Syftet med uppsatsen Àr att studera hur vuxna barn till alkoholister beskriver att de pÄverkats av att vÀxa upp i en familj med alkoholmissbruk. Anhöriga till alkoholmissbrukare Àr en stor och viktig grupp och speciellt barnen, vilken situation inte alltid uppmÀrksammas. Detta pÄ grund av att missbruket ofta kan vara dolt och dÀrför okÀnt utanför familjen. Det finns idag omfattande kunskap om vilka skador som missbruk framkallar och vi vet att en uppvÀxt prÀglad av förÀldrars missbruk ökar risken för att barnet sedan utvecklar psykiska problem I (Woititz, 2002, s.48f). För att kunna beskriva och belysa hur barn har det som lever i en sÄdan miljö kommer en kvalitativ metod att anvÀndas genom tre djupintervjuer.

Dagens förÀnderliga och flexibla arbete har medfört möjligheter att sjÀlvstÀndigt planera sina arbetsuppgifter och arbetstider. Men det kan ocksÄ utgöra ett alltmer grÀnslöst arbete dÀr arbete och privatliv flyter ihop, vilket kan resultera i ett alltmer stressat liv (Andersson 1993). För kvinnorna som har huvudansvaret för hem och familj kan dagens arbetsliv medföra en svprare grÀnsdradning mellan arbete och familj Àn tidigare eftersom fler kvinnor idag gör karriÀr VÄr studie Àr en kvalitativ undersökning dÀdr vi har intervjuat elva kvinnliga mellanchefer med barn. VÄr frÄgestÀllning var Àr: Hur lyckas kvinnliga mellanchefer att förena arbete och familj?Vi har anvÀnt oss av ....

Syftet med denna studie var att belysa unga mÀnniskors tankar om begreppet attraktivt arbete rent generellt och vad ett attraktivt arbete inom Àldreomsorgen innefattar. Vad kÀnnetecknar ett attraktivt arbete och anses Àldreomsorgen uppfylla dessa krav pÄ vad ett attraktivt arbete innehÄller. Intervjuer med omvÄrdnadspersonal frÄn hemtjÀnst och Àldreboenden har genomförts. Studien innefattar Àven intervjuer med gymnasieelever frÄn omvÄrdnadsprogrammet och belyser deras förvÀntningar och erfarenheter pÄ ett arbete inom Àldreomsorgen. Studien visar att ett arbete inom Àldreomsorgen Àr ett arbete som anses bra men att vissa förbÀttringar ÀndÄ Àr nödvÀndiga för att sÀkerstÀlla framtidens personalförsörjning.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur"eget arbete"kan utformas i klassrummet och vad ett antal lÀrare menar nÀr det gÀller för- och nackdelar med ett sÄdant arbetssÀtt. Jag har studerat Àmnet genom att lÀsa litteratur och genom att intervjua fyra lÀrare. Resultatet visar att litteraturen sÄg bÄde för- och nackdelar med arbetssÀttet"eget arbete"medan lÀrarna sÄg mest fördelar. UpplÀgget av"eget arbete"sÄg olika ut pÄ skolorna men alla skolor gjorde nÄgon form av planering varje vecka som sedan följdes upp av lÀraren. SjÀlv kom jag fram till att en variation av ?eget arbete? och helklassundervisning nog Àr den bÀsta lösningen..

Det övergripande syftet med uppsatsen var att beskriva och undersöka samverkan mellan olika professionella aktörer i gruppverksamhet för barn till missbrukande förÀldrar. Jag ville ta reda pÄ vad det fanns för konkreta erfarenheter av och exempel pÄ samverkan samt om samverkan pÄverkades om synsÀttet skiljer sig i förklaringen av missbruk mellan professionella aktörer. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod dÀr jag har intervjuat fyra gruppledare frÄn tre kommuners verksamhet för barn till missbrukande förÀldrar. Jag ville fÄnga de professionellas erfarenheter och insyn frÄn bÄde barnens perspektiv och professionellas perspektiv. I intervjuerna fick jag ta del av de professionellas egna berÀttelser och upplevelser utifrÄn deras verklighet.

