Sökresultat:
23387 Uppsatser om Alla människors lika värde - Sida 19 av 1560
Alternativa verktyg : LÀrarens anvÀndning av IT i undervisningen
Undersökningen behandlarimplementeringsprocessen av IT i undervisningen. Syftet Àr att undersöka möjligheterna och förutsÀttningarna för lÀrarna vid implementering av ITi undervisningen. För att kunna svara pÄfrÄgestÀllningarna riktades undersökningen till lÀrarna pÄ en skola ur ettbekvÀmlighetsurval. Metodvalet Àr baserat pÄ undersökningens kvalitativakaraktÀr och genomförs av intervjuer och observationer. Resultatet iintervjuerna formas av fyra informanter och observationerna utav tvÄ avinformanter.
Att "bygga begrepp" inom naturvetenskap : lÀrarnas spontana tankar
Bakgrund: I kursplanen för Är 5 finns bÄde strÀvans- och uppnÄendemÄl inom naturvetenskapens tre omrÄden 2013 kemi, fysik och biologi. Det finns studier som visar att den naturvetenskapliga undervisningen Àr obefintlig inom vissa omrÄden för de lÀgre Äldrarna. Detta beror pÄ att pedagogerna för de lÀgre Äldrarna inte Àr förtrogna med kemi och fysik sjÀlva och dÀrför undviker Àmnet samt dess begrepp. Syfte: Syftet Àr att undersöka hur lÀrarna för klass 1-3 spontant tÀnker kring begreppen fast och flytande form samt gasform, ljudets utbredning och magnetism samt vilka arbetsformer de kan tÀnka sig att arbeta med inom respektive omrÄde samt vilken instÀllning de har till att etablera begrepp hos barnen. Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ studie genom att intervjua Ätta lÀrare, för att fÄ fram lÀrarnas spontana tankar.
Kampen för eller mot biodrivmedel : svenska utvecklings- och miljöorganisationers stĂ€llningstagande i frĂ„gan om biodrivmedel frĂ„n Ăstafrika
Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att kartlĂ€gga hur olika utvecklings- och miljöorganisationer stĂ€ller sig till den polariserade frĂ„gan om biodrivmedel som producerats i Ăstafrika och pĂ„ vilka grunder de har tagit den stĂ€llning som de har gjort. De organisationer jag har studerat i den hĂ€r uppsatsen Ă€r Kooperation utan grĂ€nser, Gröna Bilister, Svenska Naturskyddsföreningen och VĂ€rldsnaturfonden. Den hĂ€r uppsatsen Ă€r en kvalitativ studie vars empiri Ă€r insamlad genom intervjuer, litteraturstudier och delvis av observationer i samband med intervjuerna.
Genom att studera organisationerna genom Pierre Bourdieus begrepp fĂ€lt (Broady, 1998) kan jag se vilka skillnader och likheter organisationernas kapital och strategier har fört med sig. I och med detta kan jag förklara varför organisationerna inom det bistĂ„ndspolitiska sociala fĂ€ltet har valt att ha olika eller lika argument och stĂ€llningstaganden för biodrivmedelsproduktionen i Ăstafrika.
Alla organisationerna ser att det Àr positivt att bryta oljeberoendet. De alla diskuterar Àven samma omrÄden inom frÄgan; markkonkurrens, höjda livsmedelspriser, markomvandling, ökade inkomster för bönder och sÄ vidare.
?Jag tycker det Àr viktigt att vara ute? : En studie om lÀrares olika och motsÀgelsefulla instÀllningar kring utevistelsen
Syftet med denna uppsats var att undersöka lÀrares instÀllningar kring utevistelsen pÄ förskolan och att studera om deras Äsikter kan fÄ nÄgra konsekvenser. Genom sex intervjuer med lÀrare pÄ lika mÄnga förskolor gjorde vi en kvalitativ forskningsanalys och resultatet visade att lÀrare sÄg olika pÄ utevistelsen. Alla ansÄg att den var betydelsefull men angav olika orsaker till varför deras utevistelse sÄg ut som den gjorde. VÄr studie visar att lÀrares instÀllningar var det som frÀmst pÄverkade utevistelsen. Vi diskuterar vad som kan göras för att lÀrare ska reflektera mer kring deras instÀllning till att vistas utomhus..
