The present thesis closer examines what has come to be known as Al-Qaida, partly from what Al-Qaida is considered to be, partly from the consequences a certain picture of Al-Qaida might give rise to. Between 1988-2001 most of this thesis sources refers to Al-Qaida as a small, organized core group with some degree of cell structure. From 1991 to present days, many of the sources enlarge the picture of Al-Qaida. From now on they start to view Al-Qaida as either a network in itself or Al-Qaida as a part of a larger islamistic network, not only as an organized core group with presumptive bases in Afghanistan. The most recent of theories regarding Al-Qaida looks at Al-Qaida as an ideology in itself (al-Qaedaism) or Al-Qaida as a part of previously existing ideologies (Islamism, Neofundamentalism and Jihadism-Salafism).Al-Qaida is being seen - by scholars, journalists and terrorism experts - as an organization with a core group, a network in itself, part of a larger islamistic network and an ideology of its own or as a part of already existing ideologies.

Aim: The study's aim and run-up are to investigate how journalists frame texts, during impact of those standards and values that they have, combined with the organization and in the nation where they work.Method/Material: The study looks on how the authors of articles at the Swedish newspaper "Dagens Nyheter" and the Norwegian newspaper "Dagbladet", uses the concept Al-Qaida, in their news rapport, during the period 19:th of mars ? 24:th of august 2003. Two hundred articles were collected and divided into two groups, 1) the explicit group, there the text actu ally treated Al-Qaida, 2) the implicit group, there the text e.g. linked to the name Al-Qaida and the article itself treated another subject. Is it possible to see differences or resemblances, in the way that journa lists frame their texts? The main theoretical run-up is framing accor- ding to R.

AbstractThe purpose of this theses is to compare three different political groups, The IRA, The Baader-Meinhof group and the Al Qaida, who have all used terroristic methods to achieve their separate goals.By finding out about their history, goals, structures and methods I have made a comparison to see what joins them, what separates them, what originated the birth of their movements and how they can or could proceed with their violent actions to the point that they had actual impact on international politics.It has all been done through a litteraturebased study.My focuse has been on Al Qaida since it's is the only one of the three who is still active today and who, through its cellstructure, represents a new form of global terrorism that may have great influence on the structural patterns of other political groups and criminal organizations in the future.Key words:Al QaidaBaader-MeinhofIRATerrorismCellstructure.

Den amerikanske flygvapenöversten John A Warden III har lagt fram en teori om att man kan se på fienden som ett system av system för att hitta hans svagheter. Teorin bygger på att skapa en bild av fienden genom en fördefinierad indelning i subsystem bestående av fem ringar. Denna bild skall därefter kunna brytas ner i ytterligare subsystem bestående av samma fem ringar som till slut avslöjar fiendens tyngdpunkter. Uppsatsen prövar om Wardens teori går att applicera på Al-Qaida..

The aim with this study is to achieve an increased understanding and knowledge about terrorist groups. The factors that the study come to be focused around is the groups' objectives, their organization, which enemies they have and with which means that they use for there terrorism. In order to respond to this aim the four different terrorist groups, Colombian revolutionary armed forces (FARC), Baskien - our native country and our freedom (ETA), red Army fraction (RAF) and al Qaida is studied.To achieve the aim of this study the methods qualitative text analysis and comparative method is being used. It is designed also within the framework of this study a categorization model that is used as method in order to do a division of the studied groups based on their objective, enemies, organization and means. The model is also constructed to be used in order to analyze others terrorist groups than these current groups.The result of the study is presented in the categorization model on page 32 in the essay..

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka på vilket sätt attacker utförda av Al-Qaida kanhänföras till begreppet asymmetri och på vilket sätt man kan tolka den amerikanska administrationensrespons på dessa som uttryck för ett linjärt tänkande. Vidare vill jag undersöka vilka svårigheter somkan uppstå i relationen mellan en linjär omvärldsuppfattning och asymmetriska metoder. För attuppfylla syftet med uppsatsen kommer tre av Al-Qaidas attacker att studeras. Dessa är: attacken mot deamerikanska ambassaderna i Afrika, 1998, attacken mot USS Cole, 2000 och attacken 11 september,2001. Rapporterna från den amerikanska administrationen efter respektive attack kommer att utgöragrunden i mitt empiriska material.

Studiens huvudsakliga syfte var att undersöka och förklara begreppen ?jihad? och "heligt krig" och svara på ifall dessa begrepp kunde användas för att rättfärdiga terrorism, samt förklara den politiska islam, Al-Qaida och det Muslimska Brödraskapets kopplingar till terrorism idag. Undersökningen gjordes med hjälp av kvantitativa metoder och framförallt genom litteraturstudier. Resultatet visade att det inte finns någon definitiv förklaring till begreppet jihad, utan det finns åtminstone två sätt att tolka det på, samt att våld genom jihad kan rättfärdigas genom att tolka och ta koranverser ur sin kontext. .

