Studiens syfte är att få en inblick i hur musikämnet på två grundskolor i västra Sverige hanteras. För att undersöka detta har fyra kvalitativa intervjuer genomförts med en musiklärare och en rektor på respektive skola. Studien utgår ifrån teorier som handlar om skolans kulturella förändring och den politiska styrningen av skolan. Musikämnet i skolan har genomgått en stor förändring under 1900-talet, från att vara starkt knutet till kyrkan och dess nytta, till att på 2000-talet vara ett ämne vars egenvärde betonas. Genom de historiska perspektiven är det möjligt att se och förstå varför musikämnet är utformat som det är idag.

Johansson, A (2007) Bra metoder för alla ? livsnödvändigt för elever med neuropsykiatriska funktionshinder - om specialpedagogiska metoder inom gymnasieutbildning (Good Working Methods for All - a Vital Necessity for Students with Neuropschyciatric Disabilities - about specialpedagogy methods in upper secondary school). Lärarutbildningen, Specialpedagogiska magisterutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna studie var att undersöka hur ungdomarna med neuropsykiatriskt funktionshinder upplevt sin skolsituation på A-skolan samt vilka specialpedagogiska metoder som tillämpas som stöd/hjälp till elever inom A-skolan. Min studie är en intervjustudie där två olika grupper, en grupp som själva upplevt studiesituationen på A-skolan, sju tidigare elever, och en grupp professionella yrkesutövare, fyra pedagoger intervjuas.

Felin infektiös peritonit (FIP) är en dödlig sjukdom hos katter som orsakas av felint coronavirus (FCoV). Sjukdomen är ett stort problem inom veterinärmedicinen då det i dagsläget inte finns någon effektiv behandling. Detta gör att det är en fruktad sjukdom, både för katterna som drabbas och djurägare såväl som för veterinärer som inte kan göra något mer än att konstatera en diagnos, vilket så gott som alltid innebär en negativ prognos. Denna litteraturstudie tar upp det senaste inom forskningen för behandling av FIP för att ge en inblick i framtidens potentiella möjligheter för att kunna bota sjukdomen. De behandlingar som tas upp är polyprenyl immunostimulant, cathepsin B-inhibitorer och proteasinhibitorer riktade mot 3CL-proteaser, antikroppar mot felint TNF-alfa, en studie som visar att det sker en minskning av antalet NK-celler och regulatoriska T-celler hos FIP-katter, chloroquine samt Galanthus nivalis agglutinin och nelfinavir. Dessa olika studier innefattar in vitro- såväl som in vivo-försök, antivirala aspekter såväl som nya fakta angående immunförsvaret hos FIPinfekterade katter. Anledningen till varför det ännu inte finns ett bra botemedel är mycket på grund av den komplexa patogenesen kring sjukdomen där stora kunskapsluckor finns, som i sin tur leder till en ineffektiv och sen diagnostik. Slutsatsen av uppsatsen ger inget tydligt svar på hur man kan behandla FIP, men ger en inblick i vad som förhoppningsvis kan förväntas i framtiden.

Barns möte med räknesättet division, sker tidigt i livet och utan att de tänker på det sommatematik. Lösningsmetoden, att dela något rättvist är intuitiv och skiljer sig från denformella matematiken med dess olika lösningsstrategier som barnen sedan möter iskolan. Barn har olika erfarenheter av begreppet division med sig när de börjar skolan,men när de träder in i denna värld fönnedlas begrepp och matematisk förståelse i enfonnelI form av abstrakta matematiska symboler och formler. Plötsligt duger inte deraseget tänkande och kunnande i form av egna erfarenhetsbaserade och intuitivalösningsmetoder. Sett mot bakgrund av detta riskerar barnen att få uppfattningen att .matematik är ett ämne som man lär sig i enbart i skolan genom att räkna i läroboken.Under vår utbildning till lärare för de yngre barnen har vi träffat på många elever iskolan som tycker att räknesättet division är svårt.

