SammanfattningSyftet med studien är att ta reda på hur skolsköterskan arbetar med överviktsproblematiken bland eleverna i grundskolan. För att uppfylla syftet har vi följande frågeställningar: Vilket samarbete finns runt en överviktig elev och hur fungerar dessa? Vilka är de förebyggande insatserna mot övervikt på skolan och på vilket sätt är skolsköterskan involverad i dessa? Hur använder skolsköterskan de riktlinjer som finns för överviktsarbetet i skolan? Vilka resurser har skolsköterskan för arbetet med övervikt och är dessa tillräckliga? Vilka förutsättningar har skolsköterskan gällande överviktsarbetet i skolan?Metoden vi använt är halvstrukturerade intervjuer med åtta skolsköterskor i Stockholms län. Urvalskriterierna för studien var att skolsköterskorna skulle ha arbetat i minst fem år som skolsköterskor och att skolan skulle vara en F-9 skola med minst 300 elever. Intervjuerna spelades in på diktafon.

Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser på kost och hälsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga är dessa frågor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nå syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter ? Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för främjandet av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer från två olika kommuner (Leksand och Gävle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen är att det råder skilda uppfattningar om kost- och hälsofrågorna hos dessa ansvariga för skolan.

Syftet med studien är att belysa barns åsikter och tankar kring kamratstödjarrollen. I studien har intervjuer med kamratstödjare i årskurs 1-6 genomförts och elever från årskurs 6 har besvarat en enkät. Materialet har sammanställts och utifrån litteratur och tidigare forskning analyserats. För att beskriva det sociala klimatet på skolan används socialpsykologi som en viktig hörnsten. Det som lyfts fram är barnens perspektiv vilket genomsyrar hela studien.

Detta arbete visar på behovet av att arbeta med invandrarelevers uttal i skolan i ett samhällsförberedande syfte. Mitt syfte med den här studien är att belysa attityder kring invandrarsvenska i samhället för att därefter kunna se ifall behovet av att arbeta med uttal i skolan finns. För att få svar på min frågeställning har jag tagit del av den litteratur som finns kring ämnet samt genomfört kvalitativa intervjuer. I dessa intervjuer har jag valt att låta arbetsgivare, lärare samt elever få representera samhället. De attityder jag har fått syn på kring invandrarsvenska visar att det, som samhället ser ut idag, finns ett behov av att låta uttal vara en del av undervisningen i svenska..

Detta är en systematisk litteraturstudie som handlar om vilka svårigheter som elever med annan kulturell bakgrund kan möta i den svenska skolan. Vi ville ta reda på hur lärarna såg på elever med annan kulturell bakgrund, hur dessa elever såg på sin skolsituation, språkets betydelse för invandrarelever och föräldrarnas påverkan på dessa elever. Vi valde detta ämne eftersom vi under vår senaste VFU-period hade en handledare som arbetade med ett interkulturellt förhållningssätt. Läroplanerna från och med Lgr-80 har tagit upp mer om en interkulturell skola och forskningen har gått från att se invandrarelever som ett problem i skolan till att det är skolans och lärarnas synsätt som är problemet. Vi har utgått ifrån ett interkulturellt perspektiv.

Syftet med studien är att synliggöra några föräldrars förväntningar på skolans ansvarstagande när deras barn hamnar i en situation som resulterar i mobbning. Studien syftar också till att lyfta fram föräldrarnas tankar och förväntningar kring samarbetet mellan hem och skola i detta avseende. Definitionen av mobbning som ligger till grund för denna studie är: när någon eller några vid upprepande tillfällen blir utsatta för någon form av kränkande behandling. Olika variationer av mobbning tas upp för att ge en bakgrund till vad mobbning kan innebära. Studien har gjorts genom en kvalitativ undersökning med sju intervjuer med föräldrar till barn i åldrarna 6-12 år.

Syftet med arbetet är att undersöka hur åtta lärare i grundskolan talar om att hantera kulturkrockar och kulturell mångfald i skolan. Vi har utgått ifrån ett sociokulturellt perspektiv, då vi tror att det sociala samspelet har betydelse för individens utveckling. I litteraturgenomgången tar vi bland annat upp vad skolmyndigheterna säger och undervisningens innehåll. Vi tar även upp lärarens bemötande och betydelsen av vilken inställning läraren har. Vi har undersökt hur 8 lärare beskriver sitt arbete med en mångkulturell klass.

Som blivande lärare har jag en målsättning om att kunna se och möta varje elev som en unik människa och förstå hur det är att vara elev. Vad jag vill åstadkomma i denna uppsats, är att hitta ett vetenskapligt förhållningssätt som hjälper mig i mitt förhållningssätt gentemot alla elever. Mitt syfte är att hitta en teori med vars verktyg jag i större utsträckning kan se hela individen i ett sammanhang och genom detta på ett bättre sätt möta, bemöta, förstå och stödja enskilda elever i skolan. Med hjälp av teorins verktyg gör jag en fallstudieanalys för att visa erfarenheternas påverkan på den mänskliga utvecklingen och hur detta i sin tur kan påverka eleven i skolan. Påverkan från skolan går i sin tur tillbaka till individen.

