SjÀlvmord Àr ett folkhÀlsoproblem, Ärligen tar ca 1500 livet av sig i Sverige och 1/3 av dessa Àr under 24 Är. Vad krÀvs egentligen för att rÀdda ett av dessa liv? Ambivalensen hos sjÀlvmordsbenÀgna mÀnniskor Àr sedan tidigare ett kÀnt faktum, men jag frÄgar mig sjÀlv som blivande lÀrare vad skolan kan göra för att minska antalet sjÀlvmord/sjÀlvmordsförsök?LÀrare Àr och förblir den minst utnyttjade tillgÄngen, nÀr det gÀller att förhindra sjÀlvmord. De Àr sÄ vÀrdefulla, dÀrför att de tillbringar flera timmar med barnet dag in och dag ut Àn vad de flesta förÀldrar gör. De vet ocksÄ mer om elevens vardagsliv.I mitt examensarbete sÄ har jag arbetat mig fram till relativt enkla saker som skulle kunna förhindra psykisk ohÀlsa bÄde hos eleverna och hos lÀrare.

INLEDNINGI samhÀllet kan alkoholism ses som ett avvikande beteende men ocksÄ nyktra kan ses som avvikande. I vÄr kultur anses ofta alkohol vara en social dryck som anvÀnds nÀr vi umgÄs med vÀnner och bekanta. Alkohol Àr betydelsefull för mÄnga och kan Àven vara en sjÀlvklar del i umgÀnget med andra. De som inte dricker ses dÀrmed ofta som "onormala" och "konstiga". Sanktioner som pÄtvingat utanförskap och ifrÄgasÀttande av handlingar och Äsikter utdelas dÄ nÄgon bryter mot normen att dricka alkohol.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att med hjÀlp av sociologiska teorier undersöka orsakerna till att maskrosbarn trots en destruktiv uppvÀxtmiljö kan utvecklas till socialt fungerande mÀnniskor. Maskrosbarnen i denna studie har vuxit upp med missbruk och/eller psykisk sjukdom hos förÀldrar i barndomen. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med fyra olika teman: det sociala arvet, skola och arbete, socialt nÀtverk samt hÀlsa och vÀlmÄende. Vilket vi sedan analyserade med hjÀlp av de teoretiska tolkningsramarna, Antonovskys teori KASAM och Bourdieus teori om Klassreproduktion. Resultaten visade att förekomsten av trygghetspersoner i barndomen samt möjligheten att uppleva en annan familjedynamik och miljö Àn deras egen hemmiljö har pÄverkat dem positivt.

Syftet med studien var att finna vilka uppfattningar yrkesverksamma inom socialt arbete har om barns situation i familjer med alkoholmissbruksproblematik. Vi ville Àven belysa deras uppfattningar kring deras eget arbete med familjerna. Studien byggdes upp via en fenomenografisk ansats med socialkonstruktivismen som teoretisk grund. Fenomenografin fokuserar pÄ vad ett fenomen uppfattas vara istÀllet för vad fenomenet Àr. En uppfattning Àr enligt fenomenografin nÄgonting som sÀllan Àr en företeelse för reflektion utan snarare nÄgot som finns i det undermedvetna.

I tonÄren, en tid av identitets- och autonomiutveckling, Àr förekomsten av problembeteenden normalt och normativt men varierar i grad. FörÀldrarelationen utgör största risk- och skyddsfaktorn. Tidigare forskning har haft mindre fokus pÄ förÀldraskapets strategier ? nyare betonar behovet av inkludering av kommunikationsklimatet i relationen. FörÀldraskapsmönster undersöks i relation till ungdomars problembeteenden för att synliggöra kommunikationens effekter över tid.

Syftet med föreliggande studie var att göra en kritisk analys av ett HÀlsoprofilsbedömningsinstrument (HPB) för att i förlÀngningen kunna vidareutveckla instrumentet, som efter dagens förutsÀttningar, bÀttre uppmuntrar individer till ett livslÄngt lÀrande inom hÀlsa. HPB Àr en metod som mÀter fysiologiska aspekter och levnadsvanor. I hÀlsofrÀmjande arbete fokuseras det pÄ bÄde individ och miljö. Metoden som har anvÀnts har varit en form av litteraturstudie, sökningarna av material gjordes i olika databaser samt genom manuell genomsökning av tidsskrifter och litteratur.Resultatet av studien visade pÄ att alla variabler som HPB mÀter hade mer eller mindre samband med hÀlsa. Det vill sÀga faktorerna motion, kost, tobak, alkohol, symptom, stress och socialt stöd.

Bakgrund: Barnkonventionen betonar barns r?tt till skydd, v?rd och utbildning. V?ld mot barn kan vara b?de fysiskt, psykiskt eller sexuellt v?ld samt f?rsummelse och ?r ett globalt folkh?lsoproblem som kan ge l?ngvariga konsekvenser f?r barns utveckling. Skolan spelar en viktig roll i att uppt?cka och motverka v?ld genom elevh?lsans insatser, d?r skolsk?terskor och andra professioner fr?mjar barnets v?lm?ende.

