Bakgrund Pensionerade m?n utg?r idag en stor del av den svenska befolkningen, och de flesta bed?mer sin h?lsa som god. Tidigare studier visar dock att pensionen kan inneb?ra risker f?r att f?rlora sociala sammanhang och meningsfulla aktiviteter, vilket p?verkar m?lgruppens h?lsa negativt. Wilcocks teori om doing, being, belonging, och becoming kan anv?ndas f?r att f? en djupare f?rst?else f?r m?lgruppens h?lsa.

Denna rapport presenterar resultatet av en enkÀtundersökning som gjorts i 18 förskolor samt intervjusamtal med fem verksamma pedagoger inom förskolan. Detta har sedan sammanstÀllts för att besvara pÄ forskningsfrÄgorna; vilka böcker vÀljer pedagogerna ut och hur vÀljs dessa ut, i vilken omfattning anvÀnds litteraturen i förskolan och slutligen vilket förhÄllningssÀtt har pedagogerna till hbt-litteratur för barn..

Background: The request for the Reggio Emilia practice has expanded enormously the last couple of years within the Swedish preschools. This particular practice describes the environment as a third educator. This third educator is supposed to work as - not only a tool - but also a support to ease children's learning experiences and help develop their mind. Previous research has shown that design of, for instance, furniture has a way of affecting the children's learning process and development.Aims: The purpose of this study is to see how two different teams of preschool educators on two differed Reggio Emilia inspired preschools work and handle the physical indoor environment. Method: We started out by contacting Reggio Emilia inspired preschools.

Hösten 2006 lades det fram en motion om litterÀr kanon i skolan. Den föreslog upprÀttandet av en lista pÄ böcker som alla elever i svenska skolor skall lÀsa. De idag gÀllande styrdokumenten för skolan överlÄter bokvalet pÄ lÀrarna. Vi intervjuade tre svensklÀrare i grundskolans senare Är för att fÄ veta hur de förhöll sig till kanon och pÄ vilka premisser de vÀljer böcker till sina elever idag. Resultaten analyserade vi utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande.

Syftet med föreliggande arbete har varit att undersöka den litteratur som finns inom det företagsekonomiska och organisationsteoretiska omrÄdet inom managementlitteraturen med avseende pÄ interkulturell kompetens i ledarskapet och tillsammans med motsvarande pedagogiska litteratur frÄn skolvÀrlden göra en jÀmförelse dem emellan av vad som avses med interkulturell kompetens och hur denna behandlas i respektive litteratur. Litteraturstudiens resultat pekar pÄ tydliga skillnader, dÀr managementlitteraturen lÀgger vikten vid kunskap som förutsÀttning för interkulturell kompetens medan den pedagogiska litteraturen ser attityder som den interkulturella kompetensens viktigaste förutsÀttning. Resultatet visar Àven pÄ en komplementaritet mellan dessa bÄda angripssÀtt, som skulle kunna utnyttjas i större utstrÀckning..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka verksamma författares erfarenheter av och uppfattningar om publicering av litteratur pÄ webben. Uppsatsen belyser skillnaderna i utveckling mellan USA och Sverige nÀr det gÀller litteratur pÄ webben och dÄ sÀrskilt e-boken. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har kvalitativa intervjuer genomförts med en svensk författare, Unni Drougge, och en amerikansk författare, Michael R. Hicks. De har bÄda erfarenhet av publicering pÄ webben och ger sin syn pÄ utvecklingen i sina respektive hemlÀnder.

Bakgrund: Hj?rtstopp drabbar hundratusentals m?nniskor i v?rlden ?rligen. Trots att fler m?nniskor ?verlever beskrivs l?ngvariga fysiska, psykiska, sociala och existentiella konsekvenser. Omv?rdnadens roll ?r central f?r ?terh?mtning och anpassning till livet efter h?ndelsen, d?rf?r beh?vs mer kunskap inom omr?det.

Bakgrund Hj?rtsvikt ?r en kronisk och global sjukdom som p?verkar individens fysiska och psykiska v?lbefinnande samt det dagliga livet. Egenv?rd ?r en central del av behandlingen och innefattar att f?lja vissa rader s?som ?vervaka symtom, anpassa kost och v?tskeintag, uppr?tth?lla fysisk aktivitet samt f?lja medicinska ordinationer. Patienters upplevelser av egenv?rd varierar beroende p? resurser, kunskap och stod.

Denna magisteruppsats presenterar en bibliografi över svensk litteratursom blivit översatt till arabiska. NÄgon sÄdan bibliografi finns inte sedan tidigare och istudien motiveras behovet av bibliografin med bristerna i de befintliga databasernassökresultat med avseende pÄ svensk litteratur översatt till arabiska samt svÄrigheterna förvarje forskare som vill anvÀnda dem. DÀrefter följer en översiktlig kvantitativ analys avtitlarna i bibliografin med fokus pÄ var, nÀr och hur titlarna översatts samt trender ochtendenser vad gÀller genrer, författare, förlag, översÀttare och utgivning. En bibliografisom denna som presenteras i studien Àr helt oumbÀrlig för varje forskare som vill studeravad som översatts för att kunna utföra vidare och mer djupgÄende analyser i Àmnet..

