Sök:

Sökresultat:

12 Uppsatser om Alkoholbruk - Sida 1 av 1

ALKOHOLBRUK och ARBETSLIV - En studie av attityder till alkoholbruk i anslutning till arbetet

Gränserna mellan arbete och fritid har tunnats ut. Alkohol i relation till arbete har blivit vanligare, beroende på förändringar i alkoholattityden. Även organisationer har anammat alkoholen som ett sätt att umgås framförallt genom ?afterwork?. Arbetsplatser är dåliga på att informera ut sin alkoholpolicy.

Var går gränsen och vem får bestämma vad? : En studie om hemtjänstpersonals tolkning och hantering av situationer med och kring omsorgstagares alkoholbruk.

The purpose of this study is to increase the understanding for how home care services interpret and handle situations with and around caretakers alcohol use. Interviews have been conducted with two managers and six basic staff in two different home care service-groups. The interviews were individual with the managers and in group form with the staff. The interviews have been analyzed using Hasenfeld?s theory on Human Service Organizations and moral practice together with Beronius? interpretation of disciplinary exercise of power.

Det är ju jag som bestämmer om jag ska dricka eller inte- En kvantitativ studie av ungdomars alkoholbruk utifrån grupp och klass

Syfte och problemområde: Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka gymnasieelevers förhållningssätt till alkohol. Vi vill även undersöka hur klasstillhörighet och kamratgrupper påverkar enskilda individer i sitt Alkoholbruk. Metod och material: Vi har använt oss av en kvantitativ metod och lämnat ut 100 enkäter på en gymnasieskola i Skövde. Vi har studerat tidigare forskning inom området, i form av avhandlingar, propositioner, vetenskapliga artiklar och rapporter samt litteratur. Vi använder oss av tre begrepp utifrån socialpsykologisk teori (social identitet, roll och grupp) för att förstå och förklara resultatet av vår studie.Resultat: Vårt övergripande resultat är att gymnasieungdomar i stor utsträckning dricker alkohol.

Stress och alkoholbruk : En studie om manliga och kvinnliga chefer på en socialförvaltning i Skåne

Occupational stress and the use of alcohol to reduce stress are both separately common in our society. A few researchers have combined the two factors.The aim of this essay was to obtain an increased understanding of how male and female managers estimate their alcohol habits in relation to their occupational stress.We have interviewed nine managers who work at a social services department in Scania. Our main theories were the theory of psychosocial work environment of Lazarus, Karaseks demand/control model, epidemiology- and cultural perspective.Our results were;· Psychosocial work environment contributes to if the interviewed people experienced stress at work.· The grade of control has great influence if the interviewed people experience stress.· There weren't any correlation between stress and increased consumption of alcohol..

Över tröskeln : Ett nytt boendefenomen

Ett lågtröskelboende vänder sig till individer med missbruks- och boendeproblematik där intentionen är att erbjuda individen stöd i dennes alkoholproblematik samt en trygghet i boendet utan att ställa krav på nykterhet. Studiens syfte var att undersöka fenomenet: upplevelsen av att bo på ett lågtröskelboende utifrån ett brukarperspektiv, samt vad flytten till lågtröskelboendet har inneburit för de boendes livskvalitet. I analysen användes ett fenomenologiskt perspektiv med livsvärldsteorin som utgångspunkt. Resultatet visar studiens fenomen som existentiell samhörighet i alkoholmissbruk. Den delade alkohol- och boendeproblematiken gör att de boende upplever sig som jämlika med varandra, vilket också skapar en känsla av gemenskap och tillhörighet.

Skolans arbete mot alkohol och droger : Lärarnas uppfattning om det alkohol- och drogrelateradearbetet.

This research aims to determine teacher perceptions on alcohol- and drug use among students, as well as how they implement the municipality framework against alcohol and drugs. The research was carried out in a midsized town in the centre of Sweden. It is characterized by an inductive approach and was performed through a qualitative method. Results were analyzed from a hermeneutic approach, and theories used are system theory, salutogenic approach and Mead?s symbolic interaction theory.