This study will focus on the role of social services and their experiences regarding why youth become involved in criminal activities, as well as the preventive measures social services offer to address this issue. The paper employs the theories of territorial stigmatization, systems theory, and labeling theory (of deviant behavior). The study is based on a qualitative method. Semi-structured interviews were conducted with social workers who have experience working with youth involved in criminal activities or at risk of involvement. The results indicate that a lack of social cohesion can be a contributing factor to youth involvement in crime, and various factors can lead individuals to such situations.

Barnkonventionen fastst?ller barns r?tt till social trygghet (UNICEF Sverige, 2018). Mot bakgrund av denna r?ttighet har ett behov identifierats av kunskap kring hur f?rskoll?rare kan st?tta barns sociala relationer och f?rhindra socialt utanf?rskap i barngruppen. Syftet med studien ?r att unders?ka det f?rskolepedagogiska forskningsf?ltet f?r att synligg?ra hur f?rskoll?rare kan hantera och st?tta barns sociala relationer i f?rh?llande till hur barn konstruerar makt i sina kamratkulturer.

Studiens syfte var att studera hur ingĂ„ngen till socialtjĂ€nstens arbete med vuxna kan se ut i en svensk kommun samt hur karaktĂ€ristiska, sĂ„ som Ă„lder, kön och ansöknings- eller anmĂ€lningsorsak, hos Ă€renden och mĂ„lgruppen förĂ€ndras över tid.Metoden som anvĂ€ndes var kvantitativ, en sĂ„ kallad fallstudie, och materialet som studien grundades pĂ„ Ă€r data insamlad vid socialtjĂ€nstens vuxenenhet i UmeĂ„. Dessa bestod av utskrivna Excel-ark som fyllts i av enhetschefen för hand och materialet tĂ€cker tvĂ„ tolvmĂ„nadersperioder (juli 2006 - juli 2007, juli 2010 - juni 2011).Resultatet visade att den vanligaste Ă„lderskategorin för bĂ„da perioderna Ă€r 21-25 Ă„r med en medelĂ„lder för kvinnor pĂ„ 39 Ă„r och mĂ€n 37,5 Ă„r den första perioden (2006/2007). För den senare perioden (2010/2011) var medelĂ„ldern 39,5 för kvinnor och 38,6 för mĂ€n. MĂ€nnen utgjorde en större del av klientgruppen bĂ„da perioderna, och den vanligaste förekommande aktualiseringsorsaken för bĂ„da könen och perioderna var alkohol (lika vanligt förekommande som narkotika för mĂ€n 2006/2007). Ärenden blev i hög utstrĂ€ckning fördelade till ansvarig socialsekreterare samma vecka som Ă€rendet inkommit till enheten.

Occupational stress and the use of alcohol to reduce stress are both separately common in our society. A few researchers have combined the two factors.The aim of this essay was to obtain an increased understanding of how male and female managers estimate their alcohol habits in relation to their occupational stress.We have interviewed nine managers who work at a social services department in Scania. Our main theories were the theory of psychosocial work environment of Lazarus, Karaseks demand/control model, epidemiology- and cultural perspective.Our results were;· Psychosocial work environment contributes to if the interviewed people experienced stress at work.· The grade of control has great influence if the interviewed people experience stress.· There weren't any correlation between stress and increased consumption of alcohol..

Uppsatsen Àr en fallstudie. Den bestÄr av samtal med tre representanter frÄn olika stora arkitektföretag med anstÀllda landskapsarkitekter. Det hÀr arbetet har prÀglats av funderingar om hur man gör för att strukturera kreativt arbete. FrÄgan som detta arbete sökte besvara var, hur gör yrkesverksamma landskapsarkitekter för att finna ordning och metodik i sitt kreativa arbete?.

Att öka möjligheterna för unga att leva ett hÀlsosamt liv framstÄr som allt angelÀgnare bÄde ur ett individuellt och ur ett samhÀlleligt perspektiv. Skolan Àr dÀrför en utmÀrkt arena för ett hÀlsofrÀmjande arbete. WHO:s konferenser i Ottawa 1986 och i Sundsvall 1991 betonade behovet av en perspektivförskjutning inom folkhÀlsoarbetet frÄn att förebygga ohÀlsa till att frÀmja hÀlsa. WHO tog ocksÄ initiativ till flera internationella nÀtverk. ?Health promoting school? Àr ett sÄdant som handlar om att skapa en kontinuerlig process dÀr hela skolans vardag utvecklas som en stödjande och frÀmjande fysisk och psykosocial miljö för hÀlsa, vÀlbefinnande och lÀrande samt att stÀrka hÀlsoundervisningen.

