Syftet med denna deskriptiva kvalitativa intervjustudie var att beskriva barns upplevelser av lustgasbehandling. Urvalet består av sex barn i åldern sex till fjorton år som behandlats med lustgas vid procedursmärta, akut eller planerat, på barnsjukhusets akutmottagning eller allmänna specialistmottagning. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Alla barnen upplevde annorlunda kroppskänslor eller abstrakta känslor som inte nödvändigtvis var obehagliga under lustgasbehandlingen. Samtidigt som flera av barnen beskrev en typ av frånvaro var de flesta medvetna om omgivningen och till viss del händelseförloppet.

Antonovsky introducerade 1979 det numera vedertagna begreppet salutogena sättet för att se på hälsa. Det innebär att man fokuserar på varför en person håller sig frisk istället för varför personen blir sjuk. Känslan av sammanhang, KASAM, är ett begrepp på hur individen upplever sin värld i aspekterna meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Antonovsky utvecklade ett sätt att mäta hälsotillståndet genom ett livsfrågeformulär i en attitydskala och resultatet av frågorna utgör KASAMvärdet för frågebesvararen. I denna undersökning (N=150, 30 kristna, 30 judar, 30 muslimer, 60 ickereligiösa) har Antonovskys livsfrågeformulär använts för att testa sambandet mellan religiöst utövande och KASAMvärde, samt sambandet mellan kön och KASAMvärde.

Idag bedriver alla kommuner i Sverige kontroll av livsmedel för att skydda konsumenter från att bli sjuka av mat. Livsmedelskontrollen genomförs av en livsmedelsinspektör som har lagen som stöd. Många verksamhetsutövare vill inte sätta sig emot myndigheten och det kan då bli svårt för kommunerna att veta hur de blir uppfattade under inspektionen. Syftet med den här studien var att öka förståelsen och förbättra kommunikationen mellan livsmedelsinspektör och verksamhetsutövare. Fjorton verksamhetsutövare som bedriver verksamhet i riskklass 5B intervjuades om hur de upplever livsmedelskontrollen i Håbo kommun. Intervjuerna tog mellan 15 och 50 minuter. Resultatet av studien visar att de flesta verksamhetsutövarna är nöjda med livsmedelskontrollen i Håbo kommun.

Antalet äldre människor i Sverige ökar. Ensamhet förekommer främst hos äldre och påverkar deras livskvalité. Det är viktigt att ha kunskap om äldre människors upplevelser av ensamhet för att kunna främja hälsa och välbefinnande. Syftet med denna studie är att belysa äldre människors upplevelser av ensamhet.En kvalitativ analysmetod vilket består av tre faser helhet-delar-helhet användes för att analysera data och datainsamling skedde genom intervjuer med nio äldre människor över 65 år. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades.

Bakgrund: Palliativ vård är en vårdform som de senaste åren fått mer gehör i Sverige. Med palliativ vård menas att öka livskvaliteten samt vårdandet av svårt sjuka och döende patienter. Syfte: Syftet med studien var att belysa betydelsen av stödet som sjuksköterskan förmedlar i interaktionen med patienter under en palliativ vårdsituation. Metod: Metoden som användes i studien var litteraturstudie. Resultat: Resultatet i studien visar att sjuksköterskor bäst bemöter patienter som vårdas palliativt om de har ett professionellt förhållningssätt och skapar en tillitsfull relation till patienten.

Asylsökande föräldrar lever under stark social och ekonomisk press. De har ofta sviktande psykisk och fysisk hälsa till följd av tidigare traumatisering och den belastning som asylprocessen innebär. Om föräldrarna under dessa omständigheter inte längre klarar att ta hand om sina barn kan barnen bli placerade i familjehem. Sex socialsekreterare med erfarenhet av sådana placeringar djupintervjuades med syfte att undersöka hur barn och föräldrar från asylsökande familjer reagerar när barn placeras i familjehem utan sina föräldrar. Syftet var också att undersöka hur socialsekreterarna resonerar kring och påverkas av att arbeta med placering av barn från asylsökande familjer.

Personer med demens kan, liksom alla andra människor, behöva vård akut. Det ställer särskilda krav på sjuksköterskor för att kunna möta behov som personer med demens har. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av omvårdnad till personer med demens inom akutsjukvård. I litteraturstudien analyserades sex vetenskapliga artiklar med en manifest kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i fyra kategorier; att miljö och bemanning inte är anpassade till patientens behov; att vilja möta personen med värdighet; att se anhöriga både som en resurs och ett hinder; att vilja göra ett bra jobb. Resultatet visade att det var svårt för sjuksköterskor att ge god omvårdnad på grund av att miljön och bemanningen inte var anpassade till patientens behov trots detta försökte de skapa en nära relation med patienten via tolkande av icke verbala signaler och spendera mycket tid tillsammans med patienterna.

