Bakgrund: M?nga patienter drabbas av v?rdskada i samband med kirurgi. F?r att minska risken att patienten drabbas av skador beh?ver operationssjuksk?terskan och ?vriga teamet ha goda kommunikationsf?rdigheter f?r att teamarbetet ska fungera. Alla yrkeskategorier har ett gemensamt ansvar f?r patienten och ska systematiskt arbeta f?r att f?rebygga v?rdskador. Operationssjuksk?terskans titel ?r skyddad och en stor del av professionen ?r att arbeta f?rebyggande mot komplikationer under operation.

This qualitative study examines how emergency people are framed in Swedish evening-, and local newspapers during the forest fire in Va?stmanland, Sweden 2014. The study also includes if there is any difference between the framing due to the location of the newspaper. The study is based on qualitative text analysis. The theoretical basis is representation, framing theory, media image, media logic and a few conceptions from crisis communication theory.

Hypertoni Àr idag en folksjukdom som berör mÄnga patienter i vÄrden. Det Àr dÀrför viktigt som sjuksköterska att ha kunskap om de olika behandlings-metoderna. Syftet var att studera vilka livsstilsförÀndringar som kan pÄverka hypertoni och att belysa sjuksköterskans roll vid de icke-farmakologiska metoderna. Fokus inriktades mot primÀrvÄrden hos patienter som var över 18 Är. Litteraturstudien Àr baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar. Resultatet kategoriserades i kost, övervikt, viktminskning, fysisk aktivitet, andning, stress, rökning och alkohol.

Synen pÄ hög alkoholkonsumtion respektive narkotikabruk skiljer sig mellan olika samhÀllen, och i Sverige har vi en tradition av att problematisera dessa beteenden i högre grad Àn i mÄnga andra lÀnder. Dessutom ses narkotikabruk som en mer klandervÀrd handling Àn hög alkoholkonsumtion. Med dessa socialt konstruerade skillnader i Ätanke fokuserar uppsatsen pÄ vad om ligger bakom dessa beteenden och om liknande faktorer kan förklara dem. Uppsatsens syfte Àr med andra ord att undersöka huruvida liknande bakgrundsvariabler kan förklara hög alkoholkonsumtion och narkotikabruk bland individer i Sverige. För att förstÄ varför olika sociala regler och normer rÄder i olika samhÀllen anvÀnds Howard Beckers klassiska stÀmplingsteori.

Personalen vid gatukontorets VA-avdelning arbetar dagtid, 3-skift eller har utöver sin ordinarie arbetstid beredskap, enligt ett roterande schema, för att vid behov trÀda i arbete. Detta har vÀckt funderingar pÄ hur hÀlsan pÄverkas och vilka hÀlso-risker som finns. FöretagshÀlsovÄrden fick i uppdrag att genomföra en hÀlsounder-sökning.Syftet med undersökningen var att belysa vilka riskfaktorer som finns för de anstÀlldas hÀlsa. Vad man vill ha svar pÄ Àr medarbetarnas livsstil avseende kost, motion, alkohol och tobak. LikasÄ hur ser den sÄ kallade medicinska statusen ut i frÄga om blodtryck, kolesterol, p-glukos, Hb, BMI? Hur stressbelastande uppfattas arbetet av de anstÀllda?Vid undersökningen anvÀndes enkÀten ?Nattarbete?, som Àr ett standardformulÀr vid AB Previa.

Alkoholmissbruk kan orsaka sociala och ekonomiska konsekvenser för familjer och resten av samhÀllet. Arbetsplatsen som arena Àr viktig för folkhÀlsoarbete. DÀr finns möjligheten att fÄnga upp och pÄverka mÀnniskor, som visar sig ha ett riskbeteende nÀr det gÀller alkoholkonsumtion. Mellan Ären 1996 och 2004 ökade den totala alkoholkonsumtionen i Sverige nÀr det gÀller ren alkohol. Sedan avskaffandet av införselkvoterna har konsumtionen i landet fram till Är 2010 successivt minskat.

Syftet med denna rapport Àr att ta reda pÄ vad polisens arbete hittills har inneburitoch vad det kommer innebÀra i framtiden vad gÀller mÄlet att nÄ nollvisionen.För att ta reda pÄ detta har jag intervjuat fyra stycken poliser och deras Äsikter ocherfarenheter presenteras i resultatet. Rapporten Àr avgrÀnsad till att endast ta upppolisens trafiksÀkerhetsarbete gÀllande hastighet och alkohol. Resultatet visar attpolisen anvÀnder sig av de teoretiska samt praktiska hjÀlpmedel man har attanvÀnda sig av i trafiksÀkerhetsarbetet. Detta fungerar ganska bra men problemkvarstÄr med att vissa poliser inte bötfÀller trafikanter utifrÄn de nya riktlinjernaom 6 km/h över hastighetsgrÀnsen som riksÄklagaren faststÀllt 2006. Utvecklingenav tekniken pÄ hastighets- och alkoholsidan har varit viktig.