Syftet med detta arbete var att studera hemspråket betydelse för elevens utveckling i matematik och undersöka lärarens och elevens syn på matematiskt undervisning på modersmålet. Jag har intervjuat nio elever och fyra lärare i den mångkulturella skolan som jag jobbar i. Genom detta arbete har jag kommit fram till att studiehandledningen på modersmålet i studieverkstadsverksamheten som startades i skolan sedan 2005 är av stor betydelse för eleverna, där studiehandledningen på modersmålet gör att elevernas inlärning i både matematik och språk blir starkare.Nyckelord: modersmål, studiehandledning, andraspråkselever..

Motivation är drivkraften till mänskligt agerande, värderande och produktivitet. I skolan är detta ett aktuellt begrepp då motivation till lärande är en betydande del av en elevs utveckling inom skolan. Lärare får därmed dagligen försöka hjälpa elever skapa motivation till lärande för att de ska klara de utsatta målen som finns i läroplanen. Det är en svår uppgift att som lärare stödja elever i deras skapande av motivation till lärande. Begreppet motivation till lärande är inget outforskat område, däremot ett viktigt fenomen som jag tyvärr känner inte uppmärksammas nog mycket inom lärarutbildningen eller tydliggörs i de beslut som tas inom skolan.

Skollagens framskrivna disciplinära åtgärder är tänkta att vara en hjälp för skolan i arbetet med att garantera elever studiero. Men då forskning pekar på att elevers störande beteende är relaterat till låga prestationer i skolan, föreligger risken att disciplinära åtgärder sätts in istället för att eleven erbjuds stödåtgärder. Syftet med studien är mot bakgrund av detta dilemma att undersöka och beskriva hur lärare och rektorer förklarar och arbetar med elevers störande beteende.Studien är baserad på kvalitativa intervjuer av fem lärare och tre rektorer på sammanlagt fyra 7-9 skolor. Resultatet av studien visar att lärarnas och rektorernas förklaringar av orsaker till elevers störande beteende i hög grad relateras till skolan eller till gruppen. Detta interaktionsperspektiv tolkar författaren som att lärare och rektorer menar att det finns möjligheter för skolan att förebygga och hantera elevers störande beteende, ett arbete som studien också visar sker.

Syftet med detta examensarbete har varit att skriva om förebyggande metoder mot mobbning, som lärare ska kunna använda sig av i skolorna. Jag har läst litteratur i ämnet och intervjuat fyra lärare som arbetar med förebyggande metoder mot mobbning i skolan. Det är enkla och bra metoder som verkar fungera väldigt bra i skolorna. Det rör sig t ex om faddersystem, rastvakter, litteraturarbete och kompissamtal. Det finns även många modeller som lärare kan arbeta efter.

Ett förslag på ny skola i Annedalsparken i Mariehäll, Stockholm.Parkskolan består av en låg byggnadskomposition med tre skilda byggnader i en gemensam form, men med egna anspråk på den inre gård var och en av byggnaderna omfamnar. Skolan är belägen i Mariehäll i kanten av Annedalsparken. Byggnaderna är uppförda i trä och relaterar med sina fasader och sin form till kullen, träden och parken. Den sluter in och öppnar upp på samma gång och ger en trygg, men stimulerande miljö för unga Mariehällsbor att utforska. Med sina kulturcentrumlokaler erbjuder även skolan aktiviteter för alla åldrar över stora delar av dygnet alla dagar veckan.

I denna studie går vi igenom skolkuratorns subjektiva syn på relationen mellan skolkurator och elev, samt hur deras arbete går till. I studien har vi använt oss av kvalitativ metod, där vi har intervjuat tio skolkuratorer och deras syn på relationen mellan dem och eleverna på skolan. Skolkuratorns ansvar har blivit större då deras område har växt inom skolan, de måste kunna se individen utifrån både familjära förhållanden men också ur ett kulturperspektiv, då dessa har stor påverkan på tonåringarna. Skolkuratorn måste också se till de olika yttre krav som påverkar eleven, och därför blir det viktigt för skolkuratorn att uppdatera sig med ny kunskap. Skolkuratorn använder sig av många olika metoder för nå ut till eleverna, då de i studien visar sig att en av skolkuratorerna använder sig av böcker, en annan av konst och en tredje av samarbetsövningar.

