Omvårdnad och kommunikation ligger varandra nära eftersom mötet är centralt för sjuksköterskan. För att kommunikationen ska bli optimal och de inblandade ska förstå varandra krävs det att parterna står på samma grund och talar samma språk. Genom att använda sig av verbal och icke verbal kommunikation får sjuksköterskan möjlighet att se till helheten, patienten kan på så vis få möjlighet att dela med sig av upplevelser av sitt lidande. Den höga arbetsbelastningen på en Akutmottagning kan påverka vårdrelationen negativt. Syftet med studien var att belysa patientens upplevelse av mötet med sjuksköterskan på en Akutmottagning för att öka kunskapen om vikten av att skapa ett unikt möte.

En upprörd patient sitter i väntrummet på en Akutmottagning. Patienten har väntat på vård i flera timmar och äntligen kommer en sjuksköterska in. Patienten reser sig upp och bereder sig på att följa med. Tyvärr utropar sjuksköterskan någon annans namn och den väntande patienten frågar undrande: ?Ursäkta, när är det min tur?? Problem:Vi anser att det finns problem i arbetsprocessen på Akutmottagningen som orsakar att patienten får vänta onödigt länge.

Könsroller i samhället påverkar män och kvinnors val av arbetsområde inom vården. Enligt statistik från Socialstyrelsen väljer manliga sjuksköterskor främst att specialistutbilda sig inom akutsjukvård samt psykiatri, medan vissa områden har brist på män. De patienter som önskar bli omhändertagen av en manlig sjuksköterska kan i dagsläget inte få detta uppfyllt överallt. Syftet med denna studie var att beskriva manliga sjuksköterskors motiv att söka sig till och att arbeta inom sluten psykiatri samt Akutmottagning. Metoden för studien var kvalitativ deskriptiv, genom semistrukturerade intervjuer vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: Dagligen sker akuta besök i hälso- och sjukvården med medicinska, praktiska, sociala och emotionella behov där det medicinska behovet är första prioritet. Personalen möter dagligen situationer som inte bearbetas då det inte finns tid och resurs för detta.  Anhöriga kommer ofta i kläm då det kan saknas tid, resurs och kunskap för att möta deras behov. Det kan ge problem och konsekvenser för involverade patienter, anhöriga och vårdpersonal. På vissa Akutmottagningar används en kurator som arbetar med patienter, anhöriga och personal ur ett helhetsperspektiv. Syfte: Syftet var att undersöka vårdpersonalens uppfattning av behovet av en kurator på en Akutmottagning.

Många Akutmottagningar har problem med stora patienttillströmningar och överfyllda väntrum. Det beror delvis på att många söker vård där trots att de bedöms som ej akut sjuka ur rent medicinsk synpunkt. Syftet med studien var att belysa de ej akut sjuka patienternas upplevelser av bemötandet på Akutmottagning. Det är en utsatt patientgrupp då deras omvårdnad och behov ofta kommer i skuggan av de patienter som prioriteras vara akut sjuka. Patienter som beskrivs som ej akut sjuka är de som har fått en låg prioriteringsgrad enligt den prioriteringsskala som använts.Studien grundades på en dataanalys av sex kvalitativa artiklar där Evans (2003) modell användes.

SAMMANFATTNINGBakgrundMaktförhållandet inom vården är många gånger ojämlikt i mötet mellan vårdpersonalen och patienten. Detta kan vara särskilt märkbart på en Akutmottagning där det ofta är ett högt tempo och patienterna är mer eller mindre akut sjuka. För patienten kan det innebära en rädsla och osäkerhet när de inte vet vad som ska hända härnäst. Sjuksköterskan i sin tur kan påverka patienters upplevelse av sitt besök på en Akutmottagning genom ett gott bemötande och god kommunikation och information.SyfteAtt beskriva patienters upplevelse av vårdpersonalens bemötande och agerande på Akutmottagningen.MetodEn litteraturöversikt valdes som metod för arbetet. Databassökningar genomfördes i PubMed och CINAHL, vilket resulterade i 18 artiklar som granskades och inkluderades i resultatet.ResultatResultatet visade att bra kommunikation och information från vårdpersonalen var starka komponenter när patienter skulle känna tillfredställelse med det bemötande de fick på Akutmottagningen.

I dagsläget finns inget enhetligt prioriteringssystem för att möta det ökade patientflödet till Akutmottagningar. Ordet triage står för en snabb förstahandsbedöming av medicinskt sjuka, vilket innebär att den med störst behov tas omhand först. Triagesystem har utvecklats genom växande behov av struktur och mindre individuella variationer i den medicinska bedömningen. Studien genomfördes som en litteraturstudie med syfte att belysa triageverksamheten på Akutmottagningar ur ett omvårdnadsperspektiv. Faktorer som visade sig ha betydelse när sjuksköterskan fattade beslut angående prioritering var kunskap, erfarenhet, samt intuition.

