Idag domineras den svenska skogsbranschen av manlig arbetskraft. Det uttrycker sig extra tydligt i ledningsgrupperna där andelen kvinnor är ännu lägre. Däremot ser man en uppåtgående trend gällande kvinnor som anställs till personalledande positioner. Syftet med studien är att undersöka tankar och åsikter hos chefer med personalansvar angående en jämnare könsfördelning, med hänsyn till olika mål och andra påverkande faktorer vid rekrytering på Norra Skogsägarna. Studien baseras på kvalitativa intervjuer genom fysiskt möte med sju respondenter från Norra Skogsägarnas Alla fyra industrier samt huvudkontor. Alla personer som intervjuades har personalansvar. De intervjuade har en positiv syn på mål kopplade till jämställdhet vid rekrytering. Den positiva synen gäller både det egna företagets och branschorganisationen Skogsindustriernas uppsatta mål inom detta område.

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur sex danslärare uppfattar sitt arbete med bedömning i dans i gymnasieskolan, inom de nya ämnes-och kursplanerna från 2011. Studien avser också undersöka hur danslärarna går tillväga under feedbacksamtal i dansämnet. Mitt syfte för studien grundar sig i att jag själv har ett starkt intresse för bedömning och hur jag kan utveckla olika bedömningsmetoder. De metoder jag har använt mig av i studien är tre kvalitativa intervjuer, samt tre intervjuer via mail. Intervjupersonerna har valts på grunderna att de undervisar elever inom det estetiska programmet inriktning dans, samt att de undervisar elever enligt de nya ämnes-och kursplanerna.

Syftet med vår studie var att ta reda på om och hur förskollärare använder barnlitteraturen i sitt genusarbete. För att uppnå vårt syfte har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod, vilket vi ansåg vara lämpligt för att få reda på förskollärarens tankar och därmed kunna få en förståelse för deras arbetssätt med barnboken. Sex förskollärare intervjuades och resultatet har visat att Alla informanter anser att genus är en viktig fråga samt att genus handlar om ens förhållningssätt gentemot barnen. Alla använde barnboken i sitt vardagliga arbete, dock på olika sätt men ur ett genusperspektiv. Vissa bytte ut huvudrollsinnehavaren i boken medan vissa läste boken som den var och efteråt reflekterade tillsammans med barnen.

Under de senaste hundra åren har skolan förändrats från att ha varit en skola för vissa till att bli en skola för Alla. I och med denna förändring har synen på elever förändrats, det inkluderande perspektivet ersatte det föregående som var segregerande. Det inkluderande perspektivet innebär att eleven i största möjliga utsträckning ska få sin undervisning individualiserad i sin ursprungliga miljö. Sociala effekter anses som mycket viktiga för barn och ungdomars lärande och utveckling. Vi kan se att utvecklingen har skett, frågan för oss blir då: Varför? Detta leder oss till rapportens syfte.

I mitt arbete fördjupar jag mig i ämnet pedagogiskt drama. Mitt syfte är att undersöka hur pedagogiskt drama kan främja gruppsammanhållning på lågstadiet. Syftet är även att få en förståelse om hur individen påverkas. För att få svar på detta har jag använt mig av mina frågeställningar och min preciserade frågeställning.Jag har använt mig av kvalitativ intervju som metod i min undersökning, vilket är passande då det kommer till att förstå individers sätt att reagera och resonera. Jag har valt att intervjua tre pedagoger, Alla har en kopplig till drama och de arbetar på lågstadiet.Min slutsats är att pedagogiskt drama kan främja gruppsammanhållningen, genom att många faktorer verkar tillsammans.

Bakgrund: Företag som arbetar för miljön blir allt vanligare inom olika branscher i Sverige. Hållbar utveckling beskrivs idag som lösningen på dagens miljöproblem, bland företagskretsar kAllas detta även för miljömanagement. Miljödiplomering är ett verktyg som används för att företagets verksamhet skall påverka miljön så lite som möjligt. Sverige ligger i toppen av länder som arbetar med hållbar utveckling och i och med den ökade miljödebatten i världen känner företag press från kunder och andra intressenter till att agera. Miljödiplomeringen gör att företag kan vara med och förändra klimathoten och kämpa för hållbar utveckling.Syfte: Syftet med denna uppsats är undersöka hur miljödiplomering fungerar för företag inom turismbranschen.

Syftet med studien är att undersöka klasslärares/mentorers upplevelse av sitt arbete med elever i relation till uppdraget att skapa en skola för Alla. Utifrån Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang, KASAM har vi ställt frågorna: Vilka faktorer gör undervisningen begriplig, hanterbar och meningsfull i relation till uppdraget? Metoden vi använt oss av är semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat sex lärare som arbetar i grundskolan och har klasslärare/mentorsansvar. Resultatet av vårt arbete är att vi funnit faktorer som kan ha betydelse för om lärare upplever en känsla av sammanhang, KASAM, i sitt arbete med elever. Faktorerna är salutogena, då vi har fokuserat på de styrkor och tillgångar som lärarna upplever.