Alkohol -en socialt given dryck? : Hur omgivning, kontext och identitet kan påverka studenters uppfattning av alkoholbruk.

The overall aim of this study is to gain an understanding of how student?sexperiences influence their perceptions about the use of alcohol during the study years. We focused on various factors that might have an impact on the individual?sperception and alcohol intake. These are: environmental influences such as family, school and friends and their dominant norms, context such as place and time in life and how individual and social identity affects student?sperceptions.

Mötet mellan sjuksköterskan och patienter med alkoholproblematik : En litteraturstudie

Bakgrund: Alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat de senaste tio åren, vilket leder till att allt fler människor riskerar att få sjukdomar och skador till följd av sitt Alkoholbruk. Sjuksköterskan har ansvar för att främja hälsa och förebygga sjukdom. För att möta patienten på ett gott sätt måste sjuksköterskan värna om värdighet, samt visa förståelse. Syfte: Att ur ett sjuksköterskeperspektiv beskriva faktorer som påverkar mötet mellan sjuksköterskan och patienter med alkoholproblematik. Metod: En litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar.

Den inbillade sjuke, hur mår du? : En kartläggning av skådespelares psykiska och fysiska hälsa

Syftet med studien är att göra en kartläggning över hur svenska skådespelares fysiska och psykiska hälsostatus ser ut hösten 2009. De områden som undersöks är depression, ångest, sömn, stress, arbetslöshet och hälsopåverkan, hörselproblem och tinnitus, samt alkohol- och droganvändning. En länk till en webbenkät med frågor från Hospital anxiety and depression scale, Perceived stress scale, Nationell undersökning om hörsel, yrsel och tinnitus samt Swedish longitudinal occupational survey of health 2006 skickades till medlemmar i Teaterförbundets skådespelaravdelning. 533 deltagare svarade på de inledande frågorna och 425 deltagare slutförde hela enkäten.Resultaten visar på förekomst av depression och ångest av klinisk betydelse, förekomst av sömnbesvär, samt förekomst av hög till mycket hög upplevd stress och prestationsbaserat självförtroende. Deltagarna upplever negativa konsekvenser av arbetslöshet.

Utva?rdering av O?ckero? Kommuns Preventionsprogram ?Alla O?verens? : En Masteruppsats med Mixad-Metod ansats

Alkoholkonsumtion a?r grundorsak till flertalet sjukdomar som pa?verkar folkha?lsan negativt. Mindera?riga a?r mer sa?rbara mot de negativa konsekvenserna av alkohol a?n vuxna. Da?rfo?r det viktigt med alkohol- och drogfo?rebyggande metoder inriktade pa? unga som ger god effekt.

Sjuksköterskans alkoholspecifika screening och rådgivning till vuxna personer som har ett riskbruk eller missbruk av alkohol

 Bakgrund: Personer som har ett riskbruk av alkohol har en måttligt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. Vid riskbruk ökar risken för att utveckla alkoholmissbruk. Alcohol Use Disorders Identification Test [AUDIT] är ett frågeformulär för att screena överdrivet alkoholdrickande. Socialstyrelsen rekommenderar rådgivning vid skadlig alkoholkonsumtion, t.ex. kort rådgivning.Syfte: Syftet med studien var att beskriva betydelsen av sjuksköterskans alkoholspecifika screening och rådgivning till vuxna personer som har ett riskbruk eller missbruk av alkohol.Metod: Studien var en systematisk litteraturstudie.

En kvantitativ studie om alkoholbruk/missbruk bland vissa funktionshindrade i Stockholms kommun

Studiens syfte är att kartlägga hur utbrett missbruk av alkohol, droger, och läkemedel m.fl. är bland funktionshindrade vuxna som är biståndstagare i Stockholms kommun. Delsyftet är att kartlägga vilka handlingsmöjligheter som finns när personalen vill hjälpa eller får hjälp till den som berörs av ett missbruk. I studien har ingått 20 enhetschefer i Stockholmskommun av vilka 11 är enhetschefer för personlig assistans/individuellt stöd och 9 är enhetschefer för socialpsykiatri. Tillsammans representerar cheferna 12 av Stockholmskommunens 18 stadsdelar.