I denna rapport redogör jag för det praktiska examensarbete jag genomförde under vÄrterminen 2015. Jag har studerat antidrog och -alkoholkampanjer under 70-80-tal, kampanjen ?Det finns mÄnga anledningar att inte testa knark? samt kampanjen ?Langarmytologi? som lanserades vÄren 2015. Mitt fokus har legat pÄ att undersöka film som medium nÀr det gÀller antidrog och -alkoholkampanjer. Varför anvÀnds just detta medium sÄ ofta? Fungerar skrÀckpropaganda eller Àr humor det smartaste tillvÀgagÄngssÀttet? Jag har producerat tre korta filmer i programmen Adobe Premiere Pro samt After Effects dÀr jag visualiserat det jag kommit fram till i mina studier. .

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur man med annan utbildning utöver hÀlsopedagogexamen möter den arbetsmarknad som vÀntar samt fÄ klarhet i hur hÀlsopedagogarbetet ser ut.VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:1. Vilka utbildningar, kopplade till arbetsomrÄde, Àr meriterande utöver hÀlsopedagogutbildningen?2. Vad karaktÀriserar hÀlsopedagogarbetet?MetodStudien Àr en kvantitativ enkÀtstudie.

VÄr studie visar samband mellan dagens alltmer individualiserade och mÄlinriktade samhÀlle och elevproblematik sÄsom attityder, skilda förÀldrar, skolprestationskrav, mobbing, avsaknad av vuxna, barns mÄende, tjejer-killar och alkohol. Dagens skola lÀr barn att ifrÄgasÀtta och att kritiskt granska samtidigt som vuxna har allt svÄrare att sÀtta de grÀnser och regler som faktiskt behövs för att ett barn ska utvecklas och mÄ bra. VÄr studie visar att yrkesrollen som skolkurator har förÀndrats och blivit alltmer efterfrÄgad och behövd och att det dÀrför borde vara sjÀlvklart med skolkuratorer pÄ varje skola..

Hedersmorden p? Pela Atroshi och Fadime Sahindal v?ckte stor uppm?rksamhet p? den sociopolitiska agendan i Sverige i b?rjan av 2000-talet och blev startskottet p? en splittrad hedersdebatt, om huruvida morden kunde f?rklaras kulturellt eller som en del av det universella patriarkatet. Idag ?r de flesta politiker och forskare eniga om att hedersrelaterat v?ld och f?rtryck ?r kulturellt betingat och fenomenet har f?tt ett erk?nnande i det svenska samh?llet. Denna kvalitativa studie unders?ker socialsekreterares f?rst?else och resonemang kring kulturella f?rest?llningar i relation till v?ld och f?rtryck i hederns namn samt hur hedersv?ld utm?rker sig fr?n v?ld i n?ra relation.

Ett blodtryck som överstiger 140/85 mmHg diagnostiseras som hypertoni, och upptÀcks ofta av lÀkare och distriktssköterskor i primÀrvÄrden. Forskare menar att hypertoni gÄr att förebygga med prevention, och att förebyggande ÄtgÀrder Àr ekonomiskt försvarbart dÄ mÄnga drabbade Àr i arbetsför Älder. Prevention av hypertoni innefattar förÀndring av patientens levnadsvanor och kan implementeras av distriktssköterskan. En kvalitativ studie genomfördes av författaren under hösten 2011. Sex stycken distriktssköterskor frÄn fyra olika vÄrdcentraler intervjuades om sina erfarenheter av prevention för patienter med hypertoni.

Buller defnieras som oo?nskat ljud och a?r idag ett va?xande miljo?problem i Sverige. Vectura a?r ett teknikkonsultfo?retag inom infrastruktur. Bland deras tja?nster inga?r kartla?ggning och fo?rebyggande av omgivningsbuller.

SET-metodens (Social och Emotionell TrÀning) syfte Àr att förebygga psykisk ohÀlsa hos barn och ungdomar. Teman Àr sjÀlvkÀnnedom, att hantera sina kÀnslor, empati, motivation och social kompetens. Metodens grundare hÀvdar att metoden ger positiva resultat pÄ psykiskt vÀlmÄende, mindre anvÀndande av droger och alkohol och mindre mobbning och utÄtagerande problematik.   Syfte med denna studie Àr att belysa lÄgstadiepedagogers (lÀrare och fritispedagoger) upplevelser av SET-metoden och deras arbete med metoden. Studien syftar vidare till att belysa pedagogernas upplevelse om vad metoden har gett för resultat hos elevernas vad gÀller sjÀlvkÀnsla och sjÀlvbild.

Alkoholreklam Àr ett hett omdebatterat omrÄde. Det finns de som anser att all alkoholreklam skall vara förbjuden och de som önskar en mer liberal alkoholreklamregler. Sverige har, efter ett mÄl i EG-domstolen (Gourmet) varit tvungna att lÀtta upp sina regler dÄ de ansÄgs bryta mot fri rörlighet av varor och tjÀnster. Marknadsdomstolen som gjorde proportionalitetsbedömningen ansÄg att Sveriges annonseringsförbud var alltför lÄngtgÄende och dÀrför infördes en 15 volymprocentgrÀns för alkoholreklam. Denna grÀns Àr dock diffust motiverad i förarbeten och propositioner.