Alla har olika tolkningar : En intervjustudie för att se fyra förskollÀrares tolkningar utifrÄn styrdokument för barn i behov av sÀrskilt stöd
I förskolan Àr det mÄnga förskollÀrare som ska samarbeta. FörskollÀrarna ska ge stöd Ät de barn som behöver det, för det finns alltid barn som behöver sÀrskilt stöd. Syftet med denna undersökning Àr att se, hur förskollÀrare tolkar de styrdokument som finns inom förskolan för barn i behov av sÀrskilt stöd utifrÄn ett konkret fall. Denna undersökning Àr en semi-strukturerad intervjustudie som metod. Jag besökte tvÄ förskolor och intervjuade fyra förskollÀrare, de fick tolka ett styrdokument utifrÄn barn i behov av sÀrskilt stöd.
Spegel, spegel p? sk?rmen d?r. En kvalitativ studie om kundresan och kundupplevelser i samband med testning av sk?nhetsprodukter online med hj?lp av Augmented Reality teknologi
Under det senaste decenniet har den teknologiska utvecklingen omvandlat m?nga aspekter av
m?nniskors liv, inklusive hur de handlar och konsumerar olika produkter. Inom
sk?nhetsindustrin har anv?ndningen av Augmented Reality (AR) teknologi skapat
m?jligheter att testa kosmetika virtuellt online. Flertalet tidigare studier har diskuterat
teknologins m?jligheter och framsteg generellt och hur de har p?verkat traditionella
k?pm?nster inom olika branscher.
LÀrarens syn pÄ samundervisning i Àmnet idrott och hÀlsa
Syfte med denna undersökning var att fÄ reda pÄ vilken instÀllning lÀrare har till samundervisning i Àmnet idrott och hÀlsa. Mina frÄgestÀllningar Àr vad som Àr nackdelarna och fördelarna med samundervisning, enligt lÀrarna. Vilka pedagogiska och didaktiskt stÀllningstaganden lÀrarna gör och hur de planerar lektioner med samundervisning pÄ bÀsta sÀttet. För att kunna ta reda pÄ detta har jag valt att anvÀnda mig av intervjuer. Jag intervjuade 5 lÀrare i Haninge kommmun, som alla undervisar I skolor med Ärskurs 6-9.
Det Àr samma barn vi talar om!Specialpedagogens roll och identitet pÄ en familjecentral, i samverkan med olika verksamheter
En helhetssyn pÄ barnet Àr en förutsÀttning för ett bra specialpedagogiskt arbete. Denna helhetssyn kan vara möjlig pÄ familjecentraler, dÀr mÄnga olika verksamheter samarbetar. Sett ur ett utvecklingsekologiskt perspektiv sker barnets utveckling i interaktion med miljön. Syftet med studien Àr att se vilken roll specialpedagogen kan ha pÄ en familjecentral dÀr olika instanser verkar kring det enskilda barnet som Àr i behov av sÀrskilt stöd. MÄlgruppen bestÄr av specialpedagog med förskollÀrarexamen, barnskötare med ansvar för öppna förskolans verksamhet, tvÄ förskollÀrare, socialchef, BVC-sköterska samt skolsköterska.
Könsarbetsfördelning i en utökad familj
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur genusrelationer reproduceras och förÀndras genom familjekulturer som formar praktisk hjÀlp mellan generationer i Sverige. HÀr studeras den hjÀlp som förÀldrar ger till sina vuxna barn, och sÀrskilt till vuxna barn med egna barn. Uppsatsen undersöker ur ett mottagar- och ett givarperspektiv bÄde hur vanligt förekommande hjÀlpen Àr och vilka faktorer som avgör vem som fÄr och ger hjÀlp. Dessutom analyseras könsstrukturer i den hjÀlp som ges och huruvida de strukturerna pÄverkas av om det finns barn i mottagarfamiljen.Metoden för uppsatsen Àr kvantitativ analys av enkÀtsvar kombinerat med lit-teraturstudie av tidigare forskning pÄ omrÄdet. Materialet har hÀmtats ifrÄn forskningsprojektet ?Familjeband mellan generationer.
