Syftet med den här uppsatsen är att analysera de diskurser som media skapar kring fyrtiotalisterna och hur de anses kommer att förändra och påverka samhället efter sin pensionering. Uppsatsen ämnar även svara på följande frågeställningar:Vilka värdeord kopplas till fyrtiotalisterna för att framställa dem som en mäktig samhällsgrupp i media?Vilka samhällsområden anser media kommer att påverkas av att fyrtiotalisterna går i pension?Vilka retoriska tillvägagångssätt använder media sig av för att framställa fyrtiotalisterna som en mäktig samhällsgrupp?.

America finds itself divided in the midst of strict abortion laws and a contentious presidential election. This era of polarization, raises the question of whether such a great division has permeated through to the U.S Supreme Court. This paper uses two dominant theories of legitimacy; traditional and ideological, respectively, to analyze and compare this issue. The theories are compared empirically by investigating the level of public trust across opposing political affiliations. Unlike most previous research, the results suggest that variation in trust aligns with the ideological distance to the Court between democratic and republican voters. Trust is also found to be dependent on whether the electorate agrees with the decisions of the court or not.

The subject for this paper is the Class Action against Skandia Association, a civil organization formed in 2003 with the aim of claiming compensation for some 1.2 million life insurance customers. The background to its formation was one of the largest financial scandals in Sweden in recent times, involving a number of questionable affairs within the insurance corporation Skandia and its subsidiaries, most notably the life insurance company Skandia Liv. The interests of both the stake- and stockholders of the company seem, in certain ways, to have been grossly misrepresented. The scandal, as well as the reaction it spawned, pose a number of questions. In this study, we focus on two: a possible, and in many ways apparent crisis in the representation of interests in Swedish society, and the role of civil society in upholding the balance between these interests.We argue that what is often held to be the ?greed? or ?immorality? of individuals in scandals such as Skandia is, to a great extent, a mere reflection of the ?rational? underpinnings of modern-day capitalism.We find that trust has been a key mechanism of control in the relationships between consumers and agents in pension and life insurance markets, and that ?the Swedish model? that distinguished post-WWII Swedish society was a model heavily based on trust towards existing models of bureaucratic governance.

Inledning: Svenska kommuners verksamhet betecknas som säregen. Till detta hör att kommunerna skiljer sig från den privata sektorn i avseende på målsättning och utförande. En utav de särdrag som finns inom kommunerna är deras redovisning av pensionerna som skall ske enligt blandmodellen. Ett flertal studier har lyft upp farhågor om att redovisningen enligt blandmodellen anses leda till diskretionära tolkningsutrymmen som troligtvis kommer utnyttjas av politikerna i syfte att påverka redovisningen. En del av de diskretionära åtgärder som antas vara möjliga är pensionsförvaltning av de förmånsbestämda pensionerna.Syfte: Studiens syfte är att förklara kommunernas val av förvaltning av de förmånsbestämda pensionerna.Metod: En deduktiv ansats har använts i studien för att kartlägga de olika teoretiska förhållandena mellan pensionsförvaltning och pensionsredovisning.

Kyrkogårdsförvaltningar i Sverige står inför ett generationsskifte när fyrtiotalisterna i allt snabbare takt avgår med pension. Det nämns att 52 % av de som är ledare idag inom kyrkogårdsförvaltning, kommer att pensioneras inom 5 år. Idag finns det unga landskapsingenjörer som har kompetens inom området men har kort yrkeserfarenhet. Det finns redan unga landskapsingenjörer som arbetar inom begravningsverksamheten i en ledande roll. Movium partnerskap arbetar med ett mentorprojekt inom kyrkogårdsförvaltning med syftet att stärka kontakterna mellan erfarna och nya ledare på olika nivåer i deras yrkesliv.

Företagsförvärv av små och medlestora företag är en ständigt aktuell fråga. I Sverige beräknas antalet företagsöverlåtelser vad gäller små och medelstora företag kraftigt öka de kommande åren, främst beroende på det stora antalet företagsägande fyrtiotalister som kommer att gå i pension. Denna framställning beskriver olika förvärvsmetoder ur ett skattemässigt perspektiv samt vilka kriterier som presumeras för olika förvärvsmetoder och vad för beskattningskonsekvenser som kan komma att utlösas. Vår intention med uppsatsen har varit att utreda hur stort inflytande beskattningskonsekvenserna har på valet av förvärvsmetod samt vilka andra parametrar som inverkar. För detta ändamål valde vi att intervjua på området allmänt erkända personer.

I och med att Baby Boomers-generationen i allt större grad går i pension upplever företag och organisationer en ökande brist på kompetent personal. Detta har gjort att Generation Y, som ska fylla tomrummet som Baby Boomers lämnar efter sig, blir allt mer attraktiva för arbetsgivare. I media och ekonomiska tidskrifter blir vi ofta påminda om detta faktum, men frågan kvarstår, är det så att de arbetsvärderingar som Generation Y prioriterar faktiskt återspeglas på arbetsplatserna? I denna uppsats har en intervju samt en enkätundersökning genomförts på det för sin motivation prisbelönade företaget Concrete IT. Studien visar att det undersökta företaget återspeglar flertalet av de arbetsvärderingar som Generation Y värdesätter och bör anses vara attraktivt för Generation Y.

