Bakgrund och problem: Självbestämmanderätt är en grundprincip i socialtjänstlagen och ska genomsyra allt socialt arbete. Socialtjänstlagen gör ingen skillnad på friska eller sjuka människor, vilket kan skapa dilemman för biståndshandläggare vid behovsbedömning.Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att uppnå en förståelse kring hur bistånds-handläggare arbetar med självbestämmanderätt och inflytande vid behovsbedömning.Studiens frågeställningar är följande:Hur ser biståndshandläggare på äldres självbestämmanderätt när det finns en bristande insikt i de egna behoven?Hur hanterar biståndshandläggare anhörigas inflytande?Metod: Studien är influerad av en kvalitativ och kvantitativ metodblandning och består av en vinjett besvarad av 24 biståndshandläggare, samtliga arbetande utifrån socialtjänstlagen inriktat mot äldreomsorg. Det insamlade empirimaterialet från biståndshandläggarna har bearbetats genom en tematisk analys.Resultat och slutsatser: Resultatet visar att biståndshandläggare menar att den äldre har självbestämmanderätt trots bristande insikt i sina egna behov. Biståndshandläggarnas utsagor visar att den moraliska aspekten att göra gott för den äldre väger tyngre än dennes självbestämmanderätt.

Syftet med studien var att beskriva hur man undviker begränsningsåtgärder på ett äldreboende för människor med demens. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och sex anställda intervjuades. Svaren tyder på att personalen hade goda kunskaper om olika begränsningsåtgärder och att det är förbjudet att använda dessa utan ordination. Informanterna upplevde inte bara mekaniska och fysiska begränsningsåtgärder samt medicinering som begränsande för en människa med demens, utan även att sjuka boende ofta måste vänta på att deras behov blev tillfredställda. Alla intervjuade var eniga om att de använde begränsningsåtgärder enbart i säkerhetssyfte.

BakgrundTrycksår är en lokal skada i hud och underliggande vävnad. Det finns ett antal faktorersom bidrar till uppkomst av trycksår. Riskbedömning för att identifiera riskpatientergörs vanligtvis med hjälp av mätinstrumentet modifierad Nortonskala. Inspektion avhuden ska alltid ingå vid riskbedömning. Hudstatus och uppkomna trycksår ska följasoch dokumenteras under vårdtiden.

Bakgrund: I va?rlden rangordnas prostatacancer som den vanligaste fo?rekommande do?dsorsaken bland ma?n. Da? partnern till en person med prostatacancer har en stor roll i omva?rdnaden av sin familjemedlem, a?r det viktigt att belysa a?ven partnerns upplevelser. Partnern bo?r inkluderas i den personcentrerade omva?rdnaden eftersom oha?lsa och sjukdom sa?llan a?r na?got som pa?verkar endast den sjuka individen, utan a?ven partnern.Syfte: Syftet med denna studie var att belysa partnerns upplevelse av att leva med en man med prostatacancer.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vårdpersonalens kunskap och attityder till personer med hiv/aids samt hur omvårdnaden av dessa patienter påverkades.Datainsamlingsmetoden var datoriserad och manuell sökning. Kravet på de artiklar som studerades var att de skulle ha vetenskapligt värde, vara skrivna på svenska och engelska samt vara publicerade 1997 eller senare. Totalt studerades 19 kvantitativa och kvalitativa artiklar för att belysa detta ämne. För att kunna bedöma kvaliteten i artiklarna användes två olika granskningsmallar. Studien visade att vårdpersonal överlag har goda kunskaper om hiv/aids beträffande högriskgrupper, sjukdomsförlopp, överföringsmetoder samt betydelse av skyddsåtgärder.

Övervikten i samhället har ökat, i Sverige är enligt dagens forskning hälften av alla vuxna män, en tredjedel av alla kvinnor och vart femte barn överviktiga eller feta. Ohälsosamma matvanor och ett stillasittande liv är saker som anses bidra till att vi blir sjuka och dör för ti-digt.Min kandidatuppsats syfte är att beskriva gymnasiekillars syn på hälsosam mat, matval samt påverkan. Detta för att få en förståelse för hur ungdomskillar resonerar gällande hälsosam mat, vilket kan fungera som stöd i utvecklandet av kostrelaterade insatser för ungdomar.Undersökningen var utformad som en enkätstudie med tyngdpunkt på öppna frågor. Under-sökningen utfördes på 59 elever som gick två olika yrkesförberedande program på en gymna-sieskola i en mellanstor stad i södra Sverige.Resultatet i undersökningen visar på att killarnas syn på vad hälsosam mat är varierar en hel del från person till person men att man trots detta kan se mönster som överensstämmer med varandra t.ex. gällande vikten av protein i kosten samt ett intag av varierad kost.När det gäller vilka faktorer som påverkar killarna i deras val av mat är resultatet mer unisont då de flesta av killarna ansåg att det fanns fem faktorer som påverkade dem i sitt val av mat.

Bakgrund: Cirka 5000 fall av plötsligt hjärtstopp inträffar varje år på svenska sjukhus. Hjärt- lungräddning (HLR) kan då vara en livräddande behandling. Dock är HLR inte alltid aktuellt, till exempel för terminalt sjuka patienter. Att dra den gränsen för när botande vård ska övergå i palliativ vård kan vara ett svårt beslut att fatta. All personal ska omedelbart påbörja HLR på personer som vistas på sjukhus och som drabbats av plötsligt hjärtstopp, såvida det inte finns ett dokumenterat beslut om att HLR inte ska utföras.

