dagens förÀnderliga nyhetsklimat tappar studier snabbt sin relevans, vilket stÀller krav pÄ kontinuerliga efterforskningar. 40 studenter svarade pÄ en enkÀt och 16 av dessa deltog i intervjuer. Resultaten visar att ?moderna? nyhetskanaler som webbsidor och sociala medier var klart mer populÀra Àn ?traditionella kanaler? som dagstidningar och TV-nyheter.

Skönlitteraturens utveckling inom svenskÀmnet : En studie av grundskolans kursplaner

I den nuvarande kursplanen för svenska (2000) stÄr att skönlitteraturen Àr en del av kulturarvet och att den bl.a. syftar till att förmedla kunskaper och vÀrderingar. LÀsning av skönlitterÀra texter ska leda till att elever bl.a. utvecklar sin personlighet. SvenskÀmnets utveckling har prÀglats av olika grundskolereformer och debatter.

Ett fiskelÀge och bruksort söker sin nya identitet : stadsplanering i HöganÀs

HöganĂ€s kommun ligger i nordvĂ€stra SkĂ„ne. Centralorten har vuxit fram ur tvĂ„ byar, ett fiskelĂ€ge och en bruksort. Under 1900-talet har staden vĂ€xt samman. Men resultatet har blivit en delad och brokig stad.Med sitt attraktiva lĂ€ge vid Öresund och som en del av Öresundsregion lockar kommunen nya invĂ„nare. HöganĂ€s kommun har som mĂ„l att gĂ„ frĂ„n att vara 8 500 till att bli 10 000 invĂ„nare i centralorten.

Ett varv pÄ Beckholmen

Reparationsvarv.Beckholmen kan pÄ grund av sin historia anses vara en ofta hÀnsynslöst behandlad ö. HÀnsynslös mot öns natur och egna ordning, för att stÀndigt fylla ny funktion och nya ÀndamÄl. Idag Àr ön starkt mÀrkt av denna behandling, och i kontrast till tidigare, ansedd som en oerhört kÀnslig plats, bÄde i sin natur och exponering för staden. Staden sjÀlv ser olika vÀrden i Beckholmen, vilka stÄr i stark strid med varandra. Att vilja bevara Beckholmen som en ö med skÀrgÄrdsframtoning, som en förlÀngning av DjurgÄrden, i kontrast till det kulturhistoriska vÀrdet i Beckholmens tidigare varvsverksamhet som bör fortskrida och utvecklas, gör det nödvÀndigt att pÄ nÄgot sÀtt vÀlja sida i frÄgan.Vi har fÄtt i uppgift att rita ett reparationsvarv pÄ denna ö, och för mig kÀndes det mest naturliga att lÄta den dramatik och förÀndring som funnits genom historien fortskrida.

Med kriget som arbetsplats : Pressfotografers upplevelser av arbetsvillkoren i krig och konflikter

Syftet med denna studie var att undersöka svenska pressfotografers upplevelser av arbetsvillkoren i krig och konflikter, för att dÀrigenom nÄ en ökad förstÄelse för den problematik som medier stÀlls inför i bevakningen i krig. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med tre svenska pressfotografer, samtliga med flerÄrig erfarenhet av arbete i oroshÀrdar. Resultatet visade att arbetssituationen omgÀrdas av en rad komplexa och samverkande villkor pÄ olika nivÄer. Förkunskaper och erfarenhet framhölls som viktiga faktorer i det dagliga arbetet, liksom betydelsen av goda relationer till kollegor och lokala kontakter. Arbetet sker vanligtvis i team tillsammans med en reporter, vilket av samtliga fotografer beskrevs som positivt, inte minst sÀkerhetsmÀssigt.

FrÄn ledare till artikel : En pilotstudie av objektivitet genom analys av Ätta artiklar i Dagens Nyheters och Flammans rapportering om kriget i Afghanistan

Syfte: Undersöka om opinionsbildande sprĂ„kanvĂ€ndning som förekommer i tidningarnas ledare Ă€ven tar plats i nyhetsartiklarna.Material: Åtta utvalda publikationer frĂ„n www.flamman.se och www.dn.se Metod: Kritisk diskursanalysSlutsatser: SprĂ„kanvĂ€ndning och Ă„sikter som förekommer i ledare för att skapa opinion, Ă„terfinns i de nyhetsartiklar som har analyserats..