AffÀrskulturella skillnader : Finns dem mellan Sverige och Norge?
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka affÀrskulturen pÄ den norska marknaden, för att se om det föreligger nÄgra skillnader med den svenska affÀrskulturen och om nÄgra av dessa skillnader kan ge konsekvenser för ett litet svenskt företags etablering i Norge. Denna uppsats Àr skriven pÄ uppdrag av ett företag och forskningen som genomförs Àr utforskande.För att undersöka skillnader mellan den svenska och norska affÀrskulturen har vi anvÀnt oss av flera olika kÀllor. Dels har vi inom omrÄdet affÀrskultur sökt efter svenska och norska sÀrdrag i litteratur, dels har vi genomfört kvalitativa intervjuer. Vi har Àven sökt i böcker och pÄ Internet efter affÀrsrÀttsliga skillnader mellan lÀnderna.I analysen har vi sedan med hjÀlp av litteraturen och resultaten frÄn intervjuerna undersökt om det finns nÄgra skillnader och om dessa kan leda till konsekvenser för ett litet svenskt företag. Vi kom fram till att trots att lÀnderna, precis som mÄnga tror, Àr lika finns det ocksÄ en hel del som skiljer dem Ät.
FörskolegÄrden : en plats för lek och lÀrande
I det hĂ€r examensarbetet var mĂ„let att fĂ„ veta mer om vad pedagoger gör tillsammans med barn under den fria leken ute pĂ„ förskolegĂ„rden. Tanken var ocksĂ„ att lĂ„ta pedagogerna berĂ€tta om sina tankar kring sin uteverksamhet pĂ„ förskolegĂ„rden och om sin roll dĂ€r.Detta har undersökts med ostrukturerade observationer och i strukturerade intervjuer av pedagoger pĂ„ en förskola. I resultatet framkommer att pedagogerna Ă€r tillsammans med barnen 77 % av tiden de Ă€r ute pĂ„ förskolegĂ„rden. De Ă€r dĂ„ framförallt i sandlĂ„dan och bygger sandkakor och pratar med dem. Ăvrig tid intar de oftast en övervakande roll, dĂ„ de framförallt övervakar fungerande pĂ„gĂ„ende lek.Av tiden de Ă€r med barnen fördelar de den pĂ„ ett rĂ€ttvist sĂ€tt mellan pojkar och flickor, men det framkommer inte om det Ă€r samma flickor resp. pojkar som fĂ„r uppmĂ€rksamheten eller om det Ă€r alla som fĂ„r lika mycket uppmĂ€rksamhet..
Det Androgyna Modets Premisser
Denna uppsats har för avsikt att undersöka huruvida det androgyna modet sker pÄ lika premisser för mÀn respektive kvinnor. Genom en semiotisk analys av det androgyna modet i tre science fictionfilmer förs en diskussion om det androgyna modets premisser kopplat till könsstereotypa uppfattningar om det manliga respektive kvinnliga modet. DÄ det androgyna uppstÄr i grÀnslandet mellan vad som Àr manligt och vad som Àr kvinnligt, och dÄ samtliga klÀdedrÀkter uppvisar en tydlig dragning Ät ett visst köns silhuetter sÄ Àgnas en stor del av uppsatsen Ät att analysera karaktÀrernas blickar och positioner för att se vart det androgyna uppstÄr, och dÀrmed ocksÄ kunna besvara om det sker pÄ lika premisser. Science fictiongenren som Àr en genre som erbjuder sin upphovsmakare fria tyglar att skapa den vÀrld hen vill, och som erbjuder en möjlighet att applicera reella maktstrukturer pÄ en imaginÀr vÀrld ifrÄgasÀtts hÀr för sitt sÀtt att trots detta tendera att falla in i stereotypa förestÀllningar om hur kön representeras och presenteras i klÀdedrÀkt och positioner. Uppsatsen faststÀller att det androgyna inte sker pÄ lika premisser för mÀn respektive kvinnor, utan visar att kvinnor i större utstrÀckning iklÀds manliga klÀdedrÀkter, medan mÀnnen snarare iklÀds kvinnliga egenskaper, det vill sÀga ges feminiserande drag. Detta leder i förlÀngningen till att det androgyna modet tenderar att osynliggöra det kvinnliga modeidealet, och tillika cementera stereotypa förestÀllningar om vilken klÀdedrÀkt mÀnnen tillÄts bÀra eller ej..
