GrĂ€nserna mellan arbete och fritid har tunnats ut. Alkohol i relation till arbete har blivit vanligare, beroende pĂ„ förĂ€ndringar i alkoholattityden. Även organisationer har anammat alkoholen som ett sĂ€tt att umgĂ„s framförallt genom ?afterwork?. Arbetsplatser Ă€r dĂ„liga pĂ„ att informera ut sin alkoholpolicy.

Alkohol förekommer i mÄnga mÀnniskors vardag och det Àr ett fenomen vi har att förhÄlla oss till. Samtidigt Àr alkoholmissbruk ett stort socialt problem som vi ofta möter inom socialt arbete. Det Àr i vÄr mening dÀrför alltid aktuellt att studera hur vi talar kring alkohol. Denna uppsats syftar till att belysa den bild av alkohol och alkoholmissbruk som framkommer i Sveriges Radio idag, vad detta fÄr för konsekvenser för vÄr förstÄelse av alkohol som fenomen och av alkoholmissbruk som ett socialt problem. För att genomföra denna studie har vi anvÀnt oss av diskursanalys, mer specifikt sÄ har vi anvÀnt oss av diskursteori som teoretiskt angreppssÀtt och metod.

Riskbruk av alkohol Àr ett stort problem i dagens samhÀlle. Sjuksköterskan beskrivs ha goda möjligheter att upptÀcka och behandla riskbruk av alkohol i det dagliga arbetet. Studier tyder pÄ att korta interventioner Àr av stor nytta till sjuksköterskan i sitt hÀlsofrÀmjande arbete. Dock visar forskningen att sjuksköterskans aktivitet inom detta omrÄde mÄste utvecklas och att det finns mÄnga faktorer som kan pÄverka uppgiften. Syftet med arbetet var att belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskans hÀlsofrÀmjande arbete gÀllande individer med ett riskbruk av alkohol.

Alkohol och droger Àr ett ökande problem bland högstadieungdomar. Allt fler högstadieungdomar provar pÄ alkohol och droger med risk att fasta i ett beroende. Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att arbeta preventivt mot alkohol och droger bland högstadieungdomar. Studien har en kvalitativ ansats dÀr datainsamlingen genomfördes med en fokusgruppdiskussion med sju skolsköterskor. Alla arbetade pÄ högstadieskolor i samma kommun i Norrbotten.

Bakgrund/syfte: Det har visats att studenters alkohol-och narkotikakonsumtion ökat de senaste Ären. Studenter har visats ha en större potential till att fÄ ett alkohol- och narkotikamissbruk. Syftet med denna studie var att belysa studenters attityder till anvÀndandet av alkohol och narkotika. Metod: En kvalitativ metod anvÀndes och fem intervjuer genomfördes med studenter pÄ en högskola i sydvÀstra Sverige. Intervjuerna transkriberades och materialet analyserades sedan genom en temaanalys.

Denna uppsats belyser och diskuterar nÄgra gymnasieungdomars tankar och funderingar om hur alkoholen pÄverkar deras liv samt i vilka situationer den förekommer. Undersökningen bestÄr av tvÄ fokusgruppintervjuer med elever i Ärskurs ett pÄ ett gymnasium i Mellansverige. Resultatet visar att ungdomars alkoholdrickande och förÀldrarnas dryckesmönster hÀnger ihop. Undersökningen och dess analys visar ocksÄ att ungdomarnas alkoholdebut Àr starkt relaterad till ungdomarnas umgÀngeskrets och den nyfikenheten att testa alkoholen som kan ses pÄverkas av kompisar, syskon och förÀldrarnas instÀllning till alkoholen. Ungdomarna har lÀtt att fÄ tag i alkohol och det kan ses som en pÄverkansfaktor av den mer liberala alkoholpolitiken som existerar, frÀmst gÀllande införsel av alkohol..

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att kartlÀgga vilka faktorer som har betydelse för att ungdomar vÀljer att inte dricka alkohol. Metoden som anvÀndes för studien var en litteraturstudie som byggde pÄ tio vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar söktes i sju databaser. De viktigaste slutsatserna var att de mest framtrÀdande faktorerna för att ungdomar ska avstÄ frÄn alkohol Àr de har en bra kontakt med förÀldrarna och nÀtverk med vÀnner som ocksÄ tar avstÄnd frÄn alkohol. Dessutom visar sig lÀgre socioekonomiska förhÄllanden och psykologiska faktorer som locus of control och self-efficacy ha betydelse för en lÀgre alkoholkonsumtion.

Syftet med vÄrt arbete Àr att ta reda pÄ hur ungdomar uppfattar sina egna erfarenheter av alkohol och vad de har för attityder kring det. Vi vill ocksÄ göra en jÀmförelse mellan killar och tjejer samt mellan en större (Malmö) och en mindre stad (Karlskrona). För att ta reda pÄ detta gjorde vi en kvantitativ undersökning i form av enkÀter. Utöver detta sökte vi litteratur inom Àmnet som vi kunde knyta an svaren pÄ vÄra enkÀter till. Vi kom fram till att majoriteten av ungdomarna dricker bÄde relativt ofta och mycket alkohol och hÀlften kÀnner sig berusade nÀstan varje gÄng.