Uppsatsens syfte var att beskriva hur elever uppfattar sin psykiska hälsa och hur de uppfattar den psykosociala skolmiljön och om den påverkar deras psykiska hälsa. Syftet var även att ta reda på om elever upplever att de själva kan påverka sin situation i skolan och arbetet på skolan. Studien hade en kvantitativ design och utgick från en enkätundersökning som gjordes på en skola med elever i årskurs sju. Resultaten presenterades under tre teman: elevernas uppfattning kring sin hälsa, elevernas syn på den psykosociala skolmiljön och elevernas möjlighet att påverka deras situation i skolan. Uppsatsen hade en positivistisk vetenskapsfilosofisk position och analysen utgick från Antonovskys och Lazarus perspektiv på Copingteori.

Ungdomars frivilliga läsning av skönlitteratur har minskat de senaste åren och detta framförallt bland pojkar. Syftet med undersökningen var att undersöka om skolan är den källa till läsinspiration som deklareras i kursplanen och hur eleverna, med fokus på pojkar, upplever den skönlitteratur de möter i skolan. Med undersökningen som grund ges förslag på hur läraren kan påverka attityden till läsning. En kort historisk tillbakablick förklarar framväxten av begreppen högt och lågt i litteraturen och olika perspektiv på hur manlighet uppfattas presenteras. Det förklaras även varför läsning är av vikt och de didaktiska frågorna tydliggörs.

Vårt syfte med detta examensarbete är att ta reda på hur personer med erfarenheter av Asperger syndrom upplever skolsituationen för elever med Asperger. Vi vill med hjälp av dessa, förmedla en förståelse för hur man bör bemöta elever med Asperger i den integrerade grundskolan. Asperger syndrom är en diagnos inom autismspektrat. Människor med Asperger syndrom har, i vissa avseenden, ett annat sätt att se på och hantera situationer. För att diagnostiseras med Asperger, så krävs det att personen uppvisar symtom inom några av dessa områden: Begränsad förmåga till socialt umgänge, annorlunda intressen, i stort behov av rutiner och struktur, problem med att kommunicera och förstå andra, ofta klumpig i sin motorik, i allmänhet egendomliga eller originella sinnesintryck.

Föreliggande studie syftar till att ta reda på vilka dator/IT-relaterade vinster det finns för lärare som använder sig av datorer i undervisningen. Jag har utifrån läst litteratur tagit reda på ett antal fördelar och även tagit del av flera exempel på vinster från lärare genom intervjuer.De intervjuade lärarna använder datorn/IT på en mängd olika sätt. De lärare som jag intervjuat är alla intresserade av att arbeta med dator/IT-användning i skolan. Sammanfattningsvis använder lärarna datorn/IT till informationssökning, ordbehandling, kommunikation, presentation och dokumentation.Jag har genom uppsatsen kommit fram till att det finns många faktorer som påvisar värdet av att använda datorn/IT i skolan. Bl.a.

Bakgrund och syfteI dagens samhälle går mycket ut på att alla människor ska ta för sig, vara utåtriktade och sociala. Så även i skolan. Detta drabbar de blyga och tysta eleverna som inte kan, vill eller orkar leva upp till dessa förväntningar. Den här studien syftar till att ta reda på hur lärare i årskurserna 4-5 arbetar med och bemöter blyga och tysta barn i skolan, samt hur det kan vara för ett barn att växa upp som blyg.  InnehållI litteraturgenomgången går jag igenom fakta som redan finns, dels i böcker, artiklar och avhandlingar men även i ett radioprogram. I resultatdelen beskriver jag vad jag själv kommit fram till genom fyra kvalitativa intervjuer med lärare och en person som var mycket blyg i skolan.

Syftet med uppsatsen är att belysa SET (social och emotionell träning), dess metod och hur den används i undervisningssammanhang och vad den enligt grundaren ger för resultat. Undersökningen utfördes på två olika grundskolor. Metoden för undersökningen blev intervjuer med två grundskolelärare, samt en biträdande rektor. Dessutom gjordes en textanalys av läromedlet Livsviktigt, samt en intervju med författaren. Resultatet som kom fram i intervjuerna och textanalysen, samt litteraturdelen visade att social och emotionell kompetens behövs i skolan.

Svenska elevers resultat i skolan har sedan mitten av 1990-talet försämrats. Det finns flera olika orsaker, bland annat att när kommunen tog över ansvaret för skolan blev den svenska skolan mer avreglerad. Det var meningen att kommunen som har mer kunskap på lokal nivå skulle kunna fördela resurserna och göra skolan mer likvärdig, men så är det inte idag. Det finns även kopplingar till att prestationerna och föräldrars socioekonomiska status påverkar resultaten. Men även tiden föräldrarna har med barnen har minskat, mycket på grund av att båda föräldrarna arbetar idag.