Akut myokardinfarkt (AMI) är en av de största orsakerna till dödsfall i dagens samhälle. De senaste årtiondena har forskningen om den akuta behandlingen utvecklats vilket har medfört ett ökat antal patienter som överlever. En del av behandlingen i efterförloppet av en AMI är fysisk aktivitet. Trots forskning som påvisar de positiva effekterna utav fysisk aktivitet är det enbart en liten del utav dessa patienter som har god följsamhet gällande behandlingen. Då sjuksköterskan har det primära ansvaret för omvårdnaden är det av stor relevans att ha kunskap om hur patienten upplever denna del av behandlingen.

Introduktion: Sekretorisk media otit (SOM) är den vanligaste öronsjukdomen och uppkommer oftast i efterförloppet till akut media otit (AOM). Om barnet får SOM leder det till hörselnedsättning som kan påverka språklig utveckling och ge beteendeproblem. Etiologin bakom SOM anses vara multifaktoriell. Barnets tryck i mellanörat kan påverkas vid flaskmatning. Allergier, bakteriella/virus infektioner och inflammationer har också betydelse för utvecklandet av SOM.

Akut hjärt-kärlsjukdom orsakar mer än hälften av alla dödsfall i Sverige. Många patienter med akut hjärtinfarkt uppvisar inte de klassiska symtom som vanligtvis förknippas med sjukdomen utan har en mer atypisk symtombild. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vikten av god kunskap och kännedom om den varierande symtombild som kan förekomma vid hjärtinfarkt, sett ur ett omvårdnadsperspektiv. I metoden har 23 vetenskapliga artiklar bearbetats. Resultatet visade att förekomst av atypiska symtom var vanligare hos kvinnor, äldre och diabetiker.

Vargen har varit hatad i alla tider, en symbol för något ont. Den jagar gärna i flock och tar renar och river får. I den här artikelserien undersöks orsaken bakom licensjakten på varg 2010, det vill säga bristen på acceptans, och om det är ett argument för att skjuta 10 procent av vargstammen som idag anses vara akut hotad. Artikelserien ger också svar på varför en vargpopulation som är så inavlad som vår inte kommer klara sig långsiktigt, och vad som krävs för att få en hållbar stam..

Antalet patienter inom sjukvården ökar konstant medan det samtidigt sker nerdragningar avpersonalen. Kraven på effektivitet blir allt större och snabba byten mellan patienter är ensituation som personalen allt oftare ställs inför. Kompetens, yrkeskunnande ochförtrogenhetskunskap är några begrepp som har betydelse för att klara av arbetssituationen.Dessutom är det viktigt att hitta en fungerande metod för stresshantering. Syftet med arbetetär att beskriva erfarenheter som undersköterskor inom anestesiverksamhet har av att hanterade tvära kast som uppstår vid snabba byten mellan en akut svårt sjuk eller skadadtraumapatient och en patient med mindre svår sjukdom eller skada. Samt beskriva deomständigheter som kan försvåra eller underlätta hanterandet.

Smärta är det obehag som individen upplever ligga utanför den nivå av smärta som han eller hon upplever tolererbar. Smärtan benämns vanligtvis som antingen kronisk eller akut. Akut smärta är den som benämns som kortvarig och övergående, den övergår till kronisk smärta då det pågått längre än tre månaders tid. Smärtan uppstår utav en direkt eller indirekt skada som registreras utav de nociceptiva smärtreceptorerna. I fall där smärtans ursprung är okänd benämns smärtan som idiopatisk.

Introduktion: Sekretorisk media otit (SOM) är den vanligaste öronsjukdomen och uppkommer oftast i efterförloppet till akut media otit (AOM). Om barnet får SOM leder det till hörselnedsättning som kan påverka språklig utveckling och ge beteendeproblem. Etiologin bakom SOM anses vara multifaktoriell. Barnets tryck i mellanörat kan påverkas vid flaskmatning. Allergier, bakteriella/virus infektioner och inflammationer har också betydelse för utvecklandet av SOM.

Bakgrund. På hjärtintensivvårdsavdelningen vårdas patienter med akut hjärtsvikt. En behandlingsmetod vid akut hjärtsvikt är aortaballongpumpsbehandling. De patienter som vårdas med aortaballongpump behöver invasiv övervakning i någon form. Patienterna är helt sängliggande under behandlingen och får oftast ingen sedering.

