För att en slutanvändare skall kunna lösa problemsituationer som uppstår under interaktion med ett informationssystem bör denne ha tillgång till hjälpresurser. Dessa kan vara andra individer, manualer eller inbyggda programspecifika hjälpresurser. Hjälpresurser är en del av ett informationssystems användbarhet och syftet med denna studie är att studera ett ärendehanteringssystems hjälpresurser ur ett användbarhetsperspektiv. Studien har genomförts med teorier kring människa - datorinteraktion och en kvalitativ metod på en statlig organisation. Undersökningen har riktat sig mot de slutanvändare som handhar ärendehanteringssystemet dagligen.

I denna uppsats kommer jag att studera det relativt nya medieformatet podcast ur ettsamtalsanalytiskt perspektiv. Syftet med uppsatsen är att analysera samtalen var för sig ochsedan jämföra de båda samtalen med varandra för att få fram eventuella skillnader ochlikheter. Kategorierna som studeras är: samtidigt tal, avbrott, introduktion av samtalsämneoch samtalsuppdelning. De podcaster som analyseras är ?Alex och Sigges podcast? samt?Filip och Fredriks podcast?.

Syftet med studien är att undersöka förskollärarnas syn på flerspråkiga barns språkutveckling i yngre åldrar i förskolan. I studien har vi utgått från följande frågeställningar: Vilken syn förskollärare har om strategier som används vid flerspråkiga barns språkutveckling? Hur använder förskollärare miljön för att utveckla flerspråkiga barns språk? I studien har kvalitativa intervjuer gjorts med sex förskollärare i en medelstor kommun. Anledningen att vi valde använda oss av kvalitativa intervjuer var att uppnå vårt syfte och få svar på våra frågeställningar. Denna metod lämpar sig för vår studie då vi vill undersöka förskollärarnas syn på vårt syfte.

E-rekrytering är idag ett framgångsrikt verktyg för att rekrytera dem bäst lämpade för organisationen. Dessa verktyg växte fram under senare delen av 90-talet och används idag av alla stora företag. Verktygen har dock haft svårt att kunna etableras bland SME. Detta beror på att dessa organisationer ej kan finansiera dyra system, de har ej specifik kunskap om rekrytering samt att dem inte rekryterar lika ofta som större organisationer. Under 2000-talet växte internet med dess nyutvecklade teknologier vilket gjorde att e-rekrytering flyttades ut till webben mer eller mindre fullständigt.

Syftet med det här arbetet har varit att undersöka hur barn i åldrarna tre-sex år skapar, upp-rätthåller och avbryter gemenskaper med varandra i den fria leken på förskolan. Jag har också tittat på det hela ur ett genusperspektiv och har tittat på om pojkar och flickor agerar på olika sätt när det gäller tillträden samt exkluderingar i den fria leken. Som metod har jag använt mig av observationer, jag antecknade och gjorde röstinspelningar för att fånga så mycket som möjligt av det barnen sade och gjorde. Jag genomförde 27 obser-vationer både inomhus och utomhus.Resultatet visade att pojkar och flickor använder sig av många olika strategier för att få tillträ-de till pågående lek och för att utesluta varandra under pågående lek.De vanligaste tillträdesstrategierna som barnen under mina observationer använde sig av var: att fråga om man fick delta i leken, att avbryta eller använda sig av en störande entré för att få tillträde till leken, att leka bredvid några andra som leker och själv leka liknande lek som dem samt att referera till någon vuxens auktoritet. När det kommer till uteslutningsstrategier så var de vanligaste: att etablera en kärngrupp, att ha en roll i leken men ändå bli utestängd, uteslutningar av kamrater inom pågående lek, att skydda interaktionsutrymmet och uteslutning på grund av ålder.Användandet av tillträdes- och uteslutningsstrategier ur genushänseende visade att flickorna oftast frågade om de fick vara med i en pågående lek eller refererade till frasen alla får vara med.

Barn och ungdomar utvecklar sitt språk hela tiden, med vänner på fritiden och i andra sociala sammanhang och i skolans alla ämnen. Vår studie syftar till att undersöka förutsättningarna för elevers språkutveckling av det svenska språket inom ämnet svenska som andraspråk i tre grundskolor år 4-6. Vi vill även försöka förstå vilka möjligheter de här eleverna har att utveckla svenska språket från sin individuella kunskapsnivå efter den andraspråksundervisning som bedrivs på de olika skolorna, samt att synliggöra verksamma pedagogers förhållningssätt kring det språkutvecklande arbetet inom ämnet svenska som andraspråk. Våra frågeställningar är följande:? Hur organiseras undervisningen av ämnet svenska som andraspråk?? Hur bedrivs ett språkutvecklande arbete inom ämnet?? Vad anser verksamma pedagoger och svenska som andraspråkspedagoger i år 4-6, om elevernas möjligheter att utveckla sitt språk på samma villkor som elever med svenska som modersmål?För att få svar på frågorna genomförde vi dels intervjuer med svenska som andraspråkspedagoger, dels en enkätundersökning bland övriga pedagoger i år 4-6 på de berörda skolorna samt en observation vid ett undervisningstillfälle.Resultaten visar att skolorna organiserar undervisningen främst i exkluderande miljö.