VÄldtÀkt Àr en handling som krÀnker och förÀndrar kvinnors och flickors sjÀlvkÀnsla. Attributionen av skuld pÄ offret kan bero pÄ en traditionell uppfattning av könsroller. Fem grupper med sammanlagt 92 personer besvarade en enkÀt som mÀtte instÀllningen till mannens skuld med fyra vinjetter och frÄgor om de generella stereotypa attityder om vÄldtÀkt. De svarande gjorde en generellt strÀngare bedömning av mannens skuld vid kvinnans pÄverkan av alkohol och tenderade att ge en mildare bedömning vid initiativ frÄn kvinnan. Vid en 5*2 Anova, med yrkesgrupper och kön, av stereotypa attityder till vÄldtÀkt var de kvinnliga deltagarnas skattningar signifikant högre Àn mÀnnens pÄ samtliga index.

Universitetsstudenter har ofta ett riskabelt alkoholbeteende ochupplever depressiva symtom under studietiden, vilket kan ha svÄrakonsekvenser. Förklaringarna till alkoholkonsumtion blanduniversitetsstudenter har ofta fokuserat pÄ studenters motivation tillsocialisering med andra studenter. Litteraturen har ocksÄ fokuserat pÄförstaÄrsstudenters övergÄngsfas i förklaringarna till depression.Denna studie involverade 117 universitetsstudenter i ett medelstortsvenskt universitet. Studiens huvudsyfte var att undersöka omstudenter som bytte ort för att studera dricker mer alkohol ochupplever flera depressiva symtom Àn studenter som studerar i sinhemort. Resultatet visar pÄ en betydande skillnad i alkoholkonsumtionmellan de tvÄ grupperna, vilket tyder pÄ ett samband mellan flyttenfrÄn hemorten och alkoholkonsumtion..

Ett lÄgtröskelboende vÀnder sig till individer med missbruks- och boendeproblematik dÀr intentionen Àr att erbjuda individen stöd i dennes alkoholproblematik samt en trygghet i boendet utan att stÀlla krav pÄ nykterhet. Studiens syfte var att undersöka fenomenet: upplevelsen av att bo pÄ ett lÄgtröskelboende utifrÄn ett brukarperspektiv, samt vad flytten till lÄgtröskelboendet har inneburit för de boendes livskvalitet. I analysen anvÀndes ett fenomenologiskt perspektiv med livsvÀrldsteorin som utgÄngspunkt. Resultatet visar studiens fenomen som existentiell samhörighet i alkoholmissbruk. Den delade alkohol- och boendeproblematiken gör att de boende upplever sig som jÀmlika med varandra, vilket ocksÄ skapar en kÀnsla av gemenskap och tillhörighet.

Syftet med denna studie Àr att förstÄ och analysera hur anstÀllda upplever sinverksamhet och anstÀllning pÄ ett företag i alkoholbranschen, vilket Àven kallas förDirty Work. Vi vill Àven studera de anstÀlldas uppfattningar om företaget och hur HR-avdelningen kan arbeta mot de anstÀllda.För att fÄ svar pÄ syftet och frÄgestÀllningarna genomfördes fokusgruppsintervjuer bland anstÀllda pÄ det studerade företaget. Resultaten visar att de anstÀllda uppfattar sin anstÀllning som vilket jobb som helst och kÀnslan att arbeta för ett företag inom alkoholbranschen Àr positiv. Den kÀnslan och normaliseringen av branschen skiljer sig frÄn den forskning som finns sedan tidigare och har troligen sin grund i samhÀllets förÀndrade syn pÄ alkohol.För HR-avdelningen Àr det viktigt med intern kommunikation om branschens pÄverkan i samhÀllet för att ge anstÀllda verktyg för att skapa en ökad arbetstillfredsstÀllelse och kunna försvara den potentiella stigmatisering som föreligger i arbetet..