SammanfattningBakgrund: Långvarig smärta är en individuell upplevelse och kan orsakas av skador eller sjukdomar, och är ihållande mer än tre månader. Detta kan innebära att det blir svårt att klara av sina vardagliga aktiviteter då funktionsförmågan kan försämras, vilket kan medföra ett lidande för individen.Syfte: Syfte med studien var att belysa individers upplevelser av långvarig smärta.Metod: En systematisk litteratur studie genomfördes och 14 kvalitativa studier kvalitetsgranskades utifrån Forsberg och Wengströms (2013) checklista för kvalitativa studier. Artiklar analyserades enligt Axelssons (2012) metod som innebär att gå från helhet till delar och till slut komma fram till en ny helhet, detta resulterade sedermera i sex teman.Resultat: Att leva med långvarig smärta kunde påverka och begränsa individens liv både fysiskt, psykiskt och socialt. Smärtan gjorde att individerna försökte anpassa sin vardag genom att hitta strategier för att hantera sin smärta. En del beskrev bristande förståelse från både anhöriga och vårdpersonal.Slutsats: Genom att lyssna och vara lyhörda kan sjuksköterskor öka sin förståelse för hur individer upplever långvarig smärta.

I Sverige drabbas varje år mer än 150 barn av allvarliga skador under infusionsbehandling.I nära samarbete med Hallands sjukhus Halmstad och har ett varningssystem utvecklats för att detektera infiltration under infusionsbehandling. Detta är en produkt som efterfrågats i 30 år av barnläkaren och idéskaparen till projektet, Kent-Åke Henricson. Infiltration är en medicinsk term som beskriver när infusionsvätska läcker ut i omgivande vävnad runt blodvenen. Beroende på vilket läkemedel som infiltrerats kan skadans allvarlighetsgrad variera från en lätt hudreaktion till allvarlig nekros. Vid en allvarlig infiltration förlängs vårdtiden vilket blir kostsamt för sjukhusen.Moneo underlättar arbetet för sjukvårdspersonal likaså ger det barn en trygg och säker behandling.

Denna rapport är resultatet av mitt examensarbete som utfördes på uppdrag av GKN. Syftet med arbetet är att utvärdera manualverken som berör RM12-motorn och i en teknisk rapport beskriva hur manualerna upplevs av den tekniska personalen på Sveriges flygflottiljer. Efterlevs de givna instruktionerna som avsett eller krävs det uppdateringar och/eller förtydligande av manualverken? Arbetet är främst inriktat mot de manualer som berör efterbrännkammarmodulen.Arbetet omfattar studier på flygflottiljerna F7 samt F17. Utvärderingens undersökningsarbete utfördes i form av enkätundersökningar, Semistrukturerade intervjuer/samtal samt observationer av det dagliga arbetet.Det är av stor vikt att teknisk personal följer motormanualerna som avsett, att inspektioner utförs enligt föreskrifterna samt att de angivna skadetoleranserna tas på allvar.

Våld mot kvinnor är ett världsomfattande problem som på senare år blivit alltmer uppmärksammat. Våldet innebär alltid negativa konsekvenser och lidande för kvinnan. Kvinnor som blivit utsatta för våld söker sig i större omfattning än andra människor till hälso- och sjukvården för vård av sina skador och åkommor. Av den anledningen utgör sjuksköterskor en viktig del i identifieringen av kvinnliga våldsoffer. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av möten med våldsutsatta kvinnor inom vården.

Injuries of the superficial digital flexor tendon are common in racehorses with many reports on different treatment regimes. However there are few studies in riding horses. The purpose of this study was to document the result of conservative treatment of injuries on the superficial digital flexor tendon in riding horses and to find factors that may be important to the outcome. Hospital records from 1999 to 2003 of 17 non-racehorses at ATGs Animal Hospital in Skara with the diagnosis tendonitis of the superficial digital flexor tendon were reviewed. Follow-up information on treatment, convalescence and final outcome was collected.

