Antalet väpnade butiksrån ökar. Denna examensuppsats syftar till att försöka förstå drabbades upplevelse, samt att undersöka hur ?hjälpare? kan stödja drabbade. Studiens upplägg, inspirerat av Grundad Teori, antar ett fenomenologiskt perspektiv. Studien är en del av projektet ?Traumatisk Stress i Arbetslivet?.

Inledning: Ett hjärtstopp sker plötsligt och kräver Akuta insatser som hjärt- lungräddning (HLR). På sjukhus finns alltid personal närvarande som är redo att gripa in utifrån riktlinjer för hur HLR ska utföras om ett hjärtstopp sker. Bakgrund: Patienter upplever det positivt med närståendes närvaro under HLR. Samtidigt saknas tydliga riktlinjer över hur närståendeska tas om hand. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av närståendes närvaro under HLR.

Bakgrund: Att vara närstående på en intensivvårdsavdelning medför en kraftig påfrestning. Hur närstående hanterar situationen kan påverka patientens välbefinnande och tillfrisknande. Även närståendes fortsatta hälsa och välbefinnande påverkas av hur de hanterar situationen i det Akuta skedet. Syfte: Studiens syfte var att beskriva vuxna närståendes erfarenheter av intensivvård. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt.

Omvårdnad av patienter med misstänkt hjärtinfarkt kräver dels ett etiskt förhållningssätt, en holistisk människosyn och vetenskapligt beprövade kunskaper inom områden såsom omvårdnad och medicin. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans Akuta omvårdnad i mötet med en patient som söker sjukvård för en misstänkt hjärtinfarkt. Studien är litteraturbaserad och har en kvalitativ ansats. Litteraturstudien planerades och genomfördes enligt Polit och Hunglers (1999) arbetsgång. Sökningar efter artiklar gjordes i databaserna Pubmed, Cinahl samt via manuell sökning.

BakgrundPå en intensivvårdsavdelning (IVA) vårdas patienter med Akuta, livshotande sjukdomar. Patienterna utgör en del i en familj och deras sjukdomstillstånd blir en angelägenhet som påverkar hela familjen emotionellt. Närstående till kritiskt sjuka patienter är ofta djupt oroade över sina anhöriga och ibland är intensivvårdsavdelningen deras första kontakt med sjukvården. Sjukvårdspersonal är den yrkeskategori som oftast kommer i kontakt med krisdrabbade och då främst i deras Akuta chockfas. Vårdpersonalens bemötande i dessa situationer har betydelse för att minska risken för framtida psykisk ohälsa hos krisdrabbade närstående.

Bakgrund: Varje år insjuknar i Sverige mellan 25?30 000 personer i stroke. Det är 80 % som får ätsvårigheter. Syfte: Att sammanställa den aktuella kunskapen om strokedrabbade personers erfarenhet av ätsituationen. Metod: Studien har genomförts som en allmän litteraturstudie genom systematisk granskning och sammanställning av vetenskapliga artiklar.

BakgrundPå en intensivvårdsavdelning (IVA) vårdas patienter med Akuta, livshotande sjukdomar. Patienterna utgör en del i en familj och deras sjukdomstillstånd blir en angelägenhet som påverkar hela familjen emotionellt. Närstående till kritiskt sjuka patienter är ofta djupt oroade över sina anhöriga och ibland är intensivvårdsavdelningen deras första kontakt med sjukvården. Sjukvårdspersonal är den yrkeskategori som oftast kommer i kontakt med krisdrabbade och då främst i deras Akuta chockfas. Vårdpersonalens bemötande i dessa situationer har betydelse för att minska risken för framtida psykisk ohälsa hos krisdrabbade närstående.

Ambulansarbetet är ibland stressigt och som ambulanspersonal hanteras bland annat traumapatienter. Det kan upplevas svårt att finna tid till omvårdnaden kring patienten. En del av omvårdnaden är att informera patienten vad som händer för att de ska uppleva en delaktighet och trygghet i vården. I traumasituationer är det svårt att avgöra hur detaljerad informationen ska vara och hur mottaglig patienten är för information, även patientens medvetandegrad är avgörande. Syftet med studien var att beskriva vad ambulanssjuksköterskor anser om information och vilken information som gavs till traumapatienter.

