Informationsflödet är stort i dagens samhälle, stora delar av det innehåller information om sex och samlevnad. Samhället och skolan ska spegla varandra, därför behöver sex och samlevnad ha en självklar roll i skolan. Syftet är att undersöka vilka uppfattningar pedagoger har om sex- och samlevnadsundervisning i skolår 5 och 6, hur de väljer lärandeobjekt och vad de tar upp. Uppsatsen utgår från ett variationsteoretiskt perspektiv med fokus på begreppet lärandeobjekt som handlar om vad som ska behandlas på lektioner. Undersökningen har en kvalitativ ansats genomförd i form av intervjuer med nio lärare som undervisat i sex och samlevnad.

Studiens syftar till att undersöka elevers uppfattningar om matematik och matematikundervisning. Arbetet består av en litteraturgenomgång och en empirisk del där intervjuer med åtta elever ingår.Både den teoretiskaoch den empiriska delen behandlar tre områden. Dessa områden är: - Varför har vi matematik i skolan? - Vad är matematik?- Hur bedrivs matematikundervisning? Den teoretiska studien beskriver frågeställningarna utifrån hur forskare, författare och lärare ser på det. Inom denna del inryms även en beskrivning om hur undervisning skulle kunna se ut i praktiken.

Uppsatsen behandlar jämställdhetsfrågor i skolan, för det första frågan om hur det teoretiskt sett ska gå till att i undervisningen förverkliga de jämställdhetsmål som anges i läroplaner och skollag, och för det andra hur det praktiskt upplevs av ett antal intervjuade lärare på en grundskola. Den empiriska delen går i stort sett på samma linje som tidigare forskning vad gäller problemen med jämställdhetsarbetet: att det inte bedöms som vardagligt relevant, att arbetet i hög grad beror på enstaka entusiaster, att skolledningen spelar en viktig roll för vilka frågor som lyfts fram och att det råder konkurrens mellan olika projekt. Uppsatsen visar också på att det mycket väl kan försiggå ett dolt jämställdhetsarbete hos enstaka lärare, men det är ingenting som diskuteras och som andra lärare eller skolledare känner till så länge frågan inte tas upp. Detta motsäger även läroplanens krav som lägger stort ansvar på rektor. Slutligen är en framträdande detalj att informanterna ofta har inbördes motsägelsefulla utsagor som pendlar mellan att de anser skolan vara relativt jämställd, för att sedan hävda att det är ganska dåligt med den saken..

Sammanfattning I vår undersökning är ambitionen att få en bild av ungdomars uppfattning om litteraturläsning i svenskundervisningen på gymnasiet. Vilken attityd har eleverna till skönlitteratur och läsning? Inför mötet med våra framtida elever vill vi som blivande svensklärare öka vår medvetenhet om eleverna som läsare. Metoderna vi har valt är en inledande enkätundersökning där 78 elever från två olika skolor medverkade samt en fördjupad undersökning med åtta kvalitativa intervjuer. Vi kom fram till att eleverna har mycket olika inställningar till att läsa.

Abessinienskolan är en struktur. Eleven har en hemvist i sin klass för att så gradvis knyta an till årskursen, skolan och samhället. Skolan har en struktur med en gemensam mitt omslutet av egna klassrum och terrasser. De vetter ut mot det omgivande landskapet som eleven kan utforska. Klassrummen består av en serie fristående volymer anpassade till terrängen där varje klassrum är slutet för koncentration, med utblick över och i anslutning till landskapet.

Syftet med studien var att genom en fallstudie få en känsla för vilka personer på skolan jag besökt involverar i arbetet med att ta fram, följa upp och se över verksamhetens likabehandlingsplan. Stämmer det som verksamhetens likabehandlingsplan lovar in med det arbete som egentligen sker i skolan? Ser man till att använda sig av den viktiga resursen som eleverna och deras föräldrar är? Anser föräldrar och elever att deras kunskaper kring arbetet är tillräckligt?.

Vår undersökning handlar om flexibiliteten bland studenter som arbetar extra viabemanningsföretag. Vi vill också se om studierna påverkas av att de arbetar samtidigt som de studerar. Bemanningsbranschen har vuxit kraftigt under 2000-talet och vi som forskar har själva arbetat samtidigt som vi har studerat. Vi valde att använda oss utav en kvalitativundersökning eftersom vi ville få fram en känsla hos studenterna vi ville undersöka och då är det kvalitativ undersökning som ska användas. Vi har gjort åtta stycken intervjuer eftersom det är det generellt vanligast när man använder dig av det kvalitativa arbetssättet.Vi använde oss av en öppen intervjuform fastmed frågor som stöd.

Bakgrund: Patienttillfredsställelse är ett mått på hur nöjda patienterna är. Patienter förväntar sig att bli bemötta med vänlighet och att uppleva trygghet vid hembesök av distriktssköterskan. I litteraturen finns flera olika instrument som mäter patienters tillfredsställelse med sjuksköterskans vård inom slutenvården. Det finns endast få instrument som mäter patienttillfredsställelse med sjuksköterskans vård i hemsjukvården.Syfte: Syftet var att ta fram ett svenskt instrument som kan mäta patienters tillfredställelse med distriktssköterskans vård vid hembesök. Syftet var också att testa detta instrument i en pilotstudie.Design: Denna studie har en kvantitativ och deskriptiv design.Metod: Client Satisfaction Scale (CSS) har översatts till svenska, validerats med hjälp av litteratur och en expertgrupp samt reliabilitetstestats.