Denna rapport redovisar en studie av skillnader mellan nykteristers faktiska skÀl till att inte dricka och icke-nykteristers tro om nykteristers skÀl till att inte dricka alkohol. Studien utfördes i enkÀtform bland 19-25 Äringar pÄ Högskolan Dalarna samt medlemmar i Ungdomens Nykterhetsförbund. Studien visar att det finns signifikanta skillnader mellan de faktiska skÀl nykterister anger till att inte dricka alkohol och vad icke-nykterister tror att nykterister har för skÀl till att inte dricka alkohol..

Syftet med studien Ă€r att söka ökad förstĂ„else om vad det Ă€r som pĂ„verkar ungdomars syn pĂ„ alkohol och narkotika och dĂ€rmed deras handlande genom att beskriva och analysera ungdomars berĂ€ttelser. Studiens frĂ„gestĂ€llningar Ă€r; Hur beskriver ungdomarna sin instĂ€llning till alkohol respektive narkotika, Hur beskriver ungdomarna sina förĂ€ldrars instĂ€llning till alkohol respektive narkotika, Hur beskriver ungdomarna kommunikationen om alkohol och narkotika mellan dem och deras förĂ€ldrar samt, Hur beskriver ungdomarna att förĂ€ldrarna förmedlar regler och normer kring alkohol och narkotika. En kvalitativ metod har anvĂ€nts och studien bygger pĂ„ empiriskt material frĂ„n elva intervjuer med högstadieungdomar i Öckerö kommun. Resultatet visar att ungdomar har en negativ instĂ€llning till narkotika men att instĂ€llningen till alkohol skiftar. MĂ„nga ungdomar menar att det Ă€r upp till var och en om man dricker alkohol eller inte och man talar om ett eget ansvar.

Syftet var att beskriva sjuksköterskors attityder gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Studien genomfördes som en litteraturstudie dĂ€r sökorden nurs* och attitudes kombinerades med alcohol, misus* och drug abuse i databaserna Cinahl och PubMed. Resultatet visade att sjuksköterskor hade fördomar gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Sjuksköterskor ansĂ„g att dessa patienter var oförutsĂ€gbara och farliga för andra och sjuksköterskor beskrev Ă€ven en rĂ€dsla för dessa patienter. Även positiva attityder hos sjuksköterskor framkom, dĂ„ vissa sjuksköterskor ville hjĂ€lpa patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem.

Bakgrund: I Sverige Àr det ett problem att tonÄringar dricker alkohol. Det Àr otillrÀckligt belyst vad förÀldrar anser vara en "lagom" Älder för alkoholdebut. Det Àr viktigt att fÄ kunskap om hur förÀldrar ser pÄ tonÄringars alkoholdebut och alkoholvanor samt hur de förhÄller sig till att förse ungdomar med alkohol. Syftet: med studien var att beskriva förÀldrar syn pÄ tonÄringars alkoholvanor och att köpa och bjuda alkohol till tonÄringar. Metod: Studien Àr kvalitativ och sju förÀldrar intervjuades.

FörÀldrars attityder och beteende Àr associerade till ungdomars debut och konsumtion av alkohol och nikotin. Syftet med studien var att beskriva förÀldrars regler, grÀnssÀttning och attityder för alkohol och nikotin bland ungdomar i Ärskurs 6-9. Metoden var en enkÀtundersökning i en inlandskommun i Norrbotten. EnkÀter distribuerades till förÀlder eller annan vÄrdnadshavare till elev i Ärskurs 6-9 vid tvÄ tillfÀllen, svarsfrekvensen var 105 stycken (52 %). Data bearbetades med statistikprogrammet SPSS.

Trycksa?r a?r ett fo?rekommande problem inom den kirurgiska omva?rdnaden som leder till o?kade va?rd- och samha?llskostnader samt ett o?kat lidande fo?r patienten. Det a?r av stor vikt att va?rdpersonalen arbetar fo?rebyggande fo?r att motverka uppkomsten av trycksa?r samt att i god tid uppta?cka om ett trycksa?r har uppsta?tt.Syftet med denna studie var att underso?ka trycksa?rsincidens efter la?ngvarig neurokirurgisk kirurgi, identifiera vart trycksa?ren uppsta?r och om de kunde kopplas till riskfaktorer.Metoden som valdes var en kvantitativ prospektiv kohortstudiedesign fo?r att resultatet skulle kunna anva?ndas i den peroperativa och postoperativa omva?rdnaden. Hudkostymen inspekterades tva? ga?nger postoperativt pa? tjugoen patienter.Resultatet visade att 76 % av studiedeltagarna hade trycksa?r efter operation och det vanligaste fo?rekommande omra?det var ha?larna.

Detta Àr en kvantitativ studie som mÀter svenska gymnasieelevers alkoholbeteende, attityder till alkohol och skolans ANDT-undervisning, samt om samband mellan dessa existerar. Urvalet bestÄr av 101 gymnasieelever frÄn fem klasser i Ärskurs ett frÄn en skola Uppsala. All data har samlats in via enkÀter som fylldes i av respondenterna under skoltid. Bearbetning och analys av data skedde i programmet SPSS och Statistica. Intressanta fynd visar bland annat att det inte finns nÄgra skillnader mellan könen i alkoholbeteende och att konsumtionen av alkohol korrelerar med Älder vid alkoholdebuten.