Planera för fem sinnen : Om att ta tillvara alla delar av upplevelsen

MÀnniskan upplever sin omgivning genom intryck frÄn sina fem sinnen. Med hjÀlp av sinnesintryck frÄn syn, hörsel, kÀnsel,lukt och smak, tillsammans med minnen och tankar, bildar hon sig en uppfattning av den plats dÀr hon befinner sig. UtifrÄn den informationen dras slutsatser som utgör grunden för bÄde handlande och kÀnslan för platsen. Den fysiska miljöns utformning pÄverkar i hög grad upplevelsen. Ett problem Àr att det vid fysisk planering ofta lÀggs störst vikt vid den visuella upplevelsen och att andra sinnesintryck inte uppmÀrksammas i samma utstrÀckning.

Vad Àr kommunikativa sinnesupplevelser? : En studie av Volvos marknadskommunikation

Begreppet kommunikativa upplevelser kommer i denna uppsats att anvÀndas i sammanhanget om hur Volvo anvÀnder sig av dem i sin varumÀrkeskommunikation samt vad som kommuniceras. Det kommer Àven att appliceras pÄ kundperspektivet dÄ det beskriver hur individer uppfattar företags utsÀnda kommunikation.Uppsatsens syfte Àr att analysera innehÄllet, budskapet och utformningen av Volvos marknadskommunikation i Nordamerika för att diskutera hur begreppet kommunikativa sinnesupplevelser framstÀller vad varumÀrket stÄr för. Samtidigt ska jag undersöka hur individer som exponerats av Volvos markandskommunikation uppfattar den och hur de ser pÄ Volvo som varumÀrke.I mitt forskningsarbete har jag anvÀnt mig av tre kvalitativa metoder för att samla in data: Intervju med John Maloney Vice president för Volvos marknadskommunikation Nordamerika, deltagande observation hos en VolvoÄterförsÀljare i Minneapolis, fokusgrupp diskuterande reklamfilmer frÄn Volvo.DÄ det inte finns nÄgon teori genererad för mitt nyfunna begrepp har jag valt att bygga en teoretisk ram pÄ nÀrliggande begrepp. I basen har jag valt att visa teorier gÀllande marknadskommunikation och traditionell marknadsföring. Jag har sedan valt att utveckla med flera nytÀnkande perspektiv i marknadsföringen dÀr pÄverkan genom upplevelser, sinnen och servicelandskapet diskuteras Mitt syfte med uppsatsen Àr att analysera kommunikativa sinnesupplevelsers roll i Volvos varumÀrkesbyggande dÀrför anser jag det relevant att diskutera teorier gÀllande varumÀrken och hur vÄra sinnen kan pÄverka upplevelsen av varumÀrken.Volvo kodar meddelande i symboler som sedan sÀnds i exempelvis TV-reklam, kunden avkodar dem och upplever kommunikativa sinnesupplevelser som skapar kÀnslor vilka ger en uppfattning av varumÀrket och organisationen.

Socialt ansvarstagande i leverantörskedjan: En fallstudie hos SSAB EMEA Inköp

För att precisera hÄllbar utveckling kan man dela upp begreppet i tre dimensioner; ekonomisk, social och miljömÀssig, vilka ska stödja varandra i arbetet mot hÄllbar utveckling. För att uppnÄ hÄllbar utveckling krÀvs att företag tar ett ansvar för alla dessa dimensioner. Detta benÀmns som ett socialt ansvarstagande. Den framvÀxt som skett gÀllande frÄgan beror delvis av företagsskandaler vilka avslöjat att stora företag inte tar ett socialt ansvarstagande. HÀr har frÄgan gÀllande företagens ansvar för leverantörernas arbete aktualiserats, dÀr varor och tjÀnster köps in frÄn lÀnder dÀr principer och lagar gÀllande miljö, mÀnskliga rÀttigheter, arbetsrÀtt och anti-korruption inte respekteras till fullo.