Bakgrund: En av de vanligaste orsakerna till att människor söker sig till sjukvården är smärta. Det är ett symptom vid många sjukdomar vilket påverkar patienternas livskvalitet. Upplevelsen av smärta är subjektiv och ska behandlas då otillräcklig smärtbehandling orsakar lidande hos patienten med potentiella skadliga fysiologiska och psykologiska konsekvenser. Sjuksköterskan har en viktig roll i hanteringen av patienternas smärtbehandling och deras främsta uppgift är att tillgodose patientens omvårdnadsbehov. Bedömning av smärta är väsentligt för att uppnå en god och effektiv smärtbehandling.

Sjukdomar i hjärtats kranskärl och dess komplikationer förorsakar 23% av alla dödsfall hos kvinnor i Sverige där akut hjärtinfarkt ensam står för 6% av fallen. Atypiska och diffusa symtom är en av orsakerna till att kvinnor med hjärtinfarkt inte alltid kommer till sjukhus i tid. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa kvinnors upplevelser av hjärtinfarkt i det akuta skedet. Vi vill även få klarhet i varför kvinnor ofta väntar med att söka vård och dessutom riskerar att inte bli tagna på allvar. Vi har valt metod i form av en litteraturstudie där vi analyserar kvalitativ forskning som bygger på nio vårdvetenskapliga artiklar.

Trygghet är ett centralt begrepp inom allt vårdarbete och inom vårdvetenskap. Hälso- och sjukvårdslagen från år 1982 anger att ett krav för god vård är att den tillgodoser patientens behov av trygghet. När en patient drabbas av plötslig sjukdom eller trauma uppstår en känsla av otrygghet. Trygghet är dock ett relativt outforskat begrepp inom vårdvetenskap och bl.a. finns det svårigheter att använda begreppet från engelsk litteratur då det finns en rad synonyma begrepp.

Idrottsskador kan delas upp i akuta, som uppkommer plötsligt och belastningsrelaterade som kan uppkomma av långvarig överbelastning. Studier har visat att ungdomar som låg på en mycket hög träningsnivå har en ökad risk för belastningsrelaterade skador. Basket är en av de lagidrotter med flest skador, både akuta och belastningsrelaterade, det är främst knä- och fotskador som inträffar. I Sverige finns Riksidrottsgymnasier (RIG) som ger möjligheten att kombinera utbildning med idrott. Syftet med studien var att undersöka träningsupplägg och skadefrekvens hos basketelever på två RIG-idrottsgymnasier i Sverige samt undersöka eventuella skillnader mellan kön respektive årskurser.

SAMMANFATTNINGSyfte.Studiens syfte var att undersöka dokumentationen av de vitalparametrar som ingår i MEWS samt saturation på kirurgiska vårdavdelningar för patienter som på grund av akut försämring överförts till intensivvårdsavdelning och därmed bidra till ett underlag för utvärdering av MEWS som bedömningsverktyg. Metod.För studien valdes kvantitativ tvärsnittsstudie som studiedesign. Journaler för patienter som förflyttats från en kirurgisk vårdavdelning till Centrala Intensivvårdsavdelningen (CIVA) på grund av akut försämrat tillstånd under våren 2011 granskades. Av 158 granskade journaler motsvarade 19 inklusionskriterierna och värderades genom utarbetad granskningsmall innehållande samtliga vitalparametrar som ingår i MEWS varefter beräkning av MEWS- poäng utfördes. Resultat.I snitt dokumenterades mätvärden från fyra av de sex parametrarna i journalerna vilket visar på att dokumentationen av de vitala parametrarna är ofullständig på de granskade kirurgiska vårdavdelningarna.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva och jämföra skillnader mellan män och kvinnors symtombild vid insjuknandet i akut hjärtinfarkt, samt att granska studiernas kvalitet gällande urvalsgrupp, deltagare och bortfall. En beskrivande litteraturstudie genomfördes där vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ ansats analyserades. Huvudresultatet visade att båda könen hade känningar av obehag i kroppen några dagar/timmar innan de alarmerande symtomen uppkom. Bröstsmärta var ett utav de mest rapporterade symtomen. Dock hade kvinnor mer atypisk bröstsmärta än männen.

Förgiftningar hos däggdjur som druckit vatten kontaminerat med cyanotoxiner har observerats världen över, och riskerar att öka i takt med tilltagande övergödning och klimatförändringar. Denna litteraturstudie inriktar sig på mikrocystin (MC) som är det vanligaste och mest studerade cyanotoxinet. Studien avgränsar sig till akut intoxikation hos däggdjur och fokuserar på grundläggande mekanismer hos toxinet, såsom absorption, distribution, metabolism och elimination. Vidare beskrivs de toxiska mekanismerna och de akuta toxiska effekterna. MC orsakar utbredda nekroser och blödningar i levern. Den specifika distributionen till levern anses bero på det höga uttrycket av organiska anjontransportörer (OATP).