Rapporten Àr en kvalitativ studie dÀr nio idrottstrÀnare har intervjuats och syftet Àr att beskriva hur trÀnare upplever sina aktivas alkoholvanor och hur det upplever att det inverkar pÄ idrottsutövandet. DÀrtill undersöka om trÀnarna Àr medvetna om föreningen har nÄgon alkoholpolicy att arbeta efter. MÄnga förvÀntar sig att ett aktivt idrottande och deltagande i en idrottsförening ska leda till en hÀlsosam livsstil. Idrotten ska vara en trygg miljö ur en alkoholsynpunkt dÀr förÀldrar ska kunna lÄta sina barn delta med förtroende. Det flesta trÀnare Àr medvetna om att deras aktiva konsumerar alkohol men inte i samband med idrottsutövandet.

Hur uppfattar tonÄringar sina förÀldrar? Har tonÄringars upplevelser av sina förÀldrars psykiska kontroll, beteendekontroll och relation till dem nÄgon betydelse nÀr det gÀller deras attityder till alkohol och droger samt normbrytande beteende? Syftet med studien var att undersöka om tonÄringars uppfattning av förÀldrars psykiska kontroll, beteendekontroll och förÀldra-tonÄrsrelation var relaterat till attityder till alkohol och droger samt normbrytande beteende hos tonÄringar. Studien Àmnade ocksÄ undersöka om det varierade beroende pÄ kön och etnisk bakgrund. I studien deltog 143 niondeklassare i tvÄ medelstora stÀder i Sverige, 58% pojkar och 42% flickor. Av deltagarna var 56% frÄn Sverige och 44% hade annan etnisk bakgrund, vilket innebar att de eller nÄgon av förÀldrarna var födda i nÄgot annat land Àn Sverige.

Alkohol Àr ett vanligt berusningsmedel i Sverige. Tidigare forskning har visat att familj och vÀnner pÄverkar ungdomars alkoholkonsumtion. Studiens syfte var att undersöka ungdomars upplevelse av vad som pÄverkade deras alkoholkonsumtion samt om skillnader fanns mellan landsbygd och stad. Den teoretiska utgÄngspunkten i undersökningen var Bronfenbrenners ekologiska modell. Metoden som anvÀndes var berÀttelser dÀr ungdomar skrev om en situation dÀr de druckit alkohol eller avstÄtt samt öppna enkÀtfrÄgor.

Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar pÄ akutmottagningar möter dagligen patienter som Àr alkohol- eller narkotikapÄverkade. NÀr patienter kommer till akutmottagningen och Àr pÄverkade av alkohol eller narkotika förekommer det ofta vÄld. Det vÄrdvetenskapliga perspektivet i examensarbetet Àr Kaséns syn pÄ vÄrdrelationen och delaktighet. Syfte: Syftet Àr att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter som Àr pÄverkade av alkohol eller narkotika pÄ akutmottagning. Metod: Sex narrativa intervjuer har genomförts med sjuksköterskor som arbetar pÄ en akutmottagning i mellersta Sverige.

Syftet med kartlÀggningsstudien Àr att undersöka om frivilligorganisationerna, som endast beviljades projektpengar för alkohol- och drogförebyggande arbete under Ären 2003-2004, har fortsatt med projekten efter projekttidens slut, hur eventuella fortsatta projekt finansieras nu samt om projektledarna finns kvar i verksamheten. För att uppnÄ detta syfte valdes en deskriptiv, kvantitativ forskningsmetod. KartlÀggningsfrÄgor i enkÀtform skickades via e-post ut till intervjupersoner inom de aktuella frivilligorganisationerna.Av tio svarande frivilligorganisationer uppgav Ätta stycken att projektverksamheten Àn idag drivs i nÄgon form. Projektverksamheterna finansieras idag med bidrag, inkomster frÄn aktiviteter utförda av den egna verksamheten, samt pengar frÄn den egna frivilligorganisationen. Arbetet drivs ocksÄ helt ideellt eller finansieras genom att organisationen tar betalt för de tjÀnster som utförs.

