Det här examensarbetet syftar till att belysa tre före detta floristelevers tankar och upplevelser av sin treåriga gymnasieutbildning på Hantverksprogrammet, med inriktning florist. Alla tre tog studenten från samma klass 2011 och är i dag verksamma florister. Respondenterna har fått svara på frågor utifrån fyra begrepp; kreativitet, motivation, bildning och förståelse. De anser att de har fått stort utrymme under sina praktikperioder och i skolan, till att vara kreativa, med undantag från en av respondenternas upplevelser under det sista året. Men förutsättningarna för att vara kreativ under utbildningen, har sett lite olika ut.

Syftet med arbetet är att simulera tävlingar på medeldistans mellan löpare med en strategi att vinna och undvika muskeltrötthet. Löparna ses som agenter vars strategi realiseras med ett artificiellt neuronnät (ANN) som med sensorer, avstånd till mål och agentens trötthet beräknar bidragande kraft och styrriktning. Agentens ANN tränas med en belöningsbaserad inlärning baserad på genetiska algoritmer och trötthetsalgoritmen är en uppskattning av hur mjölksyra påverkar muskeltrötthet.Resultaten visar att av Alla agenter som utvecklats för tävling mot klockan i s.k. time trial har Alla haft samma strategi och hittat samma ideala kraft för att minimera tiden. Utvecklingen av agenter för simulation av flera agenter samtidigt har varit mer komplicerad eftersom agenterna påverkar varandra och agenternas strategi har varit olika.

Diabetes är en kronisk sjukdom som hittills drabbat 120-150 miljoner människor världen över. Denna siffra beräknas fördubblas till år 2025 till 300 miljoner. Ett av de största problemen i diabetesvården i dag är att mellan 1/3 och ¾ av Alla personer som har diabetes brister i följsamheten. Syftet med arbetet var att undersöka vad sjuksköterskor i Sverige och Norge upplever vara orsaker till en bristande följsamhet hos personer med typ-2 diabetes upp till 65 års ålder, samt hur sjuksköterskan jobbar för att få bästa följsamheten hos sina patienter. För att få fram svaret på frågan gjordes en kvalitativ intervjustudie av tolv sjuksköterskor, sex i Sydsverige och sex i Östfold, Norge. Intervjumaterialet analyserades utifrån Dorothea Orems omvårdnadsteori. Resultatet visar att orsaken till bristande följsamhet är något väldigt mångfacetterat, Alla intervjuerna visade på flera olika faktorer som kan spela in. Därför är sjuksköterskan tvungen att individanpassa vården för att få bästa följsamheten.

Denna uppsats handlar om arbetshandikappkodning som är det system arbetsförmedlingen använder sig av för att möjliggöra vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder för personer med nedsatt arbetsförmåga. Uppsatsens syfte var att synliggöra hur denna kodning inverkat på individens liv på väg till arbete, men också hur kodningen har påverkat övriga livet, positivt eller negativt. För att få svar på våra frågor genomförde vi fem temabaserade intervjuer. Respondenterna var Alla män mellan 30 och 50 år och Alla hade en eller fler koder. Som underlag för analysarbetet använde vi oss av Erving Goffmans stigmateori.

Skellefteå Kraft erbjuder såväl elektricitet som bredband till sina kunder. Medan elkonsumtionen är relativt konstant ökar antalet anslutna till Skellefteå Krafts bredband stadigt. Samtidigt som antalet anslutna kunder ökar stiger även kundernas förväntningar på vad bredbandet kan erbjuda. Det som för några år sedan ansågs vara en omöjlighet är idag verklighet och vi använder Internet i allt större utsträckning i vårt dagliga liv. För att kunna leva upp till kundernas förväntningar krävs att Skellefteå Kraft underhåller sitt bredbandsnät och uppgraderar utrustningen kontinuerligt.

Bakgrund: Vid överrapportering används oftast envägskommunikation där informationen utgår från en person och tas emot av en annan, utan möjlighet till att ställa följdfrågor. Bristande kommunikation inom vården är idag en stor bidragande faktor till feltolkningar, missförstånd och att viktig information kan gå förlorad. Kommunikationsverktyget SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuellt, Rekommendation) hjälper till att strukturera och säkerställa informationsöverföringen vid överrapportering. Syfte: Syftet med denna studie är att ta reda på hur specialistsjuksköterskor på en intensivvårdsavdelning upplever SBAR som kommunikationsverktyg vid överrapportering. Metod: En empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats har använts i denna studie.

Undernäring orsakar en förlängd sjukvårdsvistelse till följd av infektioner, vilket i sin tur ökar ekonomiska kostnader för samhället. Alla som kommer i kontakt med hälso- och sjukvården bör genomgå en bedömning gällande nutritionstatus vid inläggning. Bedömningen ska göras för att kunna fastställa vilka patienter som är undernärda eller ligger i riskzonen för undernäring. Bedömningen ska ligga till grund för planering för vidare vård och behandling. Syftet med denna studie var att undersöka hur följsamheten ser ut gällande omvårdnadsdokumentationen avseende undernäring i Melior, på en avdelning inom Universitetssjukhuset Malmö allmänna sjukhus (UMAS).