HÄNDER, HUVUD OCH HJÄRTA - En fĂ€ltstudie om platsens betydelse för gröna livsval i Skattungbyn

De senaste Ă„ren har fokus i en del forskning flyttats frĂ„n att det Ă€r storskaliga tekniska lösningar som ska lösa vĂ„ra miljöproblem, till att mĂ€nniskor sjĂ€lva mĂ„ste förĂ€ndra sina liv. Ökad kunskap om miljöproblem leder dock inte automatiskt till gröna livsval. Det Ă€r ofta andra motiv som ligger bakom, exempelvis en önskan om ett enklare liv eller ett mer rĂ€ttvist samhĂ€lle. Samtidigt sker gröna livsval alltid nĂ„gonstans. Vilken relation man utvecklar till en plats pĂ„verkar beteenden.I Skattungbyn i Dalarna bor mĂ„nga som försöker leva grönare liv.

"Förr var vi tvungna att brÄka för att alla skulle fÄ plats":
ett utvecklingsarbete om att stÀrka vi-kÀnslan i en
förskoleklass

Syftet med vÄrt examensarbete var att se om vi kunde stÀrka vi-kÀnslan i en barngrupp genom samarbets- och trygghetsövningar. Vi genomförde vÄr undersökning pÄ en skola i PiteÄ, undersökningsgruppen bestod av 11 sexÄringar. Vi har anvÀnt oss av intervjuer som vi utfört under första och sista veckan, dessutom observerade vi barnen under övningarna med ett sociogram. Resultatet visar att barnen genom övningarna utvecklar sin förmÄga att visa hÀnsyn och hjÀlpsamhet, dock var det endast under dessa övningar vi kunde se detta. För att fÄ ett tydligare resultat som Àven visar sig i barnens vardag, anser vi att det krÀvs mer tid för detta viktiga arbete..

Att hitta sin plats i samhÀllet ? : en studie om syrianers/assyriers erfarenheter av ett liv i diaspora och ett möte med den svenska kulturen

Assyrier/syrianer Àr en folkgrupp med en oavbruten historia sedan 3000 Är tillbaka. De hÀrstammar frÄn Mesopotamien dÀr de Àven var först med jordbruk och skriftsprÄk. SprÄket Àr heligt och kommer frÄn Jesu tid. I flera generationer har folkgruppens kulturarv gÄtt vidare och bibehÄllits trots att de har upplevt motgÄngar sÄsom flera folkmord och diskriminering av det islamiska samhÀllet och de förtryckande systemen i hemlandet. Folkmorden har reducerat folkgruppens antal och det senaste ?Seyfo? Àr det som folkgruppen idag vill ha erkÀnt och ligger nÀra dem i minne och hjÀrta.PÄ 1970-talet började folkgruppen successivt emigrera frÄn Turabdin till Europa och Sverige kom att bli ett av mÄnga vÀrdlÀnder.

Undervisning i historia eller SO? Första vÀrldskriget

Syfte: Syftet Àr att i en sekvens historielektioner fokusera spÀnningsfÀltet mellan de fyra enskilda SO-Àmnena: historia, geografi, religionskunskap och samhÀllskunskap och ett gemensamt samlat SO-Àmne.Syftet utreds genom klassrumsstudier, inom ramen för Àmnesmomentet ?Första vÀrldskriget? tillhörande skolÀmnet historia, för att undersöka vilka kunskaper som elever uttrycker, som kan hÀrröras till nÄgot annat skolÀmne, dÄ frÀmst de tre andra SO-Àmnena, som geografi, religionskunskap eller samhÀllskunskap och om sÄ Àr fallet fundera pÄ betydelsen av detta.Teori: Ur ett hermeneutiskt perspektiv analyseras klassrumsobservationer och spÀnningsfÀlt identifieras. För att kunna identifiera spÀnningsfÀlt anvÀnds Ricoeurs beskrivning av pendelrörelsen mellan tvÄ poler, dÀr Ricoeur söker medla mellan olikheter.Metod: Klassrumsobservationer av en klass 9 i en svensk kommunal grundskola lÀsÄret 2011/2012, dÀr en klass har observerats under nio tillfÀllen under Àmnesmomentet Första VÀrldskriget inom skolÀmnet historia. Dessa observationer tolkas huvudsakligen med hjÀlp av Ricoeurs hermeneutiska kritiska hermeneutik. Resultat: De observerade eleverna anvÀnder kunskaper frÄn andra skolÀmnen, frÀmst de tre övriga SO-Àmnena, geografi, religionskunskap och samhÀllskunskap för att skapa förstÄelse för Första VÀrldskriget, ett moment inom historieÀmnet.

<- FöregÄende sida 46 NÀsta sida ->