Barn och ungdomar utvecklar sitt språk hela tiden, med vänner på fritiden och i andra sociala sammanhang och i skolans alla ämnen. Vår studie syftar till att undersöka förutsättningarna för elevers språkutveckling av det svenska språket inom ämnet svenska som andraspråk i tre grundskolor år 4-6. Vi vill även försöka förstå vilka möjligheter de här eleverna har att utveckla svenska språket från sin individuella kunskapsnivå efter den andraspråksundervisning som bedrivs på de olika skolorna, samt att synliggöra verksamma pedagogers förhållningssätt kring det språkutvecklande arbetet inom ämnet svenska som andraspråk. Våra frågeställningar är följande:? Hur organiseras undervisningen av ämnet svenska som andraspråk?? Hur bedrivs ett språkutvecklande arbete inom ämnet?? Vad anser verksamma pedagoger och svenska som andraspråkspedagoger i år 4-6, om elevernas möjligheter att utveckla sitt språk på samma villkor som elever med svenska som modersmål?För att få svar på frågorna genomförde vi dels intervjuer med svenska som andraspråkspedagoger, dels en enkätundersökning bland övriga pedagoger i år 4-6 på de berörda skolorna samt en observation vid ett undervisningstillfälle.Resultaten visar att skolorna organiserar undervisningen främst i exkluderande miljö.

Syftet med det här arbetet är att kartlägga vilka egenskaper och färdigheter framtidens lärare behöver ha. Kravintressenterna är fler än tidigare och det är många som vill ha ett ord med i hur skolans verksamhet sköts och kanske framför allt, hur lärarna ska vara. Den svenska skolan har under det senaste decenniet blivit hårt kritiserad för elevernas bristande och försämrade kunskaper och lärarnas status har sjunkit som en tung sten. De sociala problemen bland barn och unga har ökat och skolans fostransansvar har medfört att undervisning och uppfostran upptar ungefär lika stor del av en lärares arbetstid. Och samtidigt som lärarna mer eller mindre jobbar ihjäl sig, verkar ingen vara nöjd med resultatet.

Styrning är viktig för alla företag, och det traditionella sättet att styra med budget har på senare tid fått utstå kritik. Företag har blivit varse om vikten av motiverade medarbetare, då miljön man konkurrerar blivit hårdare. Ett styrverktyg som fler företag väljer är det balanserade styrkortet. För att undersöka om det balanserade styrkortet fungerar bättre än budgeten ur parametrarna tidsåtgång, relevans och upplevelse av motivation på arbetsplatsen, har vi tittat närmare på två företag. Vi har genomfört intervjuer på ledningsnivå, på mellannivå, samt en enkätundersökning hos personalen på respektive företag.

Det finns idag en mängd forskning som visar hur eleven påverkas av familj och hemförhållanden då eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. Både intervjustudier och enkätstudier har påvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgångspunkt i de sociala förutsättningar som eleven har i och med sin uppväxtmiljö. Att det ser ut på det här viset kan leda till att skola och utbildning är med och reproducerar ojämlikhet samt att upp-rätthålla klasskillnader i samhället. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsättningar för alla elever, måste bakomliggande faktorer gällande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i årskurs nio, där de tillsammans med en av sina föräldrar samtalar kring frågor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

Syfte: Syftet med studien är att i åtgärdsprogram undersöka hur specialpedagoger dokumenterar och synliggör de elever som finns i gränsområdet av normal och svag begåvning.Metod: Studien är en kvalitativ textanalys som har en diskursteoretisk ansats med en teoretisk bas inom det sociokulturella perspektivet. Empirin som har analyserats har bestått av åtgärdsprogram från årskurs 1-9. Åtgärdsprogrammen har granskats från olika specialpedagogiska perspektiv för att få en djupare insikt och en större förståelse av åtgärdsprogrammens budskap. Studien utfördes i en mindre kommun i Västra Götaland. Kommunen har 17 skolor i stadierna 1-9.

Abstract Arbetets art: C ? uppsats i Barndoms ? och ungdomsvetenskap Sidantal: 38 Titel: Hur sexåringar tänker och agerar omkring rättvisa i skolan. Författare: Cecilia Magneklint-Hillman Handledare: Ann- Sofi Råstam Datum: 2006-05-22 Bakgrund: Vad är rättvist eller orättvist i skolan? Är det rättvist att alla barn gör allting samtidigt och lika mycket, eller blir det orättvist om inte alla är med? Är alla barn verkligen intresserade av samma sak samtidigt? Vad är rättvisa för barn och hur agerar de i rättvisesituationer i skolan? Syfte: Syftet med min studie är att försöka få kunskap om hur sexåringar i förskoleklass tänker och agerar omkring rättvisa. Jag vill också ta reda på om det är skillnad på flickors och pojkars syn på rättvisa.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Syfte och frågeställningarSyftet med detta forskningsarbete är att skapa en djupare förståelse för hur elever och lärare resonerar kring respekt och samarbete.Forskningsfrågor:Hur resonerar idrottslärare kring samarbete och respekt?Hur resonerar elever kring samarbete och respekt?Till detta följde en fördjupning av fenomenet respekt.MetodVid datainsamlingen användes tema-intervjuer av halvstrukturerad kraktär då en intervjuguide användes vid samtliga samtal. Då erhölls svar från 6 st informanter, två lärare och fyra elever, samtliga informanter var antingen lärare för- eller elever i grundskolans yngre åldrar.ResultatResultatet visade att lärarnas resonemang om respekt handlade om att kunna lyssna på eleverna, att man visar varandra lika värde. En av lärarna uppfattade respekt sammanlänkat med beundran som något positivt och respekt sammanlänkat till rädsla som något negativt. Den andre läraren menade att respekt inte är någon obehaglig känsla men att respekt som beundran var missbruk av respekt.

Till min uppsats valde jag att koncentrera mig på två verk, Post Office och Factotum, av författaren Charles Bukowski (1920-1994). Huvudpersonen i båda romanerna kallas Henry Chinaski och är en mycket komplicerad karaktär. För att kunna analysera dennes självdestruktivitet samt syn på kvinnor och arbete anlade jag ett mansforskningsperspektiv, något som jag också utförligt beskriver..