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur läraren och elevassistenten arbetar för att skapa inkludering, av elever som läser enligt särskolans läroplan, i en ordinarie gymnasieklass. Vi har med hjälp av de kvalitativa forskningsmetoderna, deltagande observationer och intervjuer, samlat data för att beskriva och analysera hur det inkluderande arbetet ser ut på en Waldorfskola. I studien har vi undersökt hur läraren och elevassistenten skapar goda möjligheter för inkludering. Vi har även undersökt hur läraren och elevassistenten arbetar vid genomgångar och instruktioner i klassrummet samt hur de planerar, utvärderar samt reflekterar kring den inkluderande skolmiljön. De slutsatser och resultat som vi har kunnat dra är att när en skola anser att Alla elevers olikheter berikar skolan så är arbetet med inkludering inte något ansträngande och svårt utan något naturligt..

Syftet med denna studie är att undersöka vilka för- och nackdelar pedagoger ser med integrering av särskoleelever i grundskolan. Med detta vill vi få fram vilken kompetens som behövs i arbetet med dessa elever. Vi vill även med studien få fram om visionen en skola för Alla är möjlig, utifrån pedagogernas inställning. Våra frågeställningar är:?Vad säger pedagoger om fördelar respektive nackdelar av integrering av särskoleelever??Vilken kompetens anser pedagoger att lärare behöver för att arbeta med integrerade särskoleelever i grundskolan??Vilken inställning har pedagoger till visionen en skola för Alla?Vi har valt att i vår kvalitativa studie dela ut intervjuenkäter med öppna frågor.

Vad är egentligen tanken med mötesplatser i stadsplaneringen och hur kan mötesplatser kopplas till trygghet? Trygghet, något upplevt, är eventuellt inte möjligt att skapa för samtliga alltid. Mötesplatser konstrueras på många sätt. Tanken är ofta att de ska vara för Alla, hur de upplevs är en annan sak. Stockholms stad har inga särskilda strategier för mötesplatser utan arbetar på olika sätt för att uppnå trygg- och säkerhet.

Vardagliga aktiviteter för personer med demens är ett viktigt område att beakta. Levnadsberättelsen består av information från personer med demens och deras tidigare intressen, som kan ligga till grund för att förbättra innehållet i vardagen. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med demens, arbetsterapeuter och planeringsansvarig personal upplever aktivitet för personer med demens. En kvalitativ ansats valdes med egenkonstruerade intervjufrågor. Vi intervjuade två personer med demens, två planeringsansvariga och två arbetsterapeuter som Alla var kvinnor.

Syftet i denna studie var att ta reda på hur ett antal verksamhetschefer inom förskolan arbetar med genus och jämställdhet samt hur de ser på vikten av att motverka stereotypa könsroller i verksamheten. Undersökningen som ligger till grund för informationen är fem kvalitativa intervjuer. Alla verksamhetschefer har arbetat olika många år i sina arbetspositioner, men de har Alla en bakgrund som förskollärare. Tidigare forskning tyder på att genusarbetet inom förskolan är väldigt komplex och även om pedagogerna har en vilja att arbeta med att motverka stereotypa könsroller och att göra förskolan jämställd så blir de istället en del i skapandet av stereotypa könsroller och upprätthållandet av ojämställdhet i verksamheten. Forskning om verksamhetschefers syn på jämställdhetsarbetet i förskolan har dock inte uppmärksammats i samma mån, även om det är dem som skapar en viktig grund för arbetet i verksamheten.Resultaten i studien visade på att ingen av verksamhetscheferna arbetar aktivt med att motverka stereotypa könsroller i verksamheten, även om en av informanternas förskolor skall starta ett genusprojekt inom den närmaste tiden.

Vårt syfte med denna undersökning var att beskriva kvalitéer i texter som producerats av elever som haft datorn som hjälpmedel i processen i att lära sig skriva och läsa. Bakgrunden är till stor del uppbyggd kring olika aspekter av skriv- och läsinlärning. Vi belyser även teorier om lärande i bakgrunden. Metoden vi använde oss av för att finna dessa kvalitéer var textanalyser. Totalt samlade vi in 21 texter som var skrivna av elever som gick i tredje skolåret.

Den här studien tar upp jämställdhetsarbete på förskola utifrån en mer queerteoretiskt ansats, för att synliggöra flera interagerande maktordningar runt kön som exempelvis heteronormativitet.

Handlingsplan ingår i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska finnas på Alla svenska arbetsplatser. Handlingsplanen är ett dokument där mål och strategier som företagen ska följa upp gås igenom..