Syftet med denna studie Àr att utvÀrdera en metod för individuell hÀlsopromotion; hÀlsoprofilbedömning. Kan det pÄvisas att denna metod fÄr mÀnniskor att Àta sundare, motionera mer, gÄ ned i vikt, dricka mindre alkohol, sluta röka och fÄ en ökad upplevd hÀlsa? Undersökta grupper Àr dels en interventionsgrupp bestÄende av 99 personer pÄ ett tjÀnsteföretag i Skaraborg dels en kontrollgrupp pÄ en plastindustri i Skara bestÄende av 17 personer. BÀgge grupperna Àr slumpmÀssigt utvalda. I interventionsgruppen har personerna genomgÄtt tvÄ hÀlsoprofilbedömningar med cirka tre mÄnaders mellanrum.

Denna uppsats strÀvar efter att besvara frÄgorna: Har systembolaget rÀtt att som ensam aktör bedriva detaljhandel av alkohol i Sverige? Strider nuvarande reglering av svensk import och export av vin och sprit mot EG-rÀtten?EG-domstolen har i flera fall rörande offentliga monopol fastslagit att dessa i sig inte utgör nÄgot brott mot EG-rÀtten, under förutsÀttning att de anpassas till övrig EG-rÀtt pÄ konkurrensrÀttens omrÄde. Det Àr dÀrför med anledning av detta fullt möjligt för Systembolaget att ensam bedriva detaljhandel av alkohol i Sverige. Ytterligare praxis pÄ omrÄdet visar pÄ att monopolet i sig inte Àr otillÄtet utan fokus ligger snarare pÄ de faktorer som finns runt om monopolet t.ex. att det inte fÄr verka diskriminerande mot utlÀndska varor.DÄ det fortfarande inte finns nÄgot avgörande i frÄgan om import- och exportreglerna strider mot EG-rÀtten, sÄ finns inget svar pÄ denna frÄga.

Idag ses skolan som en ho?griskmiljo? na?r man talar om mobbning. Trots att stora satsningar genomfo?rs ba?de kring det fo?rebyggande och a?tga?rdande arbetet visar inte statisktiken pa? na?gon ma?rkbar skillnad vad ga?ller mobbningsfrekvensen. Brottsfo?rebyggarna i Ga?vle (BIG) arbetar aktivt fo?r att hja?lpa kommunens skolor med att minska mobbningsfrekvensen.

I denna uppsats har vi belyst det faktum att det idag finns ett överflöd av recept och handböcker med lösningar pÄ hur man som ledare ska upptÀcka och agera dÄ ett beroende eller missbruk upptÀcks hos en anstÀlld pÄ arbetsplatsen. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att fÄ fram en kvalificerad text om socialt ansvar, ledarskap och alkohol som i sin tur kan bidra till att öppna upp Àmnets diskurs.VÄrt mÄl Àr inte att komma fram till en given sanning eller en lösning pÄ problemet, detta dÄ vi anser att det inte finns nÄgon. Vi anser Àmnets diskurs Àn mer komplex Àn sÄ och vÄrt syfte med uppsatsen har dÀrför varit explorativt. Vi har valt att arbeta med en kvalitativ ansats och har i denna uppsats genomfört tre intervjuer med tre olika företagsledare. Detta för att fÄ reda pÄ hur de intervjuade ledarna ser pÄ socialt ansvar och hur de agerar i sin roll för en hÄllbar samhÀllsutveckling med fokus pÄ alkoholrelaterade frÄgor.

Syftet med studien Àr att undersöka om individer med en liberal hÄllning i alkoholfrÄgan löper en större risk att rÄka ut för olika alkoholrelaterade sociala problem Àn individer med en restriktiv hÄllning. DÄ tidigare forskning om relationen mellan hÄllning i alkoholfrÄgan och sociala problem Àr svÄrhittad, fokuseras resultaten av tidigare forskning pÄ de enskilda variablerna. Resultaten kopplas sedan ihop för att hÀrleda uppsatsens hypoteser. Tidigare forskning pekar ocksÄ pÄ att kön, Älder, inkomst och konsumtionsnivÄ Àr variabler som kan ha direkt inverkan pÄ alkoholrelaterade problem. Datamaterialet som anvÀnds Àr sekundÀrdata frÄn Monitorstudien 2009 som bearbetades med hjÀlp av binÀr logistisk regressionsanalys.