Syftet med min undersökning är, att med utgångspunkt från pedagogers och specialpedagogers uppfattningar, problematisera begreppet utagerande barn och kartlägga pedagogers förhållningssätt och bemötande till de utagerade barnen i skolan. Arbetet beskriver också olika orsaker till utagerande beteende. Undersökningen har gjorts med hjälp av sex intervjuer. Jag har intervjuat tre stycken pedagoger i skolan, en speciallärare och två stycken specialpedagoger. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningar på att pedagogerna anser att ett utagerande beteende kan bero på olika orsaker. Det framkom i resultatet och i litteraturundersökningen att orsaken till utagerande beteende är ofta komplexa och att det är svårt att definiera orsaken.

Det har de senaste åren pågått en debatt inom den offentliga sfären huruvida datorer har en plats eller inte inom skolan. På senare tid har denna debatt gått från om till hur datorer skall integreras i skolan och förespråkare och motståndare innefattar både lärare, forskare och utbildningsministern. Forskning inom området IKT och lärande pekar på flera fördelar med att använda datorer inom skolan men området är fortfarande växande till följd av den stora förändring som IKT i skolan betyder. Studier visar bland annat att användandet av IKT kan höja elevers akademiska prestationer och föra skolan närmre elevernas livsvärld. Detta menar forskare kan höja elevers prestation och gynna dem i en globaliserad värld av kunskap.

Syftet med denna studie är att undersöka bildämnets roll och plats i skolans ämnesövergripande undervisning. Bakgrunden till valet av ämnesområde ligger i mångårigt engagemang och arbete med att integrera bildämnet med skolans övriga ämnen. Utifrån ett intervjumaterial undersöks hur bildämnet kan integreras med olika ämnen i skolan men även hur olika lärargrupper förhåller sig och arbetar med bilder i undervisningen. Undersökningsmaterialet utgår från djupintervjuer med fyra utvalda lärare från både grund- och gymnasieskolan. De utvalda skolorna är alla belägna inom storstockholmsområdet.

Uppsatsen syftar till att ta reda på hur Katedralskolan i Lund tacklar den allt tuffare konkur-rensen som uppstått mellan skolor sedan vi i Sverige har gjort att det egna valet av gymnasie-skola fått större fokus. Eftersom det numer är ett val som ska göras måste skolorna visa att de finns som alternativ. Detta gör att de måste synas och det ställer krav på att skolan marknads-för sig på ett eller annat sätt. Jag undrar också hur skolan har finansierat dessa satsningar. Vad kan man prioritera ned för att få råd till marknadsföring? I Lund har kommunen beslutat att introducera en gymnasiemässa som har i syfte att visa de kommande eleverna vilka alternativ som finns och därmed underlätta för dessa elever att skapa sig en uppfattning om vilket val de ska göra. Genom att intervjua ett antal personer på skolan har jag velat få fram en bild av hur lärare och skolledning ställer sig till konkurrenssituationen.

Det här arbetet handlar om i vilken omfattning eller hur ofta tolk används vid utvecklingssamtal och skrivande av individuell utvecklingsplan (IUP) samt om det har någon betydelse för elever med svenska som andraspråks resultat i skolan. Föräldrars delaktighet i sina barns skola är en viktig faktor för att stärka eleverna i deras studieresultat. Skolan ska verka för likvärdighet i skolan och därför är det viktigt att föräldrar som inte behärskar svenska ska ha samma förutsättningar att hjälpa sina barn som föräldrar till barn med svenska som modersmål. Enkätstudien skickades ut till sex olika skolor i olika delar av landet. Några skolor hade många elever med svenska som andraspråk, andra hade några få.