Bakgrund: Under de första 24 timmarna upplever 76 till 88 procent av patienter som genomgått ett kirurgiskt ingrepp medelsvår till outhärdlig smärta. Den postoperativa smärtan är en akut nociceptiv smärta, orsakad av ett kirurgiskt ingrepp som medför en vävnadsskada. Den postoperativa smärtan är individuell och beror på patientens smärttröskel och på psykologiska aspekter. Då patientens sätt att kommunicera kan ändra sig beroende på om patienten upplever smärta, är sjuksköterskans kunskap om kommunikation av vikt. Syfte: Var att belysa sjuksköterskans strategier för bedömning av postoperativ smärta hos vuxna patienter inom slutenvård.

Resultat från olika studier av ambulanstransporterade patienter visar ett allt större behov av att kunna selektera patienter utifrån behov av vårdinsats. I nuvarande sjukvårdsorganisation saknas information samt verktyg för att kunna göra denna selektering ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Prio 3 är en av ambulanssjukvårdens larmkriterier vilket innebär att patienten misstänks vara akut sjuk men ej vara i behov av omedelbar akutsjukvård. Denna studie beskriver de patienter vilka transporterades in av ambulans som prio 3 uppdrag men som bedömdes inte ha behov av att kvarstanna för vård efter att ha träffat läkare eller annan sjukvårdspersonal på akutmottagning. För att kunna selektera patienter till annan vårdnivå, skulle man hitta dessa i prioriteringsgrupp 3 vad det gäller bedömning samt behandling på akutsjukhus?Studien baseras på en retrospektiv journalgranskning av ambulansjournalsystemet AmbuLink samt patientjournalsystemet MELIOR.

Att drabbas av en hjärtinfarkt kan liknas vid att en bomb briserar i patientens liv. Plötsligt påminns man om den egna dödligheten och lämnas efteråt i ett kaotiskt töcken där man inte längre är samma person som innan, vare sig fysiskt eller emotionellt. Det dagliga livet är plötsligt fyllt med begränsningar och problem.Det är viktigt att man som sjuksköterska har kunskap om dessa förändringar i patienternas dagliga liv så att man kan ge stöd och minimera att deras livskvalitet försämras.Studiens syfte är att beskriva patienters upplevelse av det dagliga livet efter en hjärtinfarkt.Till grund för studien ligger nio stycken kvalitativa artiklar som beskriver patienters upplevelser av det dagliga livet efter en hjärtinfarkt. Materialet analyserades och sammanfattades utifrån en innehållsanalys.Resultatet pekar på hur det dagliga livet efter en hjärtinfarkt oftast påverkas negativt. Patienterna känner sig begränsade i det dagliga livet av rädsla för nya infarkter, ilska över att ha drabbats och upplever sig mindre värda som människor då den sjuka kroppen inte kan fungera som de är vana vid.

För att hjälpa barn och ungdomar som lider av ätstörningar krävs specialistkompetens inom området. Specialistsjukvården måste kunna möta såväl nyinsjuknade som långvarigt sjuka barn och ungdomar. Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn och ungdomar med ätstörningar. En intervjustudie har genomförts med sju sjuksköterskor som arbetar på två olika specialistenheter där barn och ungdomar vårdas för ätstörningar. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: Vårdpersonal behöver kunskap och förståelse för vårdtagarens livsvärld för att kunna ge ett gott bemötande. En aspekt av en människas livsvärld är dennes sexuella läggning. Idag är diskriminering på grund sexuell läggning olagligt i Sverige. Upprätthållandet av detta försvåras dock av att heterosexualitet är den rådande normen vilket leder till att homosexualitet utgör ett normbrott. Dessa normer föreligger även inom hälso- och sjukvården.

Syftet med denna uppsats är att genom patientjournaler undersöka hur mentalpatienter har behandlats vid Lunds hospital under åren 1879,1896 samt 1916. Det som undersökts är vilka personer som intogs för vård, vilka intagningsskälen var, vilken diagnos som tilldelades de intagna samt vilken behandling de sinnessjuka fick. Källmaterialet har bestått av patientjournaler från avgångna patienter och detta material finns på Arkivcentrum Syd i Lund. Metoden som jag använt mig av har gått ut på att gå igenom journalerna och undersöka vilka diagnoser som tilldelades de sjuka, hur långa vistelsetiderna var, kvinnornas ålder och civilstånd, vilka intagningsorsakerna var samt vilka behandlingar och mediciner som ordinerades. Resultaten av undersökningen räknades sedan ihop och sammanställdes i tabeller vilka ligger som bilagor i arbetet.

Bakgrund: När en förälder drabbas av cancer påverkas hela familjen, i synnerhet ungdomar då de samtidigt befinner sig i en känslomässig utvecklingsperiod där deras identitet utvecklas och frigörelseprocessen från föräldrarna inleds. Syfte: Syftet med studien var att beskriva ungdomars upplevelser av att leva med en cancersjuk förälder. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie och baserades på elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades enligt av Lundman och Graneheims (2008) beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenterades i fyra kategorier och två underkategorier.

En av de viktigaste aspekterna i omvårdnad är betydelsen av mänsklig kontakt i interaktionen mellan patienter och vårdgivare. Anorexia Nervosa är en komplex sjukdom av psykisk och fysisk karaktär och vårdpersonal spelar en viktig roll för dessa patienters tillfrisknad. Målet med denna studie var att nå en djupare förståelse för den mänskliga kontaktens betydelse i omvårdnaden av patienter med Anorexia Nervosa samt att belysa essensen i en vårdande relation. Syftet med studien var att beskriva Anorexia Nervosa patienters erfarenheter av den mänskliga kontaktens betydelse i möten med vårdpersonalen. En kvalitativ ansats valdes och datainsamlingen grundade sig på sex självbiografier, skrivna av sex unga kvinnor som har varit sjuka i Anorexia Nervosa.