Vårdprogram för höftfraktur har tidigare använts vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.  Höftspår är en ny process och målet är att underlätta flödet genom hela vårdkedjan.Syfte: Syftet är att studera hur Höftspår har påverkat omvårdnaden inom områdena; smärtskattning, smärtbehandling, vårdtid, förekomst av hudinspektion samt förekomst av trycksår hos patienter med höftfraktur, i jämförelse med Vårdprogram för höftfraktur.Metod: Journalgranskning utfördes med en retrospektiv, deskriptiv och komparativ design. Urvalet utgjordes av 30 patientjournaler i grupp I, före införandet av Höftspår, och 30 patientjournaler i grupp II, från införandestart för Höftspår. Inkluderade patientjournaler var diagnosgrupp höftfraktur, >60 år, ankomst till Akutmottagning med ambulans, bedömas av läkare som operationsfall med inläggning på samma sjukhus. Av de 30 granskade patientjournalerna i grupp II var inklusionskriteriet även fascia-iliaca blockad.Resultat: Resultat som framkom var kortare vårdtid på Akutmottagning och en minskning i administrerad opiat.

Studiens syfte är att kartlägga och analysera hur ständigt förbättringsarbete i dagligt arbete fungerar på en Akutmottagning samt förutsättningar som möjliggör och hindrar detta förbättringsarbete. Den teoretiska referensramen består av tidigare forskning om förbättringsarbete, Lean Production, Kaizen, ständiga förbättringar samt förutsättningar som påverkar dessa ständiga förbättringar. Metoden som använts för att besvara syftet är en kvalitativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer.I slutsatsen framgår det att det är chefernas inställning och engagemang kring ständiga förbättringar som driver arbetet framåt, vilket smittar av sig på medarbetarna. En tro på att ständiga förbättringar långsiktigt kan utveckla verksamheten i en positiv riktning. Det som hindrar är framförallt de kontextuella faktorerna tid och resurser.

Bakgrund: Besöket med barn på en Akutmottagning är oftast oplanerat så föräldrar tar sällan med sig någon leksak eller bok som förströelse under vistelsen. Sjukhusmiljön skiljer sig från miljön i hemmet. Den främmande miljön på sjukhuset med lukter, ljud och vitklädda vårdare kan göra barnen ängsliga. Den fysiska miljöns utformning kan bidra till att både vårdgivare och vårdtagare upplever en större trygghet och är mer tillfreds med sin situation om miljön är estetiskt tilltalande. Syfte: Belysa den inre fysiska miljöns betydelse för barns upplevelse av välbefinnande vid akuta besök på sjukhus.

Akutmottagningarna i Sverige går mot en utökad roll från slussningsenheter tilldiagnostiserande och behandlande enheter, vilket ställer krav på merspecialiserade sjuksköterskor. Det är ofta överfullt på Akutmottagningar medlånga väntetider och missnöjda patienter som följd. Studiens resultat kanrelateras till ett etiskt perspektiv och till Erikssons omvårdnadsteori om denlidande människan. Patienten kommer till sjukhuset för att få en lindring av sittsjukdomslidande och förväntar sig att vara välkommen, vara respekterad och attfå vård, men kan uppleva ett bemötande som tillför ett nytt lidande. Detta är intebara i sig problematiskt utan leder till att patienten inte kan leva ut sitt lidandeoch därmed inte heller gå in i det tredje skedet och försonas med sitt lidande.Syftet med studien var att ta reda på hur sjuksköterskan upplevde sitt arbete påen Akutmottagning och förutsättningarna för att kunna ge patienter påAkutmottagningar en god omvårdnad.

Bakgrund: Stress påverkar både personen, patienten och organisationen. En Akutmottagning präglas av ett snabbt arbetssätt och många möten med medarbetare, patienter och anhöriga. Stress kan påverka sjuksköterskan både fysikt, psykiskt och socialt. Den kognitiva förmågan försämras av stress vilket i sin tur påverkar patientsäkerheten. Långvarig eller svår stress kan leda till compassion fatigue eller post ? traumatic stress disorder (PTSD).

Tidigare studier har visat vad patienten anser vara tillfredställande i samband med triage. Där framkommer att i mötet med vårdpersonalen vill patienten känna sig värdig, sedd och bekräftad. Detta ställer krav på vårdpersonalen och den kompetens de besitter. En förutsättning för patienttillfredsställelse är information om väntetider, patienternas medicinska tillstånd och en god vårdrelation. I mötet med patienten krävs kunskap om vad dessa tycker är viktigt och betydelsefullt i samband med triage.

Bakgrund: Triagesystem användes för att bedöma patientens allvarlighetsgrad av sjukdom eller skada på Akutmottagningar. Kunskaper som erhölls genom faktakunskap var viktigt i triagebeslutet. Allvarliga påföljder kunde uppstå hos patienten, sjuksköterskan och organisationen vid felaktiga triagebeslut. Sjuksköterskor använde sig av anamnetiska uppgifter och vitalparametrar som underlag i sin bedömning och sitt beslut. Syfte: Att belysa triagearbetet på Akutmottagning utifrån ett sjuksköterskeperspektiv.

Bakgrund: Arbetet på Akutmottagningar kan variera från att vara förhållandevis lugnt till att arbetsbelastningen blir mycket pressad och ställer höga krav på sjuksköterskan. Att reagera med ett stresspåslag som en respons på en akut situation är en naturlig del av arbetet. Det är viktigt att sjuksköterskan kan återhämta sig och hantera arbetssituationen då detta annars kommer leda till ohälsa. Om sjuksköterskan ska kunna bemöta och hantera de krav som ställs måste det finnas möjligheter att utveckla en bra copingstrategi. Det är av vikt att undersöka av vad sjuksköterskan påverkas av i sin arbetssituation och hur han/hon påverkas då detta kan få konsekvenser för omvårdnaden.