Genom att fusionera (sammanföra) data från olika sensorer kan ett resultat uppnås som ger mer än de enskilda sensorerna var för sig. Här utreds vilka sensorer och sensorfusionsmetoder som kan vara aktuella att använda för Scanias adaptiva farthållare (ACC). Den adaptiva farthållaren anpassar det egna fordonets hastighet inte bara till en förinställd hastighet utan även till framförvarande fordons hastighet. Scanias ACC-system använder idag en radar för måldetektering.Det finns ett antal Algoritmer och arkitekturer som passar för sensorfusionssystem beroende på nivån hos sensordatan och användningsområdet. Minstakvadratmetoder kan användas då data ska matchas mot en fysisk modell, ofta med lågnivådata.

Under början av 1990-talet inledde Volvo Personvagnar i Olofström en process där övervakning av robotiserad MIG/MAG-svetsning var i fokus. Det ledde fram till ett forskningsprojekt som resulterade i att Stefan Adolfsson, Lunds tekniska högskola/Blekinge tekniska högskola, 1998 presenterade avhandlingen Automatic Quality Monitoring in GMA Welding using Signal Processing Methods [5]. I den presenterades ett SPRT-baserat övervakningskoncept för övervakning av MIG/MAG-svetsning med kort- och spraybåge. För att få fram ett kostnadseffektivt övervakningssystem uppkom tanken att använda vanliga PC-datorer som plattform. De erbjuder hög beräkningskapacitet till förhållandevis låg kostnad.

Under början av 1990-talet inledde Volvo Personvagnar i Olofström en process där övervakning av robotiserad MIG/MAG-svetsning var i fokus. Det ledde fram till ett forskningsprojekt som resulterade i att Stefan Adolfsson, Lunds tekniska högskola/Blekinge tekniska högskola, 1998 presenterade avhandlingen Automatic Quality Monitoring in GMA Welding using Signal Processing Methods [5]. I den presenterades ett SPRT-baserat övervakningskoncept för övervakning av MIG/MAG-svetsning med kort- och spraybåge. För att få fram ett kostnadseffektivt övervakningssystem uppkom tanken att använda vanliga PC-datorer som plattform. De erbjuder hög beräkningskapacitet till förhållandevis låg kostnad.

Det har blivit mer och mer vanligt med ny, datoriserad teknik i hemmen. Fler människor har ett allt stressigare liv och inte längre samma tid att ta hand om det egna hemmet. Behovet av en hjälpande hand med hushållsarbete har blivit allt större. Tänk själv att komma hem från jobbet eller skolan och så har golvet blivit skinande rent utan att Ni knappt har behövt göra någonting! Det finns idag flera olika robotar på marknaden för detta ändamål. En av dessa är den autonoma dammsugaren, som är det vi inriktat vår uppsats på.

I detta kandidatarbete undersöker och jämför vi två olika metoder för att approximera gauss- och medelkrökningen hos en yta i rummet som är given som en mängd av punkter. Det är viktigt att försöka få en bra analogi mellan diskret krökning och analytisk krökning då man ofta startar med en mängd punkter i de praktiska fallen, som t ex i tillverkningsindustrin, igenkänning av objekt (inscannade bilder) och datorgrafik. Givet dessa punkter och en bra approximation av gauss- och medelkrökningen kan man få mer information om ytans geometri och beteende.För att kunna förstå dessa begrepp och metoder/Algoritmer så behandlas först den bakomliggande teorin och sedan metoderna.Den första metoden är att återge ytan med hjälp av Bézierytor, vilka vi kan utföra geometriska operationer på utan problem och även få fram gauss- och medelkrökningen.Den andra metoden kommer från artikeln ``Discrete Differential-Geometry Operators for Triangulated 2-Manifolds'' av Mark Meyer, Mathieu Desbrun, Peter Schröder och Alan H. Barr. Deras approximationer av krökningarna kräver en triangulering av ytan, vilket de inte ger någon algoritm för.

Det har blivit mer och mer vanligt med ny, datoriserad teknik i hemmen. Fler människor har ett allt stressigare liv och inte längre samma tid att ta hand om det egna hemmet. Behovet av en hjälpande hand med hushållsarbete har blivit allt större. Tänk själv att komma hem från jobbet eller skolan och så har golvet blivit skinande rent utan att Ni knappt har behövt göra någonting! Det finns idag flera olika robotar på marknaden för detta ändamål. En av dessa är den autonoma dammsugaren, som är det vi inriktat vår uppsats på.

I Sverige kan man för närvarande skönja ett ökat intresse för matlagning. Detta reflekteras bland annat i ett ökat utbud av matlagningsprogram i tv och antalet sökningar efter recept på Google uppgår till nästan 2 miljoner varje månad, enbart i Sverige. Samtidigt slängs ungefär 25 % av all mat som inhandlas och många föräldrar uppger att de känner att det är svårt att experimentera mera i köket.I ett försök att uppmuntra till experimentering i köket och samtidigt minska matsvinnet har det i denna uppsats implementerats och testats en proof of concept metod för att rekommendera ingredienser som passar tillsammans. Tesen är att om användare får ett stöd med kombinationer av ingredienser som passar tillsammans kommer de så småningom att våga experimentera mera med sin matlagning.Flera Algoritmer analyserades men algoritmen som implementerats bygger på en viktning av ingredienserna i PlanEatSmiles receptdatabas. När en ingrediens förekom tillsammans med en annan i ett recept ökades vikten med 1.