Plötslig död är en individuell och omtumlande upplevelse för närstående. Syftet med denna integrativa litteraturöversikt var att sammanställa kunskap om behov och omvårdnadsinterventioner i det Akuta krisskedet för närstående till personer som plötsligt avlidit. 14 studier återfanns efter sökning i CINAHL samt PubMed. Vid analys identifierades fyra kategorier av behov samt fyra kategorier av interventioner som svarade mot varandra och redovisas som en syntes i resultatet: Information vid akut kris, den avlidnes kropp och ägodelar, fysiskt och psykiskt rum för sorg samt emotionellt och existentiellt stöd. Att plötsligt befinna sig i en ny livssituation innebär inte alltid behov av sjuksköterskans stödjande interventioner.

Det råder delade uppfattningar hos sjukvårdspersonal angående närståendes närvaro vid det Akuta omvårdnadsskedet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av att närvara och de speciella behov de har i samband med akut omhändertagandet av kritiskt sjuk anhörig. I studien inkluderades 12 artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att närstående hade en stark önskan att få närvara vid akut omhändertagande och upplevdes ofta bidra till positiva effekter för hela familjen, men också stressande och otäckt då upplevelserna växlade mellan hopp och förtvivlan. Närstående hade behov av god kommunikation, information, personals engagemang och tillgänglighet till den sjuke och personal.

Att drabbas av stroke innebär ofta kognitiva funktionsnedsättningar. Betydelsen av en snabb bedömning av strokepatienters kognitiva funktioner i det Akuta skedet efter en stroke betonas i flera studier. Syftet med den här studien var att med hjälp av en enkätundersökning kartlägga de kognitiva bedömningar som genomförs av arbetsterapeuter på landets strokeenheter. Undersökningsgruppen utgjordes av arbetsterapeuter på 58 strokeenheter. Det insamlade materialet bearbetades med beskrivande statistik.

Smärta är en obehaglig, subjektiv och individuell upplevelse som kan indelas i akut- och långvarig smärta beroende på dess tidsaspekt. En akut smärta kan övergå till långvarig smärta vilket minskar patientens livskvalitet och ökar den samhällsekonomiska kostnaden. Sjuksköterskan har en viktig funktion i att lindra patientens smärta då bedömning och behandling av smärta är en av sjuksköterskans huvuduppgifter. Trots att smärtforskningen har utvecklats anses smärtbehandlingen fortfarande vara otillräcklig. Därför är det relevant att belysa de faktorer som påverkar smärta och ökar möjligheten till en god smärtbehandling.

Antalet kejsarsnitt, både planerade och Akuta, har ökat markant i Sverige under de senaste åren. Syftet med denna examensuppsats var att undersöka hur kvinnor i Stockholm upplevde den psykologiska hjälp, bestående av deltagande i kejsarsnittsgrupper, som de blev erbjudna efter ett akut eller urakut kejsarsnitt samt hur de upplevde bemötandet inom vården. I uppsatsen sammanställdes enkäter som delats ut i kejsarsnittsgrupperna efter sista gruppträffen. Enkäterna handlade om upplevelsen av vården under graviditet, förlossning och sjukhusvistelsen efter förlossningen, samt vad kvinnorna tyckte om kejsarsnittsgrupperna. Enkäten bestod av öppna frågor.

Patienter som akut insjuknar i hjärtinfarkt drabbas ofta av problem efteråt. Ett sätt att reducera dessa problem är att ge patienten en god och relevant information, in-dividuellt anpassad till den enskilde patienten. Syftet med studien var att genom en systematisk litteraturöversikt undersöka informationens betydelse för hjärtpatienter i det Akuta skedet och i den tidiga rehabiliteringsprocessen. Litteraturöversikten ba-serades på tre frågeställningar som utvecklats från syftet: vilken betydelse har in- formation för patentens välbefinnande, vilken information vill patienten ha eller inte ha och vad är av betydelse hur informationen ges. Studien genomfördes med en metod för systematisk litteraturöversikt som innebar systematisk sökning av lit-teratur i databaserna.

Omvårdnad av patienter med misstänkt hjärtinfarkt kräver dels ett etiskt förhållningssätt, en holistisk människosyn och vetenskapligt beprövade kunskaper inom områden såsom omvårdnad och medicin. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans Akuta omvårdnad i mötet med en patient som söker sjukvård för en misstänkt hjärtinfarkt. Studien är litteraturbaserad och har en kvalitativ ansats. Litteraturstudien planerades och genomfördes enligt Polit och Hunglers (1999) arbetsgång. Sökningar efter artiklar gjordes i databaserna Pubmed, Cinahl samt via manuell sökning.