Översvämningar har potentialen att göra stora skador på sociala, ekonomiska och ekonomiska aspekter i samhället och antalet översvämningar har ökat i Sverige på senare tid. Naturens miljöer klarar sig dock bättre inför naturkrafter som översvämningar på grund av att ekosystemen utvecklats under långa tidsperioder och är anpassade till föränderliga förhållanden, till skillnad från människans urbana miljöer. Naturens system är resilienta. Människan har sedan tidigare hanterat översvämningar genom att försöka stänga vattnet ute från bebyggda miljöer men sedan 1990-talet har synen ändrats till att låta vattnet ta den plats det behöver (kallas integrerad översvämningshantering). Klimatanpassning har nu blivit allt mer angeläget vid planering och stadsutveckling.

Att drabbas av epilepsi innebär en stor förändring i den drabbade personens liv. Epilepsi är en mångfacetterad kronisk sjukdom som har stor inverkan på personens välbefinnande och livskvalité. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med epilepsi. 10 vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Detta resulterade i fem slutkategorier: Att sjukdomen blir ett hinder i vardagen: Att vara annorlunda: Att känna oro och osäkerhet: Att känna ilska, sorg och förlust: Att acceptera sin tillvaro.

Syfte: Syftet med vår studie är att utifrån ett diskursivt perspektiv undersöka hur professionerna i två barnhälsoteam och två elevhälsoteam talar kring arbetet i att förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga. Vi har utgått från följande frågeställningar:? Hur beskriver teamet det förebyggande och hälsofrämjande arbetet kring psykisk ohälsa?? Hur talar teamet om arbetet kring barn med psykisk ohälsa? ? Hur framställs samarbetet mellan de olika professionerna i teamet, övriga personalgrupper samt med hälso- och sjukvård och socialtjänsten?Teori och metod:Studien tar sin teoretiska och metodologiska utgångspunkt i ett dikursanalytiskt perspektiv där metod och teori är sammanflätade. Det empiriska materialet består av transkriberade texter från fyra fokusgruppsintervjuer i två barnhälsoteam och två elevhälsoteam. I utsagorna har vi identifierat olika diskurser och analyserat språkliga mönster.Resultat: I vår studie har vi uppmärksammat att teamen sällan talar om barn med psykisk ohälsa.

Bakgrund: Att inte följa läkemedelsordinationer är ett utbrett problem, då det visat sig att uppskattningsvis hälften av alla patienter tar de läkemedelsdoser som föreskrivits. Orsakerna till den bristande läkemedelsanvändningen är flera, vilket kan resultera i allvarliga konsekvenser såsom oförutsägbara biverkningar, uteblivna behandlingsresultat och skador på kroppens organ. Då sjuksköterskan har en nära kontakt med patienten och ansvarar för att främja patientens hälsa och välbefinnande, är en av uppgifterna att förhindra den bristande följsamhet som råder. Syfte: Syftet är att beskriva vilka strategier sjuksköterskan kan tilllämpa för att öka patientens förmåga till att följa en läkemedelsordination. Metod och studiedesign: Genom en systematisk litteraturstudie har relevant material insamlats i databaserna CINAHL, PubMed och The Cochrane Library samt sökmotorn ELIN@Mälardalen och bibliotekskatalogen LIBRIS.

Risker för fall och fallskador är ett betydande patientsäkerhetsproblem vid sjukhus och andra vårdinstitutioner. En allvarlig konsekvens av fall är höftfraktur. Förutom onödigt lidande för patienten leder detta till ökade sjukvårds- och samhällskostnader.Syftet med studie var att kartlägga tidigare fall och fallskador inom sluten vård samt att utvärdera om en intervention omfattande implementering av en riskbedömningsmall och preventiva åtgärder så som antihalksockor samt utökning av sänglarm kunde minska fall och fallskador. Studien omfattade samtliga patienter från två medicinavdelningar på ett svenskt länsdelssjukhus med dokumenterad hög fallincidens och utfördes i två steg. Deskriptiv kartläggning av antalet inrapporterade fall och fallskador, samt de händelser som lett till fallolyckor inom sluten vård under år 2002/2003.

