Syfte: Att undersöka hur läkare och sjuksköterskor arbetar med livsstilsfrågor och livsstilsfor-muläret vid lasarettet i Enköping. Dessutom undersöka vad personalen har för åsikt omlivsstilsformuläret samt om de behöver mer kunskap om livsstilsfrågorna och motiverandesamtal. Metod: En enkät skickades ut till 79 sjuksköterskor och läkare, svarsfrekvens 52 %.Huvudresultat: Alla deltagare tyckte att det var mycket viktigt eller ganska viktigt att frågapatienter om livsstilsfrågor och de områden man frågade mest om var tobak och alkohol.Bland svaren framkom det att de flesta samtalade med en patient som hade ett riskbeteende.De områden deltagarna ville ha mest kunskap i var motiverande samtal och stress. Positivaåsikter som framkom om livsstilsformuläret var att personalen fick en bra överblick av patien-tens levnadsvanor och hade ett bra underlag att samtala om vid mötet med patienten. De nega-tiva aspekterna som framkom var formulärets utformning och svarsalternativ som ansågs varaför komplicerat.

Kurs: A?mnesfo?rdjupande arbete i logistik och ekonomistyrning, 2FE02E, 2FE20E Fo?rfattare: Therese Jakobsen och Matilda Magnussen Handledare: Petra Andersson Titel: Etiskt ansvarstagande ? Med avstamp i de gap som kan uppsta? mellan ett fo?retags uppfo?randekod och en underleveranto?rs arbetssa?ttBakgrund: I dagens samha?lle kra?vs det att fo?retag tar ett sto?rre etiskt ansvar och verkar fo?r en ha?llbar utveckling. Det ansvarsfulla fo?retaget a?r ett uttryck fo?r det fo?retag som aktivt arbetar med Corporate Social Responsibility. Ett verktyg i arbetet med det a?r att utveckla en uppfo?randekod, a?ven kallat Code of Conduct som dikterar riktlinjer och normer fo?retagets verksamhet ska genomsyras av.

Studien har haft en hermeneutisk utgångspunkt där semistrukturerade intervjuer av kvalitativ metod har använts för att samla in data från fem studerande män i åldrarna 20-26 år. Syftet med studien har varit att belysa unga universitetsstuderande mäns erfarenheter av den manliga studentrollen i relation till alkoholkonsumtion. Vi har med Goffmans dramaturgiska perspektiv och Connells maskulinitetsteori tolkat resultatet. Det framgår att rollen som student har förväntningar på sig att gestaltas på specifika vis och att detta formar de individer som går in i denna roll. Lika så gäller för rollen som man, där vissa attribut och handlingar krävs av individen för att visa upp och markera tillhörighet till rollen.

En beskrivande och problematiserande studie om stödgruppsarbete som metod i socialt arbete. I studien beskrivs fem olika verksamheter som arbetar med barn som har växt upp med missbruk i familjen.I studien beskrivs hur de professionella, stödgruppsledarna ser på och arbetar med den problematik som kan finnas hos barn som växer upp med missbruk. Den handlar om hur stödgruppen hjälper barnen och de unga, hur olika förutsättningar i de intervjuades verksamheter påverkar arbetet samt vilken betydelse ledarnas egen roll har i stödgruppsarbetet. Stödgruppledarnas uppfattningar har kopplats till forskning och teorier om barn som växer upp med missbruk, teorier för socialt arbete samt tidigare forskning på området stödgrupper. Slutsatserna av resultat och analys är att det finns många olika sätt man kan bedriva stödgruppsarbete på och att olika förhållningssätt till problematiken kan ha betydelse för arbetet.

Purpose/aim: The purpose of this thesis is to examine if, and in that case how, the municipality of Umeå worked strategically with its communication during 2014 when Umeå was chosen as ?European Capital of Culture?. The research is mainly focused on the outlines of their communication plan, main goals, what  communication strategies the municipality has chosen to and their choice of media channels.Material/method: Two methods are used for this research; qualitative interviews with four employees within the communication team during Umeå2014 and a text analysis of three formal documents which provide the framework of communication policies and media strategies during Umeå2014.Results: The results clearly indicate a well structured, strategic planning outlined in the formal documents. The four people intreviewed all had a good knowledge of the policies and strategies in the documents, they also described their work in accordance with these..

I Sverige är det 90 % som konsumerar alkohol och därmed är endast 10 % nyktra individer. Denna studie ämnar till att belysa de som befinner sig utanför denna alkoholnorm. Denna studie bidrar till den sociologiska forskningen eftersom den beskriver en grupp individer i samhället som antas avvika från en samhällsnorm. Syftet med studien är att, med en fenomenologisk ansats, undersöka hur unga nykterister i åldrarna 20-24 upplever sin egen nykterhet och andras reaktioner på deras nykterhet. Hur uppfattar de själva de rådande alkoholnormerna? I vilka situationer kan det vara svårt att vara nykter? Hur upplever de att andra bemöter deras nykterhet? Studien avgränsar sig till unga vuxna mellan 20-24 år som är medlemmar i en nykterhetsorganisation.

Syftet med vårt arbete var att undersöka om elektronisk fotboja är ett bra alternativ till fängelse. Förändras vardagen mycket för de som bär den. Är fotbojan avskräckande eller inte? Om det är så att den kan användas vid kontroll av att besöksförbud efterlevs, och hur i så fall. Håller lagstiftningen i Sverige som den är idag eller måste den ev.