Uppsatsen behandlar små kunskapsföretags behov av kunderbjudande från sin bank. Kunskapsföretag har en annorlunda struktur än de ?traditionella? företag som en bank vanligtvis hanterar eftersom värdeskapandet sker genom kunskap. Följden blir att det sällan finns behov av stora investeringar hos kunskapsföretag och de investeringar som görs sker med redan intjänade medel. Föreningssparbanken har därför haft en önskan att fördjupa sina relationer med kunskapsföretag för att kartlägga vilka behov som finns av bankens tjänster.

Schemal?ggning med m?nga delade resurser ?r ett algoritmiskt problem d?r ett antal jobb ska schemal?ggas p? identiska maskiner. Varje maskin kan endast bearbeta ett jobb ?t g?ngen. Varje jobb h?r till en specifik resurs, och tv? jobb som delar samma resurs kan inte behandlas parallellt. Att minimera makespan, vilket ?r tiden d? det sista jobbet avslutas, ?r ett NP-sv?rt problem.

Sjuttiotalisterna står närmast att ta över chefpositionerna när 40-talisterna går i pension och ingår i den generation som ofta benämns Generation X. Generationen Babyboomers och Generation Y var de generationer som föddes innan och efter Generation X. Syftet med föreliggande studie var att undersöka 70-talisters attityder kring arbete och chefskap. Efter åtta kvalitativa intervjuer, genomförda på ett bank- och finansbolag, utfördes en deduktiv-induktiv tematisk analys. Resultatet visade att intervjupersonerna föredrog en balans mellan arbete och privatliv, prioriterade kreativitet och autonomi i arbetet, sökte efter en engagerad, positiv och rak chef samt ett företag med många möjligheter till utmaningar.

Stimulering av forskning och utveckling genom skatteincitament har under de senaste decenierna varit ett omtalat samtals?mne inom b?de politiken, ekonomin och skattejuridiken. ?r 2014 presenterades ett nytt avdrag p? arbetsgivaravgifter och allm?nna l?neavgifter f?r anst?llda som jobbar med forskning och utveckling. ?r 2024 s? fick detta avdrag sin egen lag, Lag (2023:747).

Merparten av det svenska folket kan idag räkna med att vid arbetslivets slut erhålla viss ersättning i form av pension. Nuvarande pensionssystem kan sägas bygga på tre delar, dels allmän ålderspension som tillhandahålls alla som har bott och arbetat i Sverige genom socialförsäkringssystemet, dels tjänstepension som kompletterar den allmänna pensionen, vilket utgör utfästelser till viss pensionsrätt av arbetsgivare gentemot sina anställda. Utöver detta kan var och en välja att spara till sin pension privat, antingen genom en pensionsförsäkring eller individuellt pensionssparande. Ett sådant privat sparande är för vissa av ytterst stor vikt, exempelvis för den som driver enskild firma och därmed inte är anställd och berättigad tjänstepension. Även för dom som genom sin anställning erhåller tjänstepension kan ett privat pensionssparande vara av stor vikt, om inte annat för att dryga ut sina inkomster efter arbetslivets upphörande.

Att gå i pension kan innebära en stor förändring i livet för en människa.Vissa upplever pensioneringen som något negativt medan andra ser det som enchans att få tid för sig själv och sin omgivning. Att lämna arbetslivet kanmedföra att vi äntligen får tid att sysselsätta oss med det vi alltid drömtom, men inte haft tid för. För att en människa ska behålla sin hälsa ochsitt sociala välbefinnande är det viktigt att hon fortsätter vara socialtaktiv. Syftet med denna kvalitativa studie var att ta reda på hur pensionärer upplevt pensioneringen samt vilken inverkan pensioneringen haft på deras sociala liv. Åtta intervjuer har genomförts med nyblivna pensionärer där intervjupersonerna fick berätta fritt om sina erfarenheter av att bli äldre.

During the 19th century the Elementary school and its teachers emerge in the city of Halmstad and in the parish of Veinge as well as in Sweden overall. The aim of the essay is to enthrone these teachers? conditions and a comparison is done between the teachers in these two places. The mate-rial that is used is for example minutes from the board of education in Veinge and the city council of Halmstad, collected works about the elementary school of Halmstad as well as litera-ture regarding the subject. The essay starts with a short background history about the Elementary school and its teachers.

Äldre yrkesverksamma är en ökande grupp på arbetsmarknaden. Det är inte ovanligt att stereotypa uppfattningar kring denna grupp resulterar i åldersdiskriminering. Det är även känt att människor förändras, både till det bättre och sämre, genom åren och att detta påverkar individens yrkesutövande. Sex grundskolelärare intervjuades med syftet att beskriva och förstå hur de ser på åldrandet, pensionen, hur de upplever att de utvecklats under åren samt hur de upplever att omgivningen ser på dem. Erfarenheter ansågs vara det mest positiva med att vara äldre medan distansen till eleverna var det negativa.