Mixade vårdsalar, det vill säga där man blandar män och kvinnor, är något som förkommer på sjukhusen runt om i landet och bör uppmärksammas utifrån patientens perspektiv då denne är i beroendeställning av sjukvården och dess vårdmiljö. Det blir allt vanligare att sjukhusen idag har mixade vårdsalar, detta oftast på grund av tids- och platsbrist. Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas på mixad vårdsal på en akut sjukvårdsavdelning inom nedre kirurgi. Studien var kvalitativ med fenomenologisk ansats. En intervjustudie med femton patienter som hade vårdats på mixad vårdsal genomfördes och i resultatet framkom att majoriteten av patienterna upplevde det positivt att vårdas på mixad vårdsal.

Mixade vårdsalar, det vill säga där man blandar män och kvinnor, är något som förkommer på sjukhusen runt om i landet och bör uppmärksammas utifrån patientens perspektiv då denne är i beroendeställning av sjukvården och dess vårdmiljö. Det blir allt vanligare att sjukhusen idag har mixade vårdsalar, detta oftast på grund av tids- och platsbrist. Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas på mixad vårdsal på en akut sjukvårdsavdelning inom nedre kirurgi. Studien var kvalitativ med fenomenologisk ansats. En intervjustudie med femton patienter som hade vårdats på mixad vårdsal genomfördes och i resultatet framkom att majoriteten av patienterna upplevde det positivt att vårdas på mixad vårdsal.

Bakgrund: På akutmottagningen använder sjuksköterskor triageriktlinjer för att bedöma hur akut patienters sjukdomstillstånd är. Triage är en komplex uppgift som kräver kritiskt tänkande och medicinsk kunskap. Sjuksköterskor har en viktig roll i patienters upplevelse av att söka vård på akutmottagningen.Syfte: Syftet var att sammanställa och belysa forskning som beskriver sjuksköterskors triagearbete på akutmottagningen.Metod: Vald metod var litteraturöversikt med både kvalitativa- och kvantitativa artiklar. Datamaterialet bestod av nio kvalitativa och tre kvantitativa artiklarResultat: Vid analysen identifierades fyra teman. Dessa var Sjuksköterskors sätt att arbeta med triage, Sjuksköterskors kollegor i triagearbetet, Sjuksköterskors arbetsmiljö i triagearbetet samt Sjuksköterskors förhållningssätt till patienter i triagearbetet.Konklusioner: Tillsammans kan sjuksköterskor stärka professionen och blir säkrare i sina triagebeslut.

ABSTRACT The persons whom the authorized nurse encounters in hospital wards and nursing homes are in great extent elderly persons. According to Wasserman (2000), about 30 to 40 percent among these, show signs of depression. To be aware of the signs of depression, and how an authorized nurse can support the patient is therefore of great value. The introduction to this study describes the symptoms of depression and how depression in elders is expressed. It also describes treatment possibilities and nursing aspects of concern.

Flera studier har visat på en förekomst av posttraumatiska stressymtom (PTSS) hos föräldrar vars barn har varit allvarligt sjuka. Syftet med denna studie var att utforska innehållet i återupplevanden och undvikanden relaterade till barnets sjukdom och behandling hos föräldrar till stamcellstransplanterade barn. 17 föräldrar med PTSS vars barn hade stamcellstransplanterats i Sverige deltog. Datainsamling gjordes med halvstrukturerade intervjuer baserade på PCL-C. Intervjuerna transkriberades och analyserades med riktad innehållsanalys.

När en familjemedlem drabbas av Alzheimers sjukdom förändras hela livssituationen för de närstående. För att kunna ge en individanpassad omvårdnad med god kvalitet för personer med Alzheimers sjukdom krävs en bra samverkan mellan sjuksköterskan och de närstående. Genom att få en ökad förståelse och kunskap om de närståendes upplevelser har sjuksköterskan möjlighet att möta de närståendes behov och stödja dem i vårdarrollen. Syftet med studien är att belysa upplevelsen av att vårda en person med Alzheimers sjukdom i hemmet. Metoden utgår från Lundman och Graneheims kvalitativa innehållsanalys där tre självbiografier granskas och analyseras.

Syftet med denna studie är att utifrån ett föräldraperspektiv undersöka behov av och önskemål om stödsom föräldrar med diagnos inom autismspektrum beskriver i sin föräldraroll. Ett annat syfte är att bidra med ökad kunskaptill en diskussion kring utformandet av stödinsatser för dessa familjer. Studien är kvalitativ med intervjuer som gjorts ihalvstrukturerad form. Åtta föräldrar har intervjuats. Föräldrarna beskriver att deras svårigheter gör det svårt för dem isamspelet med barn och partner.

 Bakgrund: Ett ökat fokus på evidensbaserad omvårdnad har lett till ökade krav på att beslutsunderlag för vårdinsatser ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet. En vårdinsats som utförs av sjuksköterskan dagligen är handhavandet av perifer venkater, PVK. För att ge stöd för handhavandet av PVK har riktlinjer utarbetats. Tidigare studier visar dock att sjuksköterskor har svårt att följa riktlinjerna i vissa situationer.Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser vid PVK insättnings situationer.Metod: En kvalitativ forskningsansats användes. Fem semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor på en vårdavdelning i Mellansverige genomfördes.