Fenomenet after work uppkom i början av 1990-talet men det har först pÄ senare Är blivit ett vanligt förekommande fenomen (Porsfelt 2004). Med after work menas att man gÄr direkt ut pÄ krogen efter jobbet (Sigfridsson 1999). After work har blivit en sorts ritual dÀr man lÀmnar arbetsrollen för att ingÄ i en fritidsroll (Porsfelt 2007). Heldmark (2005) pÄvisar att svenskarnas dryckesvanor har förÀndras. ?Helgsupandet? har till viss del övergÄtt till nöjes- och njutningsdrickande och dÀr har storstÀder ett annorlunda dryckesmönster Àn smÄstÀder (Sigfridsson 2005).

Gang crime has increased significantly in Sweden over the past decade, deadly shootings are becoming more common. This led to the year 2022 being established as the deadliest year in Swedish crime statistics since the police began compiling national statistics on shootings. Gang crime is, therefore, a highly relevant topic in the Swedish mass media. Besides the mass media, the phenomenon is also of interest to politicians and the general public. Because of the escalation of violence in Sweden, daily reports discuss the measures that should be implemented to combat gang crime.

The aim with my study is to highlight, illuminate and examine the social and maternal health care motivational work of pregnant women with a risk or abuse of alcohol and / or drugs, and what actions can be considered for these women. In addition, the aim is to explore how social services and maternity care might interact in this type of case. The aim is to convey the subjective experience of each of the interviewees. For the purposes of this study, I have chosen to use the qualitative research method. I have interviewed social workers in individual and family care, and midwives.

Denna studie genomfördes under 2009 som en vÀsentlig del i ett projekt vid en plastindustri i södra Sverige och syftade till att identifiera personer som har ett riskabelt bruk av alkohol samt att fÄ dem att reflektera över sina vanor. Samtidigt önskade företaget pÄverka sina anstÀllda till en sund livsstil.I studien ingick 41 personer, 28 mÀn och 13 kvinnor. TvÄ validerade frÄgeformulÀr anvÀndes i studien, HÀlsoprofil respektive AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test). Det senare Àr sÀrskilt framtaget för tidig identifiering av riskabel och förhöjd alkoholkonsumtion. Utöver detta togs blodprover för att analysera bl a CDT (kolhydratfattigt transferrin).

Syfte: Att undersöka telefonsjuksköterskors syn pĂ„ folkhĂ€lsa och hur de arbetar med folkhĂ€lsa i telefonrĂ„dgivning i primĂ€rvĂ„rden.Metod: Studien har en explorativ design. Åtta telefonsjuksköterskor i primĂ€rvĂ„rden intervjuades under slutet av april och i maj 2011. Vid bearbetning av materialet anvĂ€ndes manifest innehĂ„llsanalys.Resultat: Informanterna uppfattar folkhĂ€lsa som förebyggande av sjukdomar för att mĂ„ bra. Det förekommer ett visst mĂ„tt av folkhĂ€lsoarbete, rörande hĂ€lsofrĂ€mjande livsmiljöer och levnadsvanor samt till viss del alkohol, tobak och spel, i telefonrĂ„dgivning i primĂ€rvĂ„rden. Av olika anledningar, sĂ„som tidsbrist och kunskapsbrist och ovana bland telefonsjuksköterskor, Ă€r folkhĂ€lsoarbete i telefonrĂ„dgivning i primĂ€rvĂ„rden dock inte sĂ€rskilt utbrett.

Samtidigt som anvÀndningen av alkohol har minskat i den utvecklade delen av vÀrldenökar den i utvecklingslÀnderna. AlkoholanvÀndningen har bÄde kulturell och social meningmen Àr samtidigt relaterad till flera hÀlsoskadliga- och sociala problem. Studiens syfte var attbeskriva hur personer med inflytelserika uppdrag i en massajby i Tanzania uppleveralkoholanvÀndningen samt dess följder för sÄvÀl invÄnarna som för byn. Vidare var syftet attbeskriva deras upplevelser av religion och traditions betydelse för alkoholanvÀndningen.Kvalitativa, semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrÄn en intervjuguide med ettÀndamÄlsenligt urval av tio respondenter. Data analyserades med manifest innehÄllsanalys.

Dagligen utsa?tts vi fo?r en stor ma?ngd kemikalier, som har visat sig vara mer eller mindre farliga. Ma?nga av dessa kemikalier har en negativ pa?verkan genom att fo?rgifta miljo?n men ocksa? oss ma?nniskor. Barn och foster a?r speciellt utsatta fo?r skadliga kemikalier och fra?mst hormonsto?rande kemikalier.

Som sjuksköterskor trÀffar vi i mÄnga olika vÄrdsituationer patienter som har valt en livsstil som pÄverkar deras hÀlsa pÄ ett negativt sÀtt. I vÀstvÀrlden lever mÄnga idag pÄ ett överflödigt sÀtt, som vÄra kroppar inte Àr skapta för. NÄgra av de livsstilsfaktorer som i dagens samhÀlle skapar ohÀlsa och sjukdom Àr bland annat rökning, alkohol, brist pÄ fysisk aktivitet och övervikt. Som sjuksköterskor har vi skyldighet att bland annat förebygga och motivera till förÀndring av skadliga livsstilsfaktorer. Att genomföra en sÄdan förÀndring Àr inte enkelt och som patient behövs mycket stöd och motivation för att klara av en sÄdan förÀndring.