BAKGRUND Sjukfrånvaro är och kommer alltid att vara ett problem för företagen då den ärsvårt att undvika. Dock läggs relativt lite tid på att identifiera kostnaderna bakom sjukfrånvaro och då framförallt den kortsiktiga. Kortsiktig sjukfrånvaro orsakar mer kostnader för företaget än vad de flesta kanske tror då företaget måste kompensera den sjuka anställda om han eller hon är frånvarande.PROBLEMFORMULERING Hur kan man mäta ett företags kostnader för kortsiktig sjukfrånvaro?SYFTE Syftet med denna uppsats är att med empiriskt material och valda teorier beskriva hur man kan mäta kostnader för sjukfrånvaro i ett företag. Uppsatsen syftar att generera en kostnadsmätning gällande korttidssjukfrånvaron hos det studerade företaget.METOD Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod.

SammanfattningDetta arbete tar upp de viktigaste fysiologiska förändringarna hos den åldrande hästen, hur dessa påverkar hästens beteende och behov, och hur det i sin tur påverkar den omvårdnad hästen har behov av. Sjukdomar som i större utsträckning drabbar äldre hästar än yngre tas upp, och fokus ligger främst på att så långt det är möjligt förebygga dessa. I de fall detta inte är möjligt ligger fokus på att göra livet för den sjuka hästen så symtomfritt som möjligt. Den åldrande hästens näringsbehov tas upp, samt hur detta kan påverkas av olika sjukdomar. Med åldrande hästar menas i detta arbete hästar i åldern 20 år och uppåt.SummaryTreating older horses for illness and injury becomes more and more common.

Bakgrund:De flesta patienter drabbas av akut smärta vid en höftfraktur. Långvarig smärta upplevs av många patienter med coxartros innan elektiv höftplastik. Upplevelsen av smärta hos dessa patienter är både sjukdoms- och vårdlidande. Författarna av denna systematiska litteraturstudie vill beskriva och förtydliga patienternas upplevelse av smärta och smärtlindring vid höftfraktur och höftplastik. Syfte: Att beskriva patienters upplevesle av smärta och smärtlindring vid höftfraktur eller höftplastik.

Bakgrund: Folksjukdomen stroke som innebär ett akut insjuknande, är den tredje största dösorsaken och den vanligaste orsaken till handikapp. Stroke drabbar mellan 25 000-30 000 svenskar årligen. Strokeinsjuknande berör inte bara den drabbade utan även de närstående. Betydelsen av bemötande och omhändertagande av de närstående är därför av största vikt. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur närstående till patienter med stroke upplever bemötandet från vårdpersonal i det akuta skedet.

Astma är en vanlig sjukdom och syftet med denna studie var att belysa olika sätt att förhålla sig till sjukdom- om sjukdom kan medföra förändrad identitetsupplevelse samt att hitta effekter på livskvaliteten genom att sammanställa befintlig forskning på området. De frågeställningarna som valdes var på vilket sätt vuxna förhåller sig olika till sjukdom? Hur detta förhållningssätt påverkar identitetsupplevelsen? Vilka metoder använder människor som är sjuka för att leva så normalt som möjligt? Påverkas livskvaliteten? Om så, på vilket sätt? Materialet har belysts med hjälp av Antonovskys och Hansson- Schermans teorier om KASAM och identitet- krisutveckling. Databassökningar i PUBMED har gjorts i syftet att finna underlagen till denna litteraturstudie. Resultatet visade att astma hade en negativ påverkan på dagligt liv vilket gav försämrad livskvalitet.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva de copingstrategier som föräldrar och syskon till barn med cancer använde för att hantera problem under vårdtiden, samt att beskriva vilka faktorer som påverkade dessa copingstrategier. Litteratursökningen utfördes via databasen Elin@Dalarna och sökorden som användes var childhood cancer, paediatric cancer, cancer, parents, siblings, coping, och coping strategies. Inklusions-kriterierna var att artiklarna skulle vara publicerade 1999 eller senare, skrivna på engelska och finnas i fulltext på databasen. Sökningen resulterade i 20 artiklar som ansågs vara relevanta för arbetets syfte. En granskning av artiklarna gjordes och betygen G, VG, MVG och IG delades ut.

Traumaskadade inkommer ofta till akutmottagningen med kort förvarning där situationen kan vara dramatisk. Omhändertagandet av den traumaskadade sker enligt speciella fastslagna principer, utfört av ett multidisciplinärt team där anestesipersonal innehar en av nyckelfunktionerna. Syftet med dennas studie var att identifiera anestesipersonalens erfarenhet och hantering av kritiska händelser i samband med traumaomhändertagande på akutmottagning.Kritisk incident teknik (CIT) har använts som metod för att identifiera avgörande händelser kring traumaomhändertagandet. Totalt utfördes och analyserades 12 intervjuer med anestesisjuksköterskor (n=8) och anestesiläkare (n=4). Analysen genomfördes med en induktiv manifest innehållsanalys.Totalt 209 kritiska incidenter samlades in där fyra teman identifierades.

Patienter på intensivvårdsavdelningar kan vara kritiskt sjuka, instabila och deras tillstånd är ofta mycket komplexa, och då intensivvårdssjuksköterskans arbetsmiljö är stressfull och med ett högt tempo är det viktigt att intensivvårdssjuksköterskan upplever att hon har tillräcklig kompetens för att känna sig trygg i sin yrkesroll. Genom att undersöka intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av den egna yrkeskompetensen kan denna studie leda till förändringsarbete där arbete sker fortlöpande för att utveckla intensivvårdssjuksköterskans kompetens som ökar patientsäkerheten för intensivvårdspatienter. En kvantitativ metod har använts med enkäter som underlag för att få fram resultatet. Enkäterna har analyserats i SPSS. Resultatet av denna studie visar att desto längre intensivsjuksköterskorna arbetat på en intensivvårdsavdelning så påverkas deras upplevelse av den egna yrkeskompetensen positivt.