Terrorism. A word that makes you think about different situations throughout the last decade that has passed. However, in this particular thesis the purpose is to examine both national and international terrorism from a Clausewitzian theory. The main point is to examine whether any of these types of terrorisms can fit in to this theory and as examples in this study are the terrorist organizations ETA and Al-Qaida. The questions to be answered in this paper are if their aims can be explained as political and how far are they ready to go to have their way? Furthermore, the reason for this paper is to find an understanding for why the terrorist organizations act as they do.The result of this comparative study is that both terrorist organizations fit in to the theory because their goals can be seen as political and therefore can their aims justify their actions.

Since 2003 Saudi Arabia is under attack from domestic Al Qaida-cells which, by random shootings of westerners and bombings of compounds and official state buildings, is trying to challenge the stability of the royal regime. According to Al Qaida, the Royal family is attacked because of their friendly relations to the US and for not implementing Islam in the Saudi society as profound as they ought to. Political analyst finds it obvious that the Islamic Al Qaida-cells by terrorism is trying to erode the stability in the kingdom.An important foundation for stability for any government is legitimacy. The aim of this thesis is to examine the royal legitimacy strategy in the state bureaucracy of Saudi Arabia. The question at issue is: how has the royal family constructed the civil, military and religious bureaucracies to maintain and promote stability and legitimacy?The thesis focuses on the on three different units within these three bureaucracies and it surveys the way they are staffed and organized to strengthen and maintain legitimacy for the royal family.

Den 7 oktober 2001 startade kriget i Afghanistan, en konflikt som idag har pågått i nästan 12 år. Målet med operationen var att driva den talibanska ledningen från makten, samt att tillfångata Usama bin Ladin och andra ledare inom Al-Qaida och därmed få ett slut på den säkra tillflyktsort som Al-Qaida och andra terroristgrupper haft i Afghanistan.Corum och Johnson är två militärteoretiker som har forskat inom användandet av luftmakt i irreguljära konflikter. Dessa två har i sin bok Airpower in Small Wars formulerat 11 lärdomar som de anser att man bör ha i beaktning då man använder luftmakt i irreguljära konflikter. Fem av dessa lärdomar går att applicera direkt vid en analys på stridsflygsfunktionen, medan de andra sex behandlar områden som strategi, lufttransport och utbildning.I analysen framkommer det att vissa av dessa fem lärdomar går till stor del att skönja i hur stridsflyget har använts i kriget i Afghanistan, medan andra har tillämpats i mindre omfattning. De två punkter där utvecklingspotentialen bedöms vara hög avseende nyttjandet av stridsflyget är inom Undvika civila offer samt Använda markmålsoperationer vid konventionell krigföring.

 I den här uppsatsen undersöks hur olika islamistiska rörelser framställs i svensk press och vilken mediebild som skapas kring fenomenet islamism. De teoretiska utgångspunkterna är gestaltningsteorin och postkoloniala teorier om orientalism och eurocentrism. De används för att se vilka föreställningar som ligger bakom mediebilden. Den metod som används är kvalitativ textanalys i syfte att finna strukturer och mönster i texterna.De islamistiska rörelserna i denna undersökning förekommer stundtals i samband med nyhetsrapportering om terrorism. De skildras även någon gång som motpoler.

"In the eye of the beholder- A didactic study of Swedish teachers and textbooks in history?s reasoning about nine eleven and its aftermath" by Emmy Johansson and Emma Svanström aims to show which picture both teachers and textbooks on elementary school and upper secondary school want to mediate on the subject. The study also strives to compare the teachers view with the textbooks.To achieve these goals the study uses materials from eight interviews and fifteen textbooks. The methods are a combination of interviews and textual analysis inspired by the scientist Elizabeth D. Herman.

Syftet med detta examensarbete är att genom textanalys se hur olika läroböcker skriver om de politiska grupperna inom islam efter den 11 september 2001. Det var nämligen då som tre kapade flygplan kraschade in i World Trade Center och Pentagon i USA. I undersökningen granskades fem läroböcker, två utgivna på 1990-talet (1991 och 1999) och tre på 2000-talet (2001, 2006 och 2007). Mina frågeställningar är: Vilken bild ger dessa böcker av de politiska grupperna inom islam och vilka skillnader finns mellan dem? Min sista fråga att undersöka är om dessa eventuella skillnader kan sammanhänga med 11 september, 2001? Uppsatsens resultat visar en tydlig linje i dessa böcker.

Terroristattackerna mot USA i september 2001 blev startskottet för USA:s krig mot terrorismen. I detta krig kom Afghanistan att utgöra det första slagfältet. Detta trots att USA ansåg att de ansvariga bakom dåden var terroristnätverket Al-Qaida. USA försökte med olika medel rättfärdiga ett krig som skulle föras mot en organisation men i en stat, vilkens regim misstänktes härbärgera de skyldiga. Uppsatsens syfte är således att undersöka hur denna nya typ av krig rättfärdigas.

Vårt syfte med undersökningen är att undersöka hur de diskursiva praktikerna ser ut för terrorrapporteringen på 1970, 1980 och 2000-talet, vi kommer särskilt att fokusera på beroendeförhållandet mellan terrorism och massmedier. Vi har valt ut tre terrordåd, München 1972, Lockerbie 1988 samt World Trade Center 2001. Vid varje terrordåd har vi tagit två artiklar vardera från tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska dagbladet. Det blir totalt arton artiklar som vi har använt oss av. Terrorism lever i ett beroendeförhållande till massmedia.