Bakgrund: Enligt Socialstyrelsen (2009) insjuknar cirka 300 barn i cancer varje år i Sverige, och 20 procent av alla dödsfall hos barn orsakas av cancer. Barn som blir sjuka i cancer kan komma att kräva palliativa omvårdnadsåtgärder, då kurativ behandling inte kan ges. Målet med den pediatriska palliativa vården är att uppnå mesta möjliga livskvalitet hos barn såväl som hos deras föräldrar. Syftet var att belysa psykosociala behov hos barn med cancer och hos deras föräldrar under den palliativa fasen på sjukhuset. Metod: En kvalitativ litteraturstudie gjordes utifrån åtta vetenskapliga artiklar som granskades med hjälp av två bedömningsprotokoll och analyserades enligt ett kvalitativt förfarande.

Sedan oktober 2011 sköter Sjukvårdens Larmcentral, SvLC, utalarmeringen av akuta sjukdomsfall som inkommer vid 112-samtal. Samtidigt infördes ett nytt medicinskt beslutsstöd för de sjuksköterskor som tar emot de akuta samtalen. Då orsaken till buksmärta är komplext och svårt att identifiera hos patienterna valdes just detta tillstånd för granskning.Syfte: Att undersöka om det medicinska beslutsstödet för sjuksköterskorna på SvLC i Uppsala län är en tillförlitlig hjälp i identifieringen av patienter med akuta buksmärtor, samt att undersöka om det fanns ålder-eller könsskillnader.Metod: En empirisk kvantitativ studie med en retrospektiv journalgranskning. Sammanlagt 151 patienter som ringt ambulans på grund av buksmärta och som av larmcentralen prioriterats som livshotande (prioritet 1) eller brådskande (prioritet 2) har granskats.Resultat: SvLC´s initiala bedömningar stämde väl överens med de prehospitala bedömningar sjuksköterskan i ambulans gjorde. Hos prio1-gruppen hade 48 % diagnostiserats buksmärta UNS, det vill säga buksmärta utan närmare specifikation, och hos prio 2-gruppen var det 40 % som fått samma diagnos.

Bakgrund: Barnsjukvården bedrivs idag på ett sätt som inkluderar hela familjen i omvårdnaden. Det är viktigt att öka förståelsen för de känslor och behov som föräldrar till sjuka barn upplever vid de tillfällen då deras barn vistas på sjukhus, eftersom sjuksköterskan som omvårdnadsansvarig ska kunna möta och tillgodose dessa behov. Syfte: Att genom en litteraturstudie undersöka föräldrars behov och upplevelser av deras barns sjukhusvistelse. Artiklar söktes i databaserna CINAHL och PubMed och analyserades enligt Graneheim & Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Tre teman identifierades relaterat till föräldrars behov: Miljö, Psykosocialt och Kommunikation.

SAMMANFATTNINGBakgrundHumant immunbristvirus kan drabba vem som helst och om det o?verga?r till fo?rva?rvat immunbristsyndrom kan sjukdomen bli do?dlig. Stigma a?r ofta fo?rknippat med sjukdomen och uppfattas av ma?nga sjuka som skam och skuld. Sjuksko?terskan har en betydelsefull roll vid mo?tet med patienter som har denna diagnos.

I Sverige används begreppet ?single responder? som beskrivning på en sjuksköterska som ensam bemannar en utryckningsregistrerad personbil, utrustad som en ambulans men utan bår. Uppgiften är dels att vara tillgänglig för akutuppdrag genom att vara strategiskt utplacerade geografiskt, och dels för att avlasta de traditionella akutambulanserna genom att utföra bedömningar av patienter där exempelvis larmoperatören har svårt att avgöra hjälpbehovet. Att bedöma patientens tillstånd och vårdbehov kräver både kunskap och erfarenhet. I ett ambulansteam kan det upplevas som en trygghet att ha en kollega som stöd vid medicinska beslut men också för att kunna vara behjälplig med olika praktiska moment.

De patienter som behandlas på en intensivvårdsavdelning (IVA) är svårt sjuka och deras behov av vård kan inte tillgodoses på en allmän vårdavdelning. På IVA är patienterna kopplade till medicinskteknisk utrustning vilken övervakar vitalparametrarna dygnet runt samtidigt som personal finns närvarande på rummet. När patiententens tillstånd stabiliserats blir ett avdelningsbyte aktuellt. Hur påverkas patienten av överflyttningen? Syftet med denna studie är att granska, sammanfatta och beskriva forskningsresultat om patienters upplevelser av att överflyttas från en intensivvårdsavdelning till en vårdavdelning.

SammanfattningSyfteSyftet med denna studie var att ta reda på om akut visuell biofeedback i form av EMG, från qudriceps och hamstrings kan öka knäextensorernas muskelaktivitet samt styrkeutvecklingen, vid en maximal viljemässig isokinetisk benspark (20o.s-1). MetodTotalt deltog 19 aktiva och motiverade försökspersoner, 9 kvinnor och 10 män, i denna studie. Försökspersonerna rekryterades under förutsättningarna att de inte hade några knäskador samt att de inte bedrev någon typ av kontinuerlig styrketräning för benen. Testet bestod av två omgångar koncentriska och excentriska maximala viljemässiga isokinetiska muskelaktioner (MVC) för respektive ben. Knävinkelhastigheten var 20o.s-1 och rörelseomfånget var 60o, från120o till 180o där 180o motsvarar sträckt knä. EMG-feedback från knämuskulaturen visades endast i omgång två då försökspersonen utförde kontraktioner med höger ben.