Mini-Maria Nordost är en av fyra öppenvårdsmottagningar i Göteborg för unga som har bekymmer med alkohol och eller droger. Verksamheten vänder sig till ungdomar upp till 21 år och även till deras anhöriga. Syftet med min uppsats är att undersöka hur föräldrar upplever mötet med mottagningen och samtal som metod. Jag har gjort en kvalitativ studie där sex mammor har intervjuats, fyra med utländsk bakgrund och två med svensk bakgrund. Frågeställningarna handlar om i vilken mån man upplever samtal som metod som meningsfull och hur erfarenhet av att växa upp i en annan familjekultur än den svenska påverkar hur man hanterar bekymmer med tonårsbarns drogmissbruk.

SammanfattningStudiens huvudsyfte är att undersöka hur socialtjänsten, polisen och skolan i Härnösands kommun samverkar i stort och hur dessa aktörer samverkar kring ungdomar som brukar eller missbrukar alkohol eller droger. Studien syftar även till att studera hur personalen i respektive verksamhet upplever samverkan samt kartlägga faktorer som på något sätt kan främja eller hämma samverkan. Studiens frågeställningar är: Hur samverkar socialtjänsten, polisen och skolan i Härnösands kommun i stort och kring ungdomar som brukar eller missbrukar alkohol eller droger?Hur upplever personalen i respektive verksamhet att samverkan fungerar i praktiken?Vilka förutsättningar bör finnas för att samverkan ska fungera?Vilka faktorer hämmar eller främjar samverkan? Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod och innehållsanalys som analysmetod. Studien bygger på sex intervjuer med professionella som är verksamma i samverkan i Härnösands kommun.

Studien undersöker hur Spice diskuteras i facktidskrifter för socionomer och i svensk kvällspress. Medierna kombineras eftersom diskursen som förs i kvälls- respektive fackpress påverkar socialarbetare och allmänna uppfattningar om drogen och droganvändarna. Genom att använda Faircloughs kritiska diskursanalys undersöks Spicediskursens utformning och relation till andra diskurser om droger och droganvändare. Studiens syfte är att jämföra diskurserna i facktidskrifter och kvällspress samt undersöka hur Spicediskursen artikuleras. Moralpaniksperspektivet utgör en grund för studien och förankras i teorier om risksamhälle och avvikelse.

The purpose of our essay is to describe and analyse the experience of adults growing up with alcohol abusing parents and how their adult lives have been affected by this. The essay consists of both theoretical and empirical studies and we have used a qualitative method. We used a semi structured interview where we interviewed eight persons. We used symbolic interaction to analyse the collected data. The result is to a large extent consistent with previous research.

Det här examensarbetet handlar om barn i familjer med missbruk och hur man som lärare ska hantera situationer som kan uppstå kring dessa barn. Syftet med arbetet har varit att få insikt om och ökad förståelse för barn som lever i familjer där det förekommer missbruk av berusningsmedel, dvs alkohol eller narkotika. Det har jag gjort genom att läsa litteratur inom området och intervjuat två lärare och en skolsköterska med lång erfarenhet av barn och då också av barn som lever under sådana förhållanden. I undersökningen ligger tyngdpunkterna på hur man kan upptäcka dessa barn, hur man agerar mot barnen för att underlätta situationen för dem i skolan samt hur man agerar mot föräldrarna. Sammanfattningsvis kan sägas att undersökningen visar hur viktigt det är att man som lärare ser dessa barn och att man orkar bry sig..

Den som missbrukar alkohol eller narkotika och begår brott relaterat till missbruket, har möjlighet att erbjudas behandling istället för fängelse som straff. Vi ville med denna rapport belysa betydelsen för individen att bli erbjuden vård istället för galler. Frågor vi ställt är; vad skiljer ett liv av missbruk mot ett liv efter behandling och om kontraktsvård kan likställas med en semesterliknande vistelse? Rapporten är grundad på intervjuer med personer som erfarit både fängelse och vård på ett behandlingshem. Vi fann att droger kan locka alla sorters personer från olika samhällsskikt till ett missbruk.

Bakgrund Trycks?r ?r en vanlig v?rdskada inom slutenv?rden och leder till ?kat lidande f?r patienter samt h?gre v?rdkostnader. Trots grundade riktlinjer forts?tter trycks?r att uppst?, vilket belyser behovet av att f?rst? hur det preventiva arbetet genomf?rs i det kliniska arbetet. Sjuksk?terskor har en central roll i att f?rebygga trycks?r genom riskbed?mning, hudinspektion utf?ra f?rebyggande omv?rdnads?tg?rder Syfte Att beskriva sjuksk?terskors erfarenheter av omv?rdnads?tg?rder f?r att f?rebygga uppkomsten av trycks?r inom slutenv?rden Metod Studien genomf?rdes som en kvalitativ litteratur?versikt.

En ohälsosam vana eller livsstil kan innebära stora samhällsekonomiska påfrestningar och ett stort personligt lidande. Isjuksköterskans arbetsuppgifter ingår det att främja hälsa och minska lidande. Syftet med den här systematiska litteraturöversikten var att beskriva motiverande samtal som omvårdnadsintervention vid livsstilsförändringar. Genom sökning i databaserna PubMed, Cinahl och Psycinfo återfanns de analyserade studierna. Studierna analyserades utifrån en metod utvecklad för att ta fram litteraturöversikter.