Bakgrund: Alkoholism Àr en sjukdom som orsakar tvÄ och en halv miljon dödsfall varje Är runtom vÀrlden. Alkohol skadar sjÀlen och kroppen frÄn topp till tÄ. Bra bemötande av patienter med alkoholproblem Àr en av förutsÀttningar för att stödja patient i hÀlsofrÀmjande arbete. Syftet med denna studie Àr att belysa hur bemötande till patienter med alkoholproblem Àr bland personal inom primÀr vÄrd och inom somatiska vÄrdavdelningar. Metoden var en litteraturöversikt med viss systematik inspirerad av Willman et al (2011) sju steg. Tio vetenskapliga artiklar var utvalde i studien efter sökningar i databas CINAHL, PubMed och PsychInfo.

Bakgrund Under de senaste ?rtiondena har diagnoser av ADHD ?kat bland barn och ungdomar, troligtvis p? grund av ?kad kunskap och medvetenhet samt utvidgade diagnoskriterier. Vanliga symptom inkluderar bristande uppm?rksamhet och/eller hyperaktivitet impulsivitet. Uppskattningar fr?n Socialstyrelsen placerar f?rekomsten av ADHD bland pojkar i Sverige mellan tio och sex procent, medan f?r ungdomar generellt ?r siffran mellan fem och sju procent.

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan de fem personlighetsdimensionerna; neuroticism, extraversion, öppenhet, sympatiskhet och samvetsgrannhet, och om de kan predicera vuxnas alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem i ett svenskt urval. En webbenkÀt skickades till ett urval av anstÀllda inom socialförvaltningen i Stockholms LÀn. Resultaten tyder pÄ ett negativt samband mellan öppenhet och frekvensen av högkonsumtion av alkohol samt alkoholrelaterade problem. De indikerar vidare ett positivt samband mellan extraversion och kvantiteten av alkoholkonsumtionen vid ett typiskt tillfÀlle man dricker alkohol samt frekvensen av högkonsumtion av alkohol..

En kvalitativ studie har genomförts pÄ tre kampanjbilder frÄn IQ-initiativets satsning ?IQ student?. Kampanjbilderna har ett motsvarande tema baserat pÄ att det alltid finns en anledning till att dricka alkohol. Studien har med hjÀlp av fokusgruppsintervjuer och en intervju med IQ tagit reda pÄ hur IQ vill att studenterna ska tolka bilderna och hur studenterna faktiskt tolkar dem. Studien utgick frÄn teorier som receptionsstudie, semiotik och socialpsykologi.

Syfte och frÄgestÀllningar Syftet med uppsatsen Àr att belysa barns förestÀllningar om alkohol och dess pÄverkan. FrÄgestÀllningar: Vilka tankar har barn om alkohol? Finns det nÄgra genomgÄende teman och trender i barnens förestÀllningar om alkohol? Hur beskriver barn alkohol och mÀnniskors beteende i samband med alkohol? Metod Denna studie har utförts med kvalitativa intervjuer som metod. Femton barn i Ärskurs tvÄ, samtliga Ätta Är, har intervjuats efter godkÀnnande frÄn mÄlsman, klassförestÄndare och rektor. Urvalet var inriktat pÄ ÄttaÄringar i en klass och gjordes i samarbete med klassförestÄndaren samt efter vilka som fick godkÀnnande av mÄlsman. Förutom Älder fanns inga andra kriterier. Intervjuerna var semistrukturerade men de utgick dock frÄn samma frÄgemall.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka en eventuell skillnad i Älder för berusningsdebut och frekvensen av alkoholintag mellan lagidrottande kvinnor och mÀn. Dessutom undersöka om berusningsdebuten sker i samband med idrottandet (till exempel trÀningslÀger eller avslutning/lagfest) Metod: I undersökningen anvÀndes en kvantitativ metod dÄ enkÀter delades ut till 103 individer i sju olika idrottslag i tre olika idrotter. Idrotterna som representeras i undersökningen Àr basket, innebandy och fotboll. Representanter för basketen Àr ett damlag och ett herrlag, frÄn innebandyn ett damlag och frÄn fotbollen Àr det tvÄ damlag och tvÄ herrlag. Resultat: Inga tester visade pÄ nÄgra statistiskt signifikanta resultat, men av den insamlade datan har man kunnat se att fler lagidrottande kvinnor dricker alkohol, men bland de mÀn som dricker alkohol, dricks det oftare. MedelÄlder för alkoholdebuten lÄg för bÄda könen pÄ 16 Är.