Kirurgiska ingrepp ökar då antalet sjukdomar och befolkningens livslängd ökar. Fler operationer utförs i världen och högre krav ställs på hälso- och sjukvården. Ibland kan en operation leda till omfattande skador, komplikationer eller dödsfall. Förebyggande arbete för att höja patientsäkerheten sker internationellt och nationellt.Världshälsoorganisationen (WHO) har utarbetat en checklista för att förbättra patientsäkerheten för att säkerställa kvaliteten på vården genom att använda en beprövad mall. Europarådet, Sveriges kommuner och landsting (SKL), Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) och Socialstyrelsen arbetar alla med frågor kring patientsäkerheten.

SammanfattningBakgrund: Långvarig smärta är en individuell upplevelse och kan orsakas av skador eller sjukdomar, och är ihållande mer än tre månader. Detta kan innebära att det blir svårt att klara av sina vardagliga aktiviteter då funktionsförmågan kan försämras, vilket kan medföra ett lidande för individen.Syfte: Syfte med studien var att belysa individers upplevelser av långvarig smärta.Metod: En systematisk litteratur studie genomfördes och 14 kvalitativa studier kvalitetsgranskades utifrån Forsberg och Wengströms (2013) checklista för kvalitativa studier. Artiklar analyserades enligt Axelssons (2012) metod som innebär att gå från helhet till delar och till slut komma fram till en ny helhet, detta resulterade sedermera i sex teman.Resultat: Att leva med långvarig smärta kunde påverka och begränsa individens liv både fysiskt, psykiskt och socialt. Smärtan gjorde att individerna försökte anpassa sin vardag genom att hitta strategier för att hantera sin smärta. En del beskrev bristande förståelse från både anhöriga och vårdpersonal.Slutsats: Genom att lyssna och vara lyhörda kan sjuksköterskor öka sin förståelse för hur individer upplever långvarig smärta.

Det har länge varit känt att patientens perioperativa position kan orsaka symtom som förmodas uppstå genom tryck och sträckningar. Positionen vid laparosko-piska operationer anses öka risken för symtom och därför är perioperativ om-vårdnad av betydelse. Syftet var därför att undersöka hur frekvent positions- relaterade symtom förekommer vid laparoskopiska ingrepp och vilken betydelse de har för patienten. Studien genomfördes som en deskriptiv tvärsnittstudie och datainsamlingen gjordes med hjälp av symtomskattning och semistrukturerade intervjuer. Totalt 60 respondenter i åldern 19 till 75 år deltog i studien som pågick under åtta månader.

Skador på senor och ligament är vanliga och ofta allvarliga på både människor och hästar. Vid kroniska senskador har det konstaterats, med hjälp av både histologi och ultraljudsteknik, en neovaskularisering dvs. en inväxt av blodkärl i den skadade senan på både människor och hästar. Sedan ultraljud började användas för att titta på senor i början av 80-talet, har en kontinuerlig förbättring av utrustning och kunskap lett till att det idag är möjligt att se dessa kärl även i kliniskt normala senor och ligament på människor. Inom humansidan har ett flertal studier gjorts där man tittat på vaskularisering i senor med ultraljuddoppler men på häst finns endast ett mindre antal sådana studier.

Under de senaste tio åren har antalet hästsportsevenemang ökat drastiskt, både internationellt och i Sverige. Det ökade antalet hästsportsevenemang visar på ett ökat intresse för hästsport och hästar vilket i sin tur föranlett en ökning i transport av häst. Vetenskaplig litteratur inom ämnet är knapp och det som finns berör vanligen fysiologiska mätningar för att uppmäta stress under transport. För att få en uppfattning om hur marktransporter av häst går till i Sverige och skapa en kunskapsbas för framtida studier utfördes en webbaserad enkätstudie. Enkäten låg ute i 6 dagar och 1013 personer svarade varav 906 stycken kunde analyseras.