This study was conducted in the Master program at The Music Pedagogical Center (MPC) at The Royal College of Music in Stockholm. Korta musikresor (Short Music Journeys) is the Swedish term used for a receptive method of music therapy adapted from the tradition of The Bonny Method of Guided Imagery and Music (BMGIM) and the theory and practice of Expressive Arts Therapy. The KMR method uses carefully selected short pieces of music, lasting between 2 and 5 minutes, to work on various psychological problems and life- crises. The music session is conducted in a slightly altered state of consciousness with a clear focus being established beforehand in a verbal dialogue with the psychotherapist. There is also the possibility of using artwork to process and explore the imagery after the music listening.

Den h?r uppsatsen fokuserar p? de sociala praktiker och processer som g?r kvinnor som pekas ut som "missbrukare" till de andra och har som ?vergripande syfte att bidra med kunskap om andrefiering. Mer specifikt unders?ks framst?llningar av kvinnor som pekas ut som "missbrukare" i LVM-domar och hur domarna bidrar till andrefiering av "missbrukare". Genom att unders?ka hur kvinnor som anses vara i behov av tv?ngsv?rd enligt LVM beskrivs och hur deras situationer representeras diskursivt blir det m?jligt att kritiskt unders?ka vilka sociala konsekvenser andrefieringen kan f?.

Denna studie syftar till att söka samband mellan människors bakgrund vad gäller uppväxtförhållanden och klass; med vilket avses ekonomiska, kulturella och sociala förutsättningar och olika former av missbruk av Alkohol, läkemedel och narkotika. Hur inträdet i olika drogkulturer kan tänkas ha påverkats och hur missbruket kommit att utformas utifrån givna bakgrundsförhållanden samt huruvida och i så fall på vad vis, missbruket, när detta väl varit ett faktum, mötts av olika former av reaktion och respons från den missbrukande människans omgivning.Forskningsansatsen i studien är kvalitativ. Empirin bygger främst på strukturerade intervjuer med fem respondenter i åldrarna 23-32 år. Respondenterna har alla valts ut via selektivt urval utifrån en förstudie i form av ett enkätformulär. Resultatet redovisas under de fem rubrikerna; ekonomiskt kapital, kulturellt kapital, socialt kapital, missbrukets process samt omgivningens reaktion.

SyfteSyftet med studien har varit att ta reda på hur ungdomars drogvanor när det gällercannabisanvändning ser ut, och ställa detta mot risk- och skyddsfaktorer som kan finnas i skolmiljön samt inom familjen för att utröna om det finns några samband mellan cannabisanvändning och ovan nämnda faktorer. Frågeställningarna är: Hur ser cannabis- användandet ut i förhållande till kön, årskurs och stadsdelsområde i Göteborg år 2010? Vilka samband kan vi se när det gäller cannabisanvändning i relation till de risk- och skyddsfaktorer kring skola (skolk, trivsel, betyg) och familj (positiv uppskattning, gränssättning, föräldra- relation), som vi kan finna i materialet?UrvalUrvalet grundar sig på enkätsvar från 7 602 elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 i Göteborgsstad.MetodUndersökningen som ligger till grund för studien är gjord av Göteborgs stad och baseras på en omfattande enkät innehållande 76 frågor kring Alkohol, narkotika, tobak och spel, där vi förvår studie har plockat ut svaren som berör narkotika och cannabis. Studien är av kvantitativ art och har bearbetats i statistikprogrammet SPSS. Resultatet har analyserats med hjälp av det utvecklingsekologiska perspektivet, teorin om sociala band samt utifrån ett risk- och skyddsperspektiv.ResultatVår studie visar att det finns samband mellan ett cannabisbruk och de risk- och skyddsfaktorersom rör skolan och familjen.