Bakgrund: Fyra procent av mÀnnen och tre procent av kvinnorna i Sveriges befolkning Àr beroende av alkohol och/eller droger och det finns ett okÀnt mörkertal. Ett missbruk pÄverkar bÄde den psykiska och fysiska hÀlsan men har Àven en inverkan pÄ individernas familjeliv och sociala liv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur individer upplever att ett alkohol- och/eller drogmissbruk pÄverkar deras vardagsliv samt utforska om arbetsterapi behövs inom missbruksvÄrden. Metod: Studien genomfördes utifrÄn en kvalitativ metod med intervjuer baserat pÄ en öppen frÄga och olika frÄgeomrÄden. Tio individer intervjuades om deras upplevelser kring hur ett alkohol- och/eller drogmissbruk har pÄverkat deras vardag.

Ungdomars alkoholkonsumtion har minskat i hela landet utom för ungdomarna i SkÄne. I den senaste genomförda skolundersökningen om ungdomars alkoholvanor i Sverige, rapporterades det att medeltalet konsumerade liter alkohol för Ären 2009-2011 Àr drygt dubbelt sÄ högt i SkÄne i jÀmförelse med resten av landet (Henriksson & Leifman, 2011). Syftet med studien Àr att undersöka om Malmö i tre olika viktiga indikatorer; tillgÄng, hÀlsa och brott, som pÄverkar eller pÄverkas av alkohol, skiljer sig frÄn Göteborg och Stockholm. Vi undrar om det hade gÄtt att förutsÀga den höga alkoholkonsumtionen. Studien bygger pÄ svensk registerdata och vetenskapliga rapporter som behandlar och kan kopplas till alkoholkonsumtion och problembeteende.

This research aims to determine teacher perceptions on alcohol- and drug use among students, as well as how they implement the municipality framework against alcohol and drugs. The research was carried out in a midsized town in the centre of Sweden. It is characterized by an inductive approach and was performed through a qualitative method. Results were analyzed from a hermeneutic approach, and theories used are system theory, salutogenic approach and Mead?s symbolic interaction theory.

Missbruk av alkohol utgör ett stort problem i dagens samhÀlle. Inom arbetslivet Àr personer som missbrukar alkohol ett problem för sÄvÀl arbetsgivare som arbetskamrater. I denna uppsats har vi, frÄn ett arbetsrÀttsligt perspektiv, undersökt under vilka omstÀndigheter en arbetsgivare har saklig grund att sÀga upp en arbetstagare som missbrukar alkohol.Enligt rÄdande anstÀllningsskyddslagstiftning mÄste en arbetsgivare ha saklig grund för att sÀga upp en arbetstagare. Vid prövning av huruvida en uppsÀgning Àr sakligt grundad skall en samlad bedömning av olika omstÀndigheter i fallet göras, dÀr en intresseavvÀgning mellan parterna ingÄr.Sjukdom skall i regel inte kunna utgöra saklig grund för uppsÀgning. Detta kommer av det förstÀrkta anstÀllningsskydd som tillkommer en sjuk arbetstagare, det förstÀrkta anstÀllningsskyddet innebÀr att arbetstagarens misskötsamhet skall stÀllas i förhÄllande till hans sjukdom.