Motiv för hjÀlparbete : En kvalitativ studie av hjÀlparbetare
I det hÀr sjÀlvstÀndiga arbetet Àr mitt syfte att försöka förstÄ vad som driver hjÀlparbetare till att ge av sitt liv för att hjÀlpa andra mÀnniskor. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ forskningsmetod med en hermeneutisk ansats och semistrukturerade intervjuer.En gemensam nÀmnare för respondenterna Àr att de alla förhÄller sig till hjÀlparbete med ett altruistisktperspektiv. Motiven för varför respondenterna gav en tÀmligen lÄngperiod av sitt liv, sex till tolvmÄnader, för att hjÀlpa andra mÀnniskor skiljer sig dock Ät. Respondenterna har en gemensam bakgrund i sin kristna tro, vilket möjligtvis och speglar resultatet. Mercenaries, missionaries och misfits Àr tre förklaringsmodeller som R.L.
Sjuksköterskans upplevelse av möten med blodsmittade patienter.
Sjuksköterskors möte med patienter Àr en del av arbetet och kontakt med blodsmittade patienter Àr oundviklig. Antalet blodsmittade patienter i samhÀllet tycks öka dÀrför har vi valt att genomföra denna studie, (Smittskyddsinstitutet, 2009a)
Syftet med studien Àr att beskriva sjuksköterskors upplevelser av mötet med blodsmittade patienter.
Datamaterialet bestÄr av tre intervjuer med sjuksköterskor som har minst ett Ärs erfarenhet av yrket och i sin yrkesutövning kommit i kontakt med blodsmittade patienter. Data har analyserats med den deskriptiva fenomenologiska metod som presenterats av Amedeo Giorgi.
Resultaten visar att följande meningsstrukturer av levda erfarenheter har identifierats i analysen: (1) Fördomar (2) Att bemöta alla patienter lika (3) RÀdslor (4) Vikten av kunskap och rutiner (5) MÄnga möten leder till erfarenhet (6) Undvikande.
Vilken av stretchingmetoderna statisk stretching, dynamisk stretching och proprioceptiv neuromuskulÀr facilitering Àr mest effektiv för att öka rörligheten i hamstrings?- en litteraturstudie
SammanfattningBakgrund: Stretching har anvÀnts i mÄnga Är inom sport och rehabilitering med mÄlet att minska risken för muskelskador, bland annat skador i kombination med kort hamstrings. Flera olika stretchingmetoder anvÀnds för att uppnÄ ökad rörlighet. Tre av dessa Àr; 1) Statisk stretching, 2) Dynamisk stretching, 3) Proprioceptiv neuromuskulÀr facilitering (PNF).Syfte: Syftet med den hÀr litteraturstudien var att jÀmföra och undersöka tre olika stretchingmetoder (statisk, dynamisk och PNF stretching) för att se vilken som Àr mest effektiv för att öka rörligheten i hamstringsmuskulaturen.Metod: Sökning av artiklar gjordes i databaserna Pubmed, Sport Discus, samt Science Direct. Sökorden som anvÀndes var static stretching, dynamic stretching, pnf, flexibility samt range of motion. Totalt inkluderades till slut 26 artiklar i den hÀr litteraturöversikten som dels överensstÀmde med inklusionskriterierna och som dessutom var tillgÀngliga gratis och i fulltext.Resultat: De flesta studierna var gjorda pÄ unga vuxna mellan 16 och 35 Är.