Bakgrund: Socialstyrelsens nationella riktlinjer ger rekommendationer om metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja människors förändring av sina levnadsvanor. Alla kvinnor ska erbjudas ett tidigt hälsosamtal vilket är av stor vikt för att identifiera ohälsosamma levnadsvanor. I arbetet med att motivera patienten till förändring är motiverande samtal (MI) en beprövad samtalsmetod som barnmorskan kan använda i samtalet med den gravida kvinnan. Effekterna av motiverande samtal har visat sig ha en gynnsam verkan på flera hälsorelaterade beteenden såsom bruk av Alkohol, tobak och andra droger, kost och fysisk aktivitet.Syfte: Syftet med studien var att undersöka barnmorskors erfarenheter av och inställning till hälsosamtal i tidig graviditet.Metod: Studien var empirisk och har en kvalitativ ansats och bygger på åtta enskilda intervjuer. Datamaterialet analyserades med innehållsanalys enligt Graneheim ochLundman (2004).Resultat: I resultatet framkom sex kategorier som besvarade studiens syfte.

Bakgrund: I Sverige har cirka 95000 människor någon form av autismspektrumtillstånd. Autismspektrumtillstånd är en kognitiv funktionsnedsättning där problem som kommunikation, sociala samspel och föreställningsförmåga kan uppstå. Djur i vården påverkar positivt på människans hälsa. Djurunderstödda interventioner är aktiviteter eller terapiformer som sjuksköterskan kan använda vid omvårdnad av barn med autismspektrumtillstånd. Syfte: Att beskriva hur sällskapsdjur påverkar samt upplevs påverka barn med autismspektrumtillstånd.

Bakgrund: Alkoholcirros är en kronisk leversjukdom och den näst vanligaste orsaken till levertransplantation. För att utveckla cirros krävs ett långvarigt skadligt bruk av Alkohol. En patient sätts upp på väntelistan för transplantation om det innebär en betydligt försämrad livskvalitét eller arbetsförmåga och/eller begränsad tid kvar att leva. Den komplexitet som kan ses för gruppen patienter med Alkoholbetingad leversjukdom är risken att återfalla i Alkoholberoende. Av patienter som är Alkoholberoende uppges 40 procent ha en samtida psykiatrisk sjukdom.

Folkhälsa berör många samhällsområden och det är mycket viktigt att alla människor tar del av information och kunskap om hälsa. Rökning är en stor fara för folkhälsan som ständigt är aktuell och många projekt påbörjas just för att få en minskning av tobaksanvändning och förhindra ohälsa på grund av rökning. Särskilt viktigt är det att studera rökning bland unga. Syftet med den här uppsatsen är studera hur rökvanor ser ut och förändras bland ungdomar vid 11 och 15 års ålder och hur rökvanorna kan relateras till Alkoholvanor, socioekonomi och fysisk aktivitet. Metoden innebar användning av enkätdata från Statens folkhälsoinstituts färdigställda enkäter.

Bakgrund: Personer som lider av substansberoende återfinns inom hela hälso- och sjukvårdssektorn. Förutom att orsaka ett ansenligt lidande för den enskilda individen riskerar dessutom substansberoende att orsaka omfattande problem för närstående såväl som samhället i stort. Användning av Alkohol och andra droger är generellt förknippat med dömande och moraliserande åsikter. En sjuksköterskas känslor av samhörighet och förståelse till en person med beroende kan ofta försvåras av sjuksköterskans auktoritet, införlivande av samhällets moraliska ståndpunkt samt behovet av att utöva tillsyn över en individ som upplevs ha tappat kontrollen.  Syfte: Syftet var att belysa vårdpersonalens attityder i mötet med patienter drabbade av substansberoende och missbruksproblem inom allmän hälso- och sjukvård. Metod: Författarna till föreliggande arbete valde att genomföra en litteraturstudie för att tydliggöra forskningsläget och eventuellt behov av vidare studier. Författarna utförde sökningar i databaserna Pubmed och CINAHL. Elva artiklar från dessa sökningar inkluderades i studien. Via manuella sökningar inkluderades ytterligare fyra artiklar. Båda författarna läste artiklarna flera gånger, och data från artiklarna analyserades och syntetiserades med hjälp av en matris.  Resultat: Flera resultat indikerade att vårdpersonal gav uttryck för stigmatisering, moralisering eller fördomsfulla attityder gentemot personer som lider av missbruk eller beroende.