Studiens fr?gest?llningar och syfte ?r att ta reda p? hur f?rskoll?rare uppfattar och resonerar kring begreppet popul?rkultur, f?r att d?refter unders?ka om deras f?rst?else f?r begreppet har en koppling till huruvida de implementerar popul?rkultur i sitt pedagogiska arbete i f?rskolan. Studien utg?r fr?n ett sociokulturellt perspektiv d?r v?rt insamlade empiriska material bygger p? kvalitativa intervjuer. Den teknologiska utvecklingen har och forts?tter utvecklas i hastig takt fram?t och barn som v?xer upp idag m?ter sk?rmar och olika digitala medier i st?rre utstr?ckning j?mf?rt med barn fr?n tidigare generationer. I f?rskolans l?roplan (Skolverket, 2018) framg?r det tydligt att de som arbetar i f?rskolan ska ta vara p? barns intresse och nyfikenhet.

Schemal?ggning med m?nga delade resurser ?r ett algoritmiskt problem d?r ett antal jobb ska schemal?ggas p? identiska maskiner. Varje maskin kan endast bearbeta ett jobb ?t g?ngen. Varje jobb h?r till en specifik resurs, och tv? jobb som delar samma resurs kan inte behandlas parallellt. Att minimera makespan, vilket ?r tiden d? det sista jobbet avslutas, ?r ett NP-sv?rt problem.

Det har lÀnge pÄvisats fördelar med innovation och effektivisering av verksamheter. Med konceptetambidexterity har ett senare forskningsparadigm försökt förklara hur organisationer lyckas uppnÄbÄde innovation och effektivisering samtidigt genom att balansera strategiska initiativ.Denna litteraturstudie Àmnar att visa vad existerande forskning ger för svar pÄ hur organisationerkan uppnÄ ambidexterity ur ett IT-management perspektiv. Genom att kombinera litteratur omambidexterity med litteratur om IT-förmÄgor (IT-baserade organisationsförmÄgor för att möjliggörastrategi och initiativ) ger denna studie en bild av vad existerande litteratur kan ge svar pÄ och vadsom saknas.Studien pÄvisar mÄnga likheter mellan de förutsÀttningar som beskrivs för att uppnÄ ambidexterityoch IT-management som organisationsförmÄga. DÀremot existerar en avsaknad av djupareförklaringar vad gÀller de komponenter som IT-management som organisationsförmÄga innefattar..

Den demografiska och ekonomiska utvecklingen i G?teborg ser ut att skapa stora utmaningar kommande ?r f?r hela staden. I denna fallstudie unders?ks Serviceresor G?teborgs verksamhet d?r vi ser att de ?ldre resen?rernas m?jligheter att f?rflytta sig riskerar att f?rs?mras p? grund av konsekvenserna av denna utveckling. Syftet med denna studie ?r d?rf?r att unders?ka hur Serviceresor G?teborg kan hantera effekterna av den demografiska utvecklingen utan att p?verka resen?rernas mobilitet negativt.

Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka nĂ„gra svensklĂ€rares instĂ€llning till populĂ€rlitteratur, bĂ„de generellt sett och i undervisningen. Uppsatsförfattarna strĂ€var efter att belysa instĂ€llningen till aktuella populĂ€rlitterĂ€ra böcker som lĂ€ses av ungdomar. Hur förhĂ„ller sig lĂ€rarna till denna typ av litteratur? Är det nĂ„got de anvĂ€nder i sin undervisning? Den teoretiska bakgrunden för uppsatsen utgörs av forskning om förestĂ€llningar om hög och lĂ„g litteratur men ocksĂ„ en problematisering av sjĂ€lva begreppet populĂ€rlitteratur. Andra aspekter som tas upp Ă€r vad som skrivs om litteratur-undervisning i skolans styrdokument samt hur populĂ€rlitteraturen har behandlats traditionellt sett inom skolan. Metoden för undersökningen Ă€r kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomförs med fem verksamma lĂ€rare.

Uppsatsens fokus ligger pÄ unga mÀns och kvinnors reception vid lÀsning av samma skönlitterÀra text samt deras val av litteratur. Syftet Àr att undersöka om det föreligger skillnader i valet av litteratur samt receptionsmÀssigt sett, vilka dessa skillnader Àr och hur de yttrar sig?Tidigare forskning rörande vÄrt Àmne samt övrig relevant litteratur presenteras och diskuteras i uppsatsen under forskningsbakgrunden. DÀr tas Àven begrepp och litterÀra redskap upp som sedan Àr behjÀlpliga vad gÀller diskussionen av den empiriska undersökningen. Forskningsbakgrunden knyts an till uppsatsens undersökning, vilken Àr i form av en kvalitativ intervju dÀr fyra informanter, frÄn tvÄ olika gymnasieprogram, deltagit.