Den läroplan vi har idag (Lpo 94) betonar att föräldrar har förhållandevis stor möjlighet att påverka sina barns skolgång. Läroplanen lyfter också fram att elevens utveckling ska ske i samarbete mellan hem och skola. Frågan som fokuseras i den här examensarbetet är hur föräldrar till barn i de högre skolåren i grundskolan upplever att detta samarbete fungerar. Examensarbetet är baserat på en litteraturstudie och en kvantitativ enkätundersökning. För att fördjupa och vidga perspektivet en aning har jag även kompletterat med ett kvalitativt inslag i form av två föräldraintervjuer.

Detta examensarbete har som syfte att undersöka spelfilmens och musikens roll i svenskundervisningen i gymnasieskolan och fokuserar på vilken hänsyn lärare tar till elevers förkunskaper och intressen för spelfilm och musik. Den största delen av den litteratur som arbetet grundar sig på hävdar att audiovisuella medier är uttrycksmedel som borde få större plats i skolan än vad de får idag. Arbetet utgår från kvalitativa intervjuer med fyra lärare, som valts ut genom svar på enkäter gällande spelfilm och musik i svenskundervisningen. Samtliga intervjuade lärare använder sig av spelfilm och musik i svenskundervisningen, med koncentration kring litteraturstudier och för att belysa epoker. Slutsatsen vi drar av vårt arbete är att spelfilmen och musiken har en tydlig men sekundär roll i svenskundervisningen och att dessa medier i skolan har en betydligt svagare ställning än vad de har i samhället utanför skolan..

Wiklund, Marie-Louise (2007) Lärares syn på specialpedagogens arbete. (Teachers views on special needs educational competence) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildning, Malmö högskola. Syftet med detta arbete är att beskriva och undersöka lärarnas syn på specialpedagogens arbete. Baserat på lärarnas arbetssituation i skolan vill jag undersöka hur man använder sig av specialpedagoger i dag och se vilka övriga önskemål och behov som finns. Med hjälp av en strukturerade intervjuer vill jag åskådliggöra lärarnas syn på specialpedagogens arbete. Sammanfattningsvis visar mitt resultat på att specialpedagogen är en viktig person i skolan. Att undervisa är vad lärare är vana vid att specialpedagogen gör.

Syftet med uppsatsen är att studera kanons existens på en gymnasieskola. En gruppdiskussion med fyra stycken svensklärare ska ge en överblick över en möjlig allmängiltig skönlitterär kanonlista på skolan, samt lärarnas inställning till kanonbegreppet och skönlitterära urval. Det visar sig att det inte finns någon allmängiltig kanon på gymnasieskolan och att urval av skönlitteratur, mestadels bestäms utifrån elevers behov och intresse, lärarens egen personliga smak och utbudet av skönlitteratur på skolan. Urvalet skiljer sig därför mellan skola och skola, samt mellan lärare och lärare. Eftersom det inte finns någon bestämd kanon skapar läraren sig en egen litteraturlista utifrån det urval som finns på skolan och efter egna initiativ till inköp.

Sammanfattning Syftet med min undersökning är att hjälpa skolan att bli bättre i sitt arbete med elevdemokrati. Genom intervjuer vill jag få fram svar på mina frågeställningar och se vad eleverna tycker om skolans arbete med elevdemokrati och hur de kan påverka sin situation i skolan. Frågeställningarna är: Tycker eleverna att de kan påverka undervisningen i skolan? Hur går eleverna till väga för att påverka utbildningen? Vad anser eleverna att ökad elevdemokrati kan ge för resultat? Metoden som användes i studien var semistrukturerade intervjuer. Det användes för att respondenterna skulle kunna prata friare om ämnet och få mer djup i svaren.

Många svenska skolor har problem med våld, mobbing, skadegörelse och stölder. Enligt skolverkets attitydundersökning uppgav fyra procent av eleverna att de kände sig mobbare av andra elever medan sex procent kände sig mobbade av lärare. Mobbningen kan få svåra följder som t.ex. låg självkänsla. Skolans agerande mot mobbning och kränkande behandling regleras i ett antal styrdokument, främst Skollagen och Läroplanen, som anger de mål och riktlinjer skolan ska följa.

Vad som motiverar ungdomar till fysisk aktivitet i skolan kan variera på grund av flera olika faktorer. Är det lektionsinnehållet, läraren, föräldrarna, betygen eller kompisarna som bestämmer om eleverna är fysiskt aktiva eller inte? Den här studien undersöker vad som motiverar både de aktiva och inaktiva eleverna till fysisk aktivitet i skolan samt hur lärare arbetar för att motivera sina elever. Undersökningsmetoderna i studien har varit både kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultatet grundar sig på 49 ifyllda enkäter av både killar och tjejer från grundskolans senare år samt tre intervjuer med behöriga lärare inom ämnet Idrott och hälsa. Studien visar att ungdomar motiveras till fysisk aktivitet i skolan mest för att det är roligt, de mår bra av det och för betygen. De inaktiva ungdomarna motiveras till fysisk aktivitet i skolan om de får mer möjlighet att påverka lektionsinnehållet och ett varierat utbud av aktiviteter.