En hel del av forskning inom kognitiv neurovetenskap tyder pa? att effektivare uppla?gg av repetitionstillfa?llen fo?rba?ttrar inla?rningsprocessen hos eleverna, eller ra?ttare sagt hos ma?nniskor i Alla a?ldrar.Uppsatsen handlar om yngre instrumentalelevers inla?rningsprocess i relation till hja?rnans minnesfunktioner och underso?kningen fokuserar fiolundervisning pa? nybo?rjarniva?. Jag har utfo?rt ett empiriskt experiment av tajmade repetitionstillfa?llen via interaktiva onlinebaserade samtal med tre yngre elever.Alla de tre eleverna har under projektens ga?ng a?stadkommit fo?rba?ttringar av de fa?rdigheter som stod i fokus vid de tajmade repetitionerna. Experimentperioden har haft positiv inverkan pa? elevernas motivation, men deras uppna?dda fo?rba?ttringar bedo?mer jag vara av icke besta?ende karakta?r.

Syftet med studien är att undersöka föräldrasamverkan ur föräldrars perspektiv. Vi har valt att använda oss av en förskola med vissa inslag av Reggio Emilia pedagogik då den är känd för att lägga stor vikt vid ett nära samarbete med föräldrar. Metod: Vi använde oss av den kvalitativa metoden intervju. Vi intervjuade tio föräldrar med barn i åldrarna tre till fem år på en och samma förskola som arbetar med inslag av Reggio Emilia filosofin. Resultat: Majoriteten av Alla föräldrar som vi intervjuade menar att föräldrasamverkan innebär ett samarbete eller en dialog med andra föräldrar eller med personalen på förskolan.

Syftet med uppsatsen är att analysera huruvida det finns belägg för att barn med koncentrationssvårigheter har lättare för att ta till sig undervisningen utomhus än inomhus. Detta har jag undersökt dels genom att läsa litteratur och dels genom intervjuer med pedagoger. Jag har intervjuat fem pedagoger om deras uppfattningar om hur barn med koncentrationssvårigheter och andra grupper av barn tar till sig undervisningen utomhus jämfört med inomhus.Resultatet visar att barn som bedöms ha koncentrationssvårigheter ofta har lättare för att ta till sig utomhusundervisningen jämfört med inomhusundervisningen. Men resultatet visar även att Alla barn i någon mån har fördel av utomhusundervisning. Detta beror bl.a.

Syftet med denna rapport är att få mer kunskap om hur digitala läromedel kan främja eleverskunskapsbildning i matematikundervisningen. Denna kvalitativa c-uppsats omfattar två delar. Denförsta delen består i att utveckla ett verktyg för att kunna analysera datorprogram gjorda förmatematikundervisning. Detta verktyg baseras på tidigare analysverktyg, litteratur samt egnaerfarenheter. Den andra delen består i att analysera tre olika programvaror med hjälp av verktyget föratt se hur det fungerar samt se på vilka sätt programvarorna främjar matematikundervisningen.Resultatet visar att verktyget fungerar bra och att de testade programmen är mycket olika och att Allahar sina egna styrkor för att underlätta matematikundervisningen.

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

Som blivande lärare har vi många gånger funderat på om elever kan vara inkluderande med samtidigt vara exkluderade i den gemensamma grupp en klass bildar. Inkludering har i detta arbete fått betydelsen att vara en social företeelse som innebär gemenskap,delaktighet och trygghet. Syftet med studien blev därmed att utröna vad det är som gör att elever känner sig inkluderade respektive exkluderade i gemenskapen i skolan. I den teoretiska bakgrunden presenteras tanken med en skola för Alla samt vad inkluderingsom social företeelse innebär. Studien är baserade på en narrativ metod där tolkning av elevers berättelser om gemenskapen i skolan är en del av arbetet.

Vi har upplevt att fokus i skolan ligger väldigt mycket på svaga elever och att särbegåvade elever inte får samma stöd utifrån sina behov. I lärarutbildningen är det här ett område som oftast inte får något utrymme. Särbegåvade elevers situation i skolan är ett område som det finns lite forskning om i Sverige, vilket gör att ämnet inte är uppe för diskussion i lärargrupper. Vi ville beskriva, förklara och förstå hur lärare bemöter och undervisar särbegåvade elever i det svenska skolsystemet. För att lyckas med detta valde vi att arbeta med deltagarorienterad aktionsforskning.

Som blivande lärare har vi många gånger funderat på om elever kan vara inkluderande med samtidigt vara exkluderade i den gemensamma grupp en klass bildar. Inkludering har i detta arbete fått betydelsen att vara en social företeelse som innebär gemenskap,delaktighet och trygghet. Syftet med studien blev därmed att utröna vad det är som gör att elever känner sig inkluderade respektive exkluderade i gemenskapen i skolan. I den teoretiska bakgrunden presenteras tanken med en skola för Alla samt vad inkluderingsom social företeelse innebär. Studien är baserade på en narrativ metod där tolkning av elevers berättelser om gemenskapen i skolan är en del av arbetet.