BAKGRUND: Matematik har alltid varit ett viktigt ämne under historiens gång. Från börjananvändes matematik som ett redskap för att lösa olika problem i vardagen. Vad hände sedan,varför blev matematiken så fokuserad på Algoritmer och tal? Många gånger upplevs det somelever inte ser sitt eget lärande, de reflekterar inte över det de lär i skolan. Det viktigaste föreleverna är att räkna så många sidor i boken som möjligt och räknandet blir en tävling dememellan.

Lantmäteriet har sedan 2009 arbetat på projektet Ny Nationell Höjdmodell som ska täcka hela Sverige. Denna gång används flygburen laserskanning för data insamling. För att skapa terrängmodeller av dessa laserdata behöver bearbetning först göras, där markpunkter skiljs från andra typer av objekt som laserpulsen registrerar. Det är detta som är ett av de största problemen för att uppnå en bra kvalité för slutprodukten (terrängmodeller). Eftersom Sveriges yta är så stor måste punktmolnet klassificeras med programvaror där en algoritm försöker filtrera ut markpunkterna.

På överhettartuber i värmepannor bildas beläggningar på grund av sot och partiklar från förbränningen. Beläggningarna isolerar överhettartuberna vilket försämrar värmepannans verkningsgrad. Sotning av tuberna sker under drift och ett system som automatiskt kan beräkna hur mycket beläggningar som finns på tuberna skulle kunna göra sotningen mer behovsstyrd.Resonansfrekvenser hos överhettartuberna påverkas av masspåslaget som blir när beläggningar bildas. En förändring i frekvens kan då översättas till en förändring i massa. Vibrationsmätningar har gjorts med töjningsgivare som är monterade på överhettartuber i en av Ryaverkets pannor och i SAKAB:s panna.

SammanfattningHur går en organisation från att vara informationsrik till att bli insiktsfull - och hur tar man bästa beslut utifrån denna insikt? Det strömmar otroligt stora mängder data genom produktion- och tillverkningssystem. Företag saknar ofta kunskap kring hur denna information skall användas. Data mining är de verktyg som kan användas för att ta reda på den informationen. Genom att upptäcka mönster och relationer i stora mängder data har Data mining gjort det möjligt att finna den kunskap man tidigare inte trodde fanns.

Syftet med min studie är att belysa elevers uppfattningar om vad det innebär att ha matematik. Delar av studien ägnas åt att lyfta fram uppfattningar som elever i behov av särskilt stöd, d.v.s. elever med åtgärdsprogram, har. Åtta elever intervjuades i en fenomenografisk studie om vad de lägger i begreppet "att ha matematik".Studien visar att det finns en uppfattning att det individuella arbetet är grunden för att ha matematik och att kommunikation mellan elever ses som ett avsteg från matematiken. Det kvantitativa formella matematikarbetet med läroboken betonas av eleverna.Men samtidigt finns också en uppfattning att matematik kan has i samlärande.

Under början av 1990-talet inledde Volvo Personvagnar i Olofström en process där övervakning av robotiserad MIG/MAG-svetsning var i fokus. Det ledde fram till ett forskningsprojekt som resulterade i att Stefan Adolfsson, Lunds tekniska högskola/Blekinge tekniska högskola, 1998 presenterade avhandlingen Automatic Quality Monitoring in GMA Welding using Signal Processing Methods [5]. I den presenterades ett SPRT-baserat övervakningskoncept för övervakning av MIG/MAG-svetsning med kort- och spraybåge. För att få fram ett kostnadseffektivt övervakningssystem uppkom tanken att använda vanliga PC-datorer som plattform. De erbjuder hög beräkningskapacitet till förhållandevis låg kostnad.

For att noggrannare kunna bestamma SOC (State-Of-Charge) och SOH (State-Of-Health) i AtlasCopcos batteridrivna mutterdragare har en litteraturstudie over de vanligaste metoderna gjorts.Utifran litteraturstudien valdes en metod for att mata SOC och tre metoder for att mata SOH. Foratt metoderna ska kunna appliceras i verkligheten kravs att vissa kriterier uppfylls. Da batterietladdas ur med hoga strompulser far matningarna inte oka serieresistansen fran batteriet.Dessutom har verktyget en processor i sig och darfor far inte strommen brytas for matningen.Matningarna far inte heller pa annat satt paverka atdragningen eller stora anvandaren.Grunden i arbetet ligger i att oka forstaelsen om litium-jon batterier genom att studera batteriersuppbyggnad och bakomliggande kemi och fysik sa som termodynamiska- och kinetiskasamband. Som en fortsattning undersoks vilka fenomen som orsakar kapacitets- ochenergiforluster i cellen. Utifran den kunskapen gors en ekvivalent elektrisk modell som forklararcellens beteende nar den laddas ur.I metoden for att mata SOC har det undersokts hur val vilospanningen mellan atdragningarnastammer overens med SOC.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur olika pedagoger talar om matematik i skolan. I första hand söks hur man samtalar om elever i behov av särskilt stöd i matematik, motivation och framgångsfaktorer.Tanken är att studera tre grupper av pedagoger i olika kommuner. Forskningsfrågorna är: ? Vilka likheter och skillnader finns det när det gäller hur man talar om matematik? ? Vilka områden talar man om? Teori: Arbetet skrivs som en form av diskursanalys inspirerad av Foucault. Bolander och Fejes (2009) visar frågor med denna utgångspunkt.