Studien undersöker barn som lever i ostabila hemmiljöer där föräldrar/en missbrukar Alkohol och/eller narkotika. Vårt syfte var att undersöka vilka konsekvenser barn kan drabbas av och hur barns anknytning kan påverkas av att leva i en utsatt miljö där föräldrarnas förmåga att tillgodose barns behov är bristfällig. Vårt resultat visar att barn påverkas både fysiskt och psykiskt av att leva i en ostabil hemmiljö där det förekommer missbruk. Denna utsatthet kan leda till en otrygg anknytning, då föräldrarnas möjlighet att se sina barns behov är liten och föräldraförmågan är bristfällig. Allt i familjen kretsar kring missbruket, men ingen pratar om det, vilket leder till att barnen känner sig exkluderade och osynliga, både från sina föräldrar, men även från samhället där professionella inte lyckas genomskåda ett pågående missbruk inom familjen.

Enligt 4 kapitlet 1 § Socialtjänstlagen (SoL) har den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Den enskilde ska således inte själv kunna tillgodose sina behov. Om möjligt ska den enskilde stå till arbetsmarknadens förfogande för att erhålla försörjningsstöd.

The Swedish alcohol market has for many years been in the hands of the government. The question of the monopoly, its being or not being, has for a long time engaged both Swedish citizens and politicians. Since joining the European Union it has also been on the European agenda, trying to adapt Sweden to the more liberal alcohol politic in Europe.The suppliers find themselves acting on a completely different market than a market based on free competition. The suppliers are faced with one retail channel to the stores which creates dependence and uneven power balance towards the retailer. In addition to this, their marketing activities are strictly limited due to the laws and claims.

Recent statistic shows that about 28% of adolescents living in Stockholm drink alcohol at such a high level that their consumption counts as risky drinking. The correct term to use in this matter would be binge drinking adolescents.  In the more wealthy areas of Stockholm this group of binge drinking adolescents counts for as much as a third of the population. In contrast, the adolescents living in exposed areas do not drink nearly as much. Binge drinking adolescents in these areas only counts for 15%, nearly half as much as in the wealthy areas.In light of this the intentions of this study is to investigate which explanatory factors that can clarify the range-rated differences in binge drinking between adolescents in Stockholm.

Vi har valt att studera omhändertagandet och familjehemsplaceringen, vi vill även ta reda på om placeringen har betydelse i barnens liv. Under 2011 omhändertogs 6300 barn för vård enligt LVU, av dem var 1200 barn nytillkomna. Vi kommer i denna c-uppsats ge de omhändertagna barnen en röst, en röst som förmedlar hur de kände och upplevde de traumatiska upplevelserna när de blev separerade från sina föräldrar. Det övergripande syftet med vår undersökning är att söka kunskap om hur ett barn upplever omhändertagande och familjehemsplaceringen, samt hur det kan påverka barnen i vuxen ålder. Vi har valt att göra en semistrukturerad kvalitativ intervju med personer som har varit familjehemsplacerade under sin barndom.

Bakgrund: Personer som lider av substansberoende återfinns inom hela hälso- och sjukvårdssektorn. Förutom att orsaka ett ansenligt lidande för den enskilda individen riskerar dessutom substansberoende att orsaka omfattande problem för närstående såväl som samhället i stort. Användning av Alkohol och andra droger är generellt förknippat med dömande och moraliserande åsikter. En sjuksköterskas känslor av samhörighet och förståelse till en person med beroende kan ofta försvåras av sjuksköterskans auktoritet, införlivande av samhällets moraliska ståndpunkt samt behovet av att utöva tillsyn över en individ som upplevs ha tappat kontrollen.  Syfte: Syftet var att belysa vårdpersonalens attityder i mötet med patienter drabbade av substansberoende och missbruksproblem inom allmän hälso- och sjukvård. Metod: Författarna till föreliggande arbete valde att genomföra en litteraturstudie för att tydliggöra forskningsläget och eventuellt behov av vidare studier. Författarna utförde sökningar i databaserna Pubmed och CINAHL. Elva artiklar från dessa sökningar inkluderades i studien. Via manuella sökningar inkluderades ytterligare fyra artiklar. Båda författarna läste artiklarna flera gånger, och data från artiklarna analyserades och syntetiserades med hjälp av en matris.  Resultat: Flera resultat indikerade att vårdpersonal gav uttryck för stigmatisering, moralisering eller fördomsfulla attityder gentemot personer som lider av missbruk eller beroende.