Bakgrund: Alkoholberoende Àr en psykisk sjukdom med bÄde hög förekomst och stor utbredning. Socioekonomisk status (SES) Àr ett begrepp som innefattar utbildningsnivÄ, yrkesstatus och inkomst (Statistikcentralen, i.d). MÄnga olika faktorer sÄsom arv och miljö kan öka risken för att en person drabbas av ett alkoholberoende. Tidigare forskning Àr oense gÀllande sambandet mellan alkohol och SES.Syfte: Att kartlÀgga hur mÀnniskor med olika socioekonomiska förutsÀttningar upplever sitt alkoholberoende och mötet med sjukvÄrden.Metod: En explorativ design med kvalitativ forskningsansats som bygger pÄ personers egna upplevelser och erfarenheter av fenomenet alkoholberoende.Resultat: KÀnsloliv och tillgÀnglighet var avgörande orsaker till att ett alkoholberoende utvecklades. Yrkeslivet kunde bÄde bidra till ökad och minskad alkoholkonsumtion.

Landstinget i Kronobergs lÀn utförde 2006 en enkÀtundersökning bland elever i Ärskurserna 5, 8 och gymnasiets Ärskurs 2. Datamaterialet för gymnasieeleverna har studerats i detta arbete dÀr den psykiska ohÀlsan och alkoholkonsumtion varit i fokus.Det statistiska arbetet Àr uppdelat i tre delar: Metodbeskrivning, hantering av programmet SPSS samt en undersökning av gymnasieelevers psykiska ohÀlsa och alkoholkonsumtion. I metodbeskrivningen har metoderna dikotomisering, logistisk regression, Wald, faktorinteraktion och kategorisering beskrivits. För hantering av stora datamaterial samt för att kunna ta fram statistiska samband rörande psykisk ohÀlsa och alkoholkonsumtion har programmet SPSS anvÀnts och illustrerats i arbetet. De förklarande variablerna som varit mest inflytelserika mot den psykiska ohÀlsan var ?Tycker du att du Àr frisk??, ?Har du nÄgonsin anvÀnt lÀkemedel tillsammans med alkohol i berusningssyfte? samt ?Trivs du med livet??.

Traditionen av vinodling och vinframstÀllning Àr förhÄllandevis i Sverige, i jÀmförelse med andra delar av vÀrlden. Syftet med detta kandidatarbete Àr att med hjÀlp av en litteraturstudie kartlÀgga tillgÀngliga analysmetoder pÄ rÄvara vid vinframstÀllning och beskriva vad mÀtvÀrdena ger svar pÄ, med fokus pÄ vindruvor odlade i kyligare klimat sÄ som i Sverige. UtifrÄn litteraturstudien innefattar arbetet Àven beskrivning av vinframstÀllning och de olika kemiska bestÄndsdelarna i rÄvaran (vindruvor), vinmust och vin sÄ som alkohol, socker, syra och fenoler. Som del av arbetet jÀstes must pressad frÄn grekiska bordsdruvor och mÀtningar för ?Brix, titrerbar syra och pH utfördes för att se hur vÀrdena förÀndrades under jÀsningens gÄng. NÄgot vÀlsmakande vin framstÀlldes inte, men tillrÀckligt för att kunna genomföra nÄgra av analysmetoderna. FörstÄelse för analysmetoderna och dess resultat underlÀttar processen vid vinframstÀllningen oerhört och blir betydelsefullt för att kunna producera ett vÀlsmakande vin. Vissa av analysmetoderna Àr mer avancerade och krÀver bÄde mycket goda kunskaper i kemi och laboratoriearbete.

Syftet med studien Àr att göra en kartlÀggning över hur svenska skÄdespelares fysiska och psykiska hÀlsostatus ser ut hösten 2009. De omrÄden som undersöks Àr depression, Ängest, sömn, stress, arbetslöshet och hÀlsopÄverkan, hörselproblem och tinnitus, samt alkohol- och droganvÀndning. En lÀnk till en webbenkÀt med frÄgor frÄn Hospital anxiety and depression scale, Perceived stress scale, Nationell undersökning om hörsel, yrsel och tinnitus samt Swedish longitudinal occupational survey of health 2006 skickades till medlemmar i Teaterförbundets skÄdespelaravdelning. 533 deltagare svarade pÄ de inledande frÄgorna och 425 deltagare slutförde hela enkÀten.Resultaten visar pÄ förekomst av depression och Ängest av klinisk betydelse, förekomst av sömnbesvÀr, samt förekomst av hög till mycket hög upplevd stress och prestationsbaserat sjÀlvförtroende. Deltagarna upplever negativa konsekvenser av arbetslöshet.

I Sverige ses alkohol som socialt accepterat under sÄvÀl vardag som högtid, bÄde jul och konferensresa skÄlas in med öl och brÀnnvin. Dock gÄr det inte att frÄngÄ det faktum att över 300 000 av landets invÄnare lider av ett alkoholberoende, vilket gör det till en av vÄra största folkhÀlsosjukdomar. En sjukdom som ofta inte syns, men förekommer framförallt pÄ vÄra arbetsplatser. PÄ arbetsplatsen ligger yttersta ansvaret hos cheferna; deras förmÄga att upptÀcka och agera nÀr tecknen vÀl syns hos individen. Dessa tecken Àr inte alltid enkla att se vilket framgick i denna studie.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka betydelsen av KASAM, copingstrategier och upplevelse av stress för studenters alkoholkonsumtion. Hypoteserna som lÄg till grund för studien var följande: studenters alkoholkonsumtion pÄverkas av KASAM, copingstrategier och upplevelsen av stress men Àven att kvinnliga studenters alkoholkonsumtion pÄverkas i större grad Àn mÀns av KASAM, copingstrategier och upplevelsen av stress. Deltagarna i studien var 120 studenter varav 79 kvinnor och 41 mÀn frÄn ett universitet i sydöstra Sverige. För att undersöka de olika variablernas betydelse för studenters alkoholkonsumtion anvÀndes i studien en multipel stepwise regressionsanalys, av denna anledning var enkÀter ett lÀmpligt instrument för att samla in data. Resultatet av regressionsanalysen visade pÄ att endast upplevelsen av stress och anvÀndningen av alkohol som copingstrategi signifikant pÄverkar alkoholkonsumtionen för studenter samt att manliga studenters alkoholkonsumtion pÄverkas i större grad Àn kvinnors av upplevelsen av stress och anvÀndning av alkohol som copingstrategi.

The purpose of this essay has been to examine how the city of HelsingborgÂŽs prevention of alcohol and drug use among youths is laid out. It has been of special interest to examine the youth centers (after school programs) preventive work with youths and its effects on frequency of alcohol and narcotics use among youths.The people we have interviewed are all involved in the three organizations: the youth centers, schools, and social services. The results showed that the youth center staff does not think that they work actively preventive against alcohol and narcotics. On the other hand, the staff at the youth centers points out that just keeping the youths in the neighbourhood and making them involved in the activities at the youth center, is preventary work. The staff at the social services points out that it is not the facilities that is part of the preventive work but the activities and the skill of the staff that is improtant for the youths..

Att finna korrelat till vÄld har lÀnge rönt stort intresse inom den forensiska psykologin, inte minst med ambitionen att kunna predicera en persons framtida vÄldsamhet. I denna studie undersöks hur tretton variabler inom de fyra kategorierna substansbruk, impulsivitet, anknytning och upplevt socialt nÀt korrelerar med tidigare registrerad vÄldskriminalitet hos tvÄ grupper: personer inom kriminalvÄrdens frivÄrd respektive rÀttspsykiatrins öppenvÄrd. Signifikanta korrelationer Äterfanns mellan den tidigare vÄldsbrottsligheten och tvÄ av variablerna inom anknytning, en av variablerna inom impulsivitet och en av variablerna inom socialt nÀt. Inga signifikanta korrelationer Äterfanns mellan vÄldskriminalitet och substansbruk. De bÄda grupperna skilde sig Ät i frÄga om hur korrelationerna fördelade sig, sÄtillvida att för frivÄrdens klienter korrelerade enbart en av variablerna i kategorin socialt nÀt med vÄldskriminaliteten.

Detta examensarbete handlar om barn som har alkoholmissbrukande förÀldrar. Syftet med mitt arbete har varit att fÄ kunskap om hur det Àr att vÀxa upp i en miljö dÀr alkoholmissbruk förekommer, samt vilka konsekvenser det fÄr för ett barn. Jag har ocksÄ velat lÀra mig mer om hur man som lÀrare kan stötta de hÀr barnen i en svÄr livssituation. Arbetet bestÄr dels av en litteraturgenomgÄng och dels av en egen empiridel, som innefattar intervjuer med tre personer som i sitt dagliga arbete kommer i kontakt med den hÀr kategorin barn. Efter att ha gjort detta arbete kan jag konstatera att alkoholmissbruk Àr ett komplext och mÄngtydigt begrepp - barn reagerar vÀldigt olika pÄ att utsÀttas för alkohol- missbruk.

Att bilkörning och alkohol inte hör ihop kan nog de flesta skriva under pÄ. Vad vi kan konstatera via statistik Àr att förare som Äker dit för rattfylla har ökat. I VÀsterbottens lÀn vid polismyndigheten i SkellefteÄ pÄbörjades ett projekt 1999 tillsammans med beroendeenheten samt socialtjÀnsten som kom att kallas ?Skelleftemodellen?. Den gick ut pÄ att erbjuda personer som gjort sig skyldig till rattfylleri hjÀlp